I fiskefria områden tillåts inget fiske, och därmed skyddas arter och deras livsmiljöer. SLU Aqua har under många år följt utvecklingen av fiskbestånd och ekosystem i Sveriges fiskefria områden. Forskningen syftar till att utveckla rekommendationer för hur sådana områden kan utformas för att bli ett effektivt verktyg för ekosystembaserad havsförvaltning.
I Sverige är 1 procent av kust- och havsområdena fiskefria (år 2022). Nu står vi inför en unik ambitionshöjning, i och med att EU åtar sig att införa strikt områdesskydd i 10 procent av sina havsområden. Ytan fiskefria områden kommer därför att behöva utökas kraftigt de kommande åren, vilket är en unik möjlighet för att stärka fiskbestånd och förbättra livsmiljöer.
Så hur kan målen nås och kunskapen om fiskefria områden omsättas i praktiken? Rekommendationer och en sammanfattning av kunskapsläget har publicerats i en policy brief, framtagen av SLU Future Food och Östersjöcentrum.
Internationella erfarenheter av effekten av helt fiskefria områden har visat att de ger både mer och större fisk i de skyddade områdena och att de även kan ha en positiv effekt på fiskbestånd och fisk i omkringliggande områden. I Europa har fiskefria områden använts som förvaltningsverktyg i mycket liten utsträckning och kunskapen har därför varit mycket begränsad. Sverige har en stor del av den totala ytan av fiskefria områden i Europa.
De fiskefria områden som funnits längst tid har nu utvärderats och resultaten har sammanfattats i en rapport 2022. Generellt har en tydlig återhämtning skett hos målarterna för fredningen, dvs. fiskar och kräftdjur som är viktiga för både yrkes- och fritidsfisket. Antalet individer och storleken på fisk har ökat i de fiskefria områdena i förhållande till referensområdena där fiske har fortsatt vara tillåtet. Ökningen har dessutom gått snabbt, vilket visar att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka försvagade bestånd.
Inför fler fiskefria områden för att skydda bestånd och ekosystem (Policy brief, 2024)
Long-term effects of no-take zones in Swedish waters (Aqua reports 2022:29)
Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden (Aqua reports 2016:20)
Möjligheter till och konsekvenser av fiskefria områden (Fiskeriverket, delrapport 2008)
Effekter av fredningsområden på fisk och kräftdjur i svenska vatten (Finfo 2007:2)
Även effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfauna har konstaterats i de fiskefria områdena vilket visar att denna åtgärd även kan ha positiva effekter på hela ekosystemet. Stora rovfiskar är eftertraktade målarter för både yrkesfiske och sportfiske. Det är därför ofta dessa arter som uppvisar störst positiva effekter vid inrättande av fiskefria områden.
Rovfiskarna har samtidigt en viktig strukturerande roll på ekosystemen. Genom att rovfisken reglerar förekomsten av mindre arter, som krabbor och småfisk, så ökar deras bytesdjur, dvs. små kräftdjur och snäckor. Dessa minskar i sin tur förekomsten av trådalger, vilket gynnar den storvuxna och fleråriga vegetationen som trådalgerna annars konkurrerar med. På så vis lindrar rovfisken negativa effekter av övergödning i kustzonen och bidrar därmed till friskare livsmiljöer.
Sammantaget innebär det här att fiskefria områden kan vara användbara inte bara i fiskförvaltning utan även inom naturvården.
Rovfisk kan motverka övergödningsproblem (nyhet och vetenskaplig artikel)
Fiske kan ge samma effekter på kustfisk som övergödning (nyhet och vetenskaplig artikel)
Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik (nyhet och vetenskaplig artikel)
Lekfredningsområden, dvs. områden där fiske förbjudits under lektid, används allmänt som fiskevårdande åtgärd vid kusten. Kunskapen om effekterna av lekfredningsområden är dock mer begränsad än för helt fiskefria områden.
En omfattande studie av effekter av lekfredningsområden på abborre och gädda har gjorts inom projektet Refisk. Resultaten visar att gäddan gynnats av fredningen, men inte abborren. Man ser även vissa effekter på födoväven.
Längs både ost- och västkusten finns ett stort antal lekfredningsområden kring mynningsområdena till vattendrag där öring och lax leker. En tidigare utvärdering visar att man kan få tydliga effekter på tätheten öring och lax i vattendragen redan efter en fredningstid på i medeltal tre år.
Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17
Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74
Charlotte Berkström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
charlotte.berkstrom@slu.se, 010-478 41 65