Köttproduktionens miljöpåverkan är ett ämne som engagerar allmänheten. Nyligen genomfördes en studie om hur vanliga uppfödningsmodeller inom svensk nöt- och lammköttsproduktion påverkar såväl klimat som biologisk mångfald.
Klimatpåverkan uttrycktes med gängse metod som koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt (CO2-ekv). En kort och intensiv uppfödning till slakt ger med denna beräkning lägre klimatpåverkan än mer extensiva produktionsmodeller med längre uppfödningstid.
Biologisk mångfald mättes genom att olika markslag och grödor gavs olika poäng, med högst poäng till naturbetesmarker. Således fick de uppfödningsmodeller som hävdar stora arealer naturbetesmark högst mångfaldspoäng per kilo slaktvikt.
Ungtjur av mjölkras respektive vårlamm hade lägst klimatpåverkan men gav också lägst poäng för biologisk mångfald. Produktionsmodeller för lamm är uppkallade efter den tid på året när lammen slaktas. Vårlamm är födda under vintern och slaktas på våren före betesperioden. Köttrasstut och köttraskviga respektive vinterlamm hade högst klimatpåverkan men gav mest biologisk mångfald. Mjölkrasstut och köttrastjur respektive höstlamm intog en mellanställning.
Uttryckt som mest biologisk mångfald per CO2-ekv var mjölkrasstut överlägsen mjölkrastjur. Bland köttrasdjuren hade köttrasstut något högre kvot än köttrastjur med kvigan däremellan. Bland lammen erhölls mest biologisk mångfald per CO2-ekv för vinterlamm.
Climate and biodiversity impact of beef and lamb production – A case study in Sweden - ScienceDirect
En utförlig svensk rapport finns här:
Forskningsrapport, fd SP-Rapport
Ahlgren S, Wirsenius S, Toräng P, Carlsson A, Seeman A, Behaderovic D, Kvarnbäck O, Parvin N, Hessle A. 2024. Climate and biodiversity impact of beef and lamb production – A case study in Sweden. Agricultural Systems 219, 104047. doi.org/10.1016/j.agsy.2024.104047.