Fiskevård i projekt FÅK återbesökt

Fiskevård i förändring

Skötsel och förvaltning av fiskbestånd har en lång historia i Sverige, där vissa delar kan sammanfattas under begreppet ”fiskevård”. Det finns dock ingen tydlig definition av ordet fiskevård, och begreppets innebörd har förändrats genom åren. De vanligaste aktiviteterna som förknippas med fiskevård är:

• Miljöförbättringar – skapande av nya habitat/biotoper, biotopförbättringar, fysisk restaurering och återställning (till exempel återställning av flottade vattendrag, och skapande av fria vandringsvägar), kalkning, vegetationsbekämpning/-reducering
• Utsättningar – utsättningar av fisk och dess näringsdjur
• Fiskereglering – fiskereglering av fritids- och yrkesfiske, reglering av fisketider eller storlek av fångst och/eller storlek av de fiskar som får fångas, fredade fiskefria zoner
• Riktat fiske – specifika utfiskningar (decimeringsfiske) av enskilda arter eller ett flertal mindre attraktiva arter (ofta vitfisk som mört och braxen), rotenonbehandling

Idag förknippas fiskevård oftast med miljöförbättringar som fysisk restaurering av livsmiljöer, till exempel återställning av vattendrag som påverkats av människan samt förbättringar av fiskars möjlighet att vandra i vattendrag. Under den period då vattenkraftutbyggnaden tog fart i Sverige (1940–1960-talet) var fiskutsättningar en central del i vad som då kallades för fiskevård. Till exempel arbetade man fram olika former av kompensationsodling och -utsättning, där de flesta av dessa åtgärder fortfarande pågår (bland annat för lax, öring och ål).

Studier av fiskevård i FÅK-projektet

Ett omfattande projekt, FÅK-projektet (1976–1985), fokuserade på fiskevård i kraftverksmagasin, och huvudsyftet var att studera förutsättningarna för ett förbättrat fiske i de magasin och reglerade sjöar som påverkats negativt av vattenkraftens utbyggnad. Projektet var uppdelat i två delar; del 1 fokuserade på fiskutsättningar, biotopförbättringar samt redskapsutveckling, och del 2 fokuserade på utsättningar av fisknäringsdjur (främst pungräka (Mysis relicta) och taggmärla (Pallasea quadrispinosa)).

FÅK återbesökt – underlag för framtida åtgärder

I vårt projekt FÅK återbesökt fokuserar vi på utsättningar av fisk och näringsdjur, samt fysiska åtgärder direkt i magasinen eller i biflöden där målet varit att förbättra fiske (eller bestånd) i magasin och reglerade sjöar. Målet är att sammanfatta vilka effekter som tidigare fiskevårdsåtgärder fått, identifiera kunskapsluckor och föreslå hur man kan arbeta framöver i dessa vattenmiljöer.

De flesta utsättningarna av fisk och näringsdjur som startades under 1960–1970 -talet, och pågick ända in på 1990-talet, har idag övergetts. Det är till exempel utsättningar av främmande arter som kanadaröding, samt utsättningar av näringsdjur. Det saknas dock kunskap om vilka effekter dessa utsättningar fått i ett längre tidsperspektiv.

En annan förändring kopplad till fiskevård är att man inom vatten- och naturvård idag har mer fokus på ekosystem och hela avrinningsområden, till skillnad mot enstaka arter eller vatten (sjö, vattendrag) som var ett vanligare fokus förr. En ekosystembaserad förvaltning och att arbeta enligt ekosystemansatsen är därför ett nytt och viktigt inslag i vårt projekt. Till sist kommer vi också att koppla våra resultat till den pågående processen för omprövning av vattenkraften (NAP).