Genetik hos fisk

Biologisk mångfald handlar inte bara om en mångfald av arter, det är lika viktigt är att det finns en genetisk variation inom arterna. De flesta arter består nämligen av genetiskt skilda populationer. För att förvalta dem hållbart behövs kunskap om deras biologi. Om en population överutnyttjas, till exempel genom överfiske, minskar antalet individer och återhämtningen försämras. Förlust av genetisk mångfald kan också hota artens långsiktiga överlevnad. På SLU Aqua använder vi genetik på olika sätt, bland annat för att förstå men också skapa förutsättningar för att bevara denna mångfald.

Genetik hjälper oss att skilja på skrubbskäddor i Östersjön

Vi använder bland annat genetik för att kartlägga utbredningen av de två arterna skrubbskädda: Platichthys flesus och Platichtys solemdali,
som finns i Östersjön. Dessa arter har olika lekmönster, men delar födosöksområden. De är mycket svåra att skilja åt med blotta ögat, vilket komplicerar förvaltningen. Genom att använda genetiska markörer kan vi undersöka var de olika arterna finns i Östersjön.

Läs om den rekordsnabba artbildningen hos skrubbskädda i Östersjön

Ny DNA-teknik hjälper oss att identifiera strömmingsbestånd

Tillsammans med Stockholms universitet kartlägger vi lekpopulationer av strömming (sill, Clupea harengus) längs svenska kusten. Genom att använda helt nyutvecklade genetiska markörer kommer vi att kunna identifiera bestånd som tidigare inte kunnat skiljas från varandra, något som är mycket viktigt i de beståndsuppskattningar som utförs på strömming och andra arter. 

Genetik avslöjar unika gäddbestånd längs ostkusten

Vi har även studerat graden av isolering hos lekpopulationer av gädda med hjälp av genetik och då inom projektet ReFisk som drevs av länsstyrelsen i Stockholm till och med 2020. De genetiska skillnaderna mellan gäddor längs kusten är relativt stora och ökar gradvis med det geografiska avståndet. Vissa gäddbestånd skiljer även ut sig genetiskt, exempelvis populationer i ytterskärgården och populationer som vandrar upp i sötvatten för att leka. Den nya gentiska kunskapen bidrog till att Havs- och vattenmyndigheten fattade beslut om att gäddorna längs ostkusten behöver ett starkare skydd.

Hur påverkar fisket generna?

Vi studerar även effekter av olika typer av fisketryck. Abborre i skyddade områden har visats vara betydligt mer snabbväxande än abborre i områden där fiske är tillåtet. Här undersöker vi om dessa skillnader tyder på att abborrarna har anpassats genetiskt till olika fisketryck.

eDNA – test av metodik och användbarhet

Kan ett vattenprov visa vilka arter som lever i en sjö? Vi testar och utvecklar eDNA-metoden som ett komplement inom traditionell miljöövervakning. Läs mer eDNA som ett komplement i vår miljöövervakning.