Sälsäkra redskap
Den mest hållbara och långsiktiga lösningen på konflikten är att utveckla sälsäkra redskap. Redskapen bör dessutom fiska effektivt, vara enkla att hantera för de som fiskar samt skonsamma för miljön.
På SLU Aqua utvecklar vi sälsäkra redskap och forskar kring konflikten mellan däggdjur och det kustnära fisket på uppdrag av Program Sälar och Fiske. Programmets mål är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd. Utvecklingen kan ske genom att sälsäkra traditionella redskap, som exempelvis laxfällor, men också genom utveckling av nya redskap som aldrig tidigare provats i ett fiske. Vid utvecklingen av nya redskap måste många faktorer tas i beaktande. Det krävs bland annat ökad kunskap om både fiskens och sälens beteende i förhållande till redskapet. Därför är en viktig del i redskapsutvecklingen att studera fiskars och sälars beteende i och runt redskapen. Andra viktiga aspekter är att redskapen skall vara selektiva när det gäller undermålig fångst och inte orsaka bifångster av marina däggdjur, fåglar och oönskade fiskarter.
Program Sälar och Fiske driver utvecklingen av pontonfällan för lax. Laxfisket med fasta redskap i Bottenhavet och Bottenviken är det fiske som haft stora problem i över 20 år. Pontonfällan är ett sälsäkert redskap som idag används av i stort sett alla laxfiskare. Det sker fortfarande en utveckling av pontonfällan delvis för att göra redskapet mer selektivt men också för att utveckla det för andra arter som strömming och siklöja. De senaste åren prövar vi den i södra Östersjön för torsk där den placeras på lokaler där torsktillgången är god.
Pushup-fälla för torsk utanför Ystad. Fotograf: Sven-Gunnar Lunneryd
De senaste åren har sälproblemen i garnfisket efter torsk i södra Östersjön ökat dramatiskt i och med att sälpopulationen ökar och breder ut sig även i detta område. Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, har de senaste åren fokuserat på att utveckla torskburar, ett sälsäkert alternativ till garnfiske. Forskning på både torskens och sälens beteende i relation till redskapet är en viktig del i utvecklingen för att inkludera att redskapet är fångsteffektivt, selektivt och sälsäkert.
Även andra fiskemetoder utvecklas som t.ex. notfiske med mindre båtar anpassade för ett småskaligt fiske. Notfiske är ett mer hållbart fiske än trålfiske och är även ett sälsäkert fiske då fisket sker under kort tid.
Våra projekt
Innovationer inom kustfisket - utveckla sumpning av siklöja i fisket med fällor för ökat resursutnyttjande
Fisket efter siklöja och den eftertraktade löjrommen med fasta fiskeredskap är ett variabelt fiske från år till år. Vissa år ger det bra fångster och vissa år mindre beroende på om den vuxna siklöjan uppehåller sig strandnära i fiskeperioden från början av september till mitten av oktober. I detta projekt kommer vi undersöka om det är möjligt att starta fisket så tidigt som i augusti då löjan går grundare och är lättare att fånga och sedan sumpa den i stora nätkassar fram till dess att rommen är mogen, vilket sker i början eller mitten av oktober. Förhoppningen är att man genom detta kan öka resursutnyttjandet av siklöja då man kan klämma rommen när den håller bäst kvalitet närmare leken.
Projektet är finansierat via Jordbruksverkets Havs-, fiskeri och vattenbruksprogram och pågår mellan 2023 till 2026. 
Projekt för att minska bifångsten av tumlare
Vi arbetar med att hitta hållbara alternativ till garnfisket som inte bara är sälsäkra men också minskar bifångster av tumlare, fågel, icke kommersiella arter och undermålig fisk. Vi arbetar också med att studera hur pingers fungerar i praktiken i fisket och hur de kan påverka tumlaren men också sälarna i våra vatten.
Tumlaren är den enda valen som förekommer regelbundet i svenska vatten. I Sverige finns tumlare främst på västkusten, men i Östersjön finns en liten population som klassas som akut utrotningshotad. Bifångst anses vara ett av tumlarens största hot och bifångster sker framförallt i garnfisket. En hållbar lösning är att hitta utveckla alternativa redskap till garnfisket. En annan lösning är att använda tumlarskrämmor så kallade pingers. Pingers fungerar genom att de sänder ut en akustisk signal som får tumlarna att uppmärksamma redskapen och de undviker därmed att fastna i garnen. Pingers används idag i kommersiella fisken över hela världen.
