De nationella havsplanerna guidar svensk förvaltning och nyttjande av havet. Planerna ska bidra till att god ekologisk status och de svenska miljömålen uppnås, samt integreras med ekonomiska och sociala mål. Havsplaneringen ska baseras på en ekosystemansats, men idag saknas en viktig aspekt av ekosystembaserad förvaltning: hänsyn till samspelet mellan arter och dess konsekvenser.
Vi studerar därför hur kustfödovävar påverkas av förvaltningsåtgärder och klimatförändringar – inklusive de dynamiska effekterna av arternas samspel – och integrerar dessa i en ny riskanalysmetod som kan kombineras med nuvarande havsplaneringsverktyg. Den nya metoden ska kunna användas för att identifiera hur kust- och havsförvaltningen kan klimatanpassas för att motverka förlusten av resiliens hos Östersjöns kustekosystem.
Vårt mål med projektet
Vårt mål är att utveckla en metod för ekologiska riskanalyser som (i) utgår från hur samspelet mellan arter bidrar till hur de påverkas av förvaltningsåtgärder samt hur detta förändras under global uppvärmning, och (ii) kan kombineras med nuvarande metoder för havsplanering.
ClimePlan kommer dessutom ge ny kunskap om hur klimatuppvärmningen kan förändra effekterna av lokala förvaltningsåtgärder på ekologiska risker i kustekosystem. Den nya kunskapen och riskanalysmetoden kan bidra till bättre konsekvensanalyser av kust- och havsplaner. På så sätt kan vi stödja utvecklingen av klimatanpassning av planering i kustkommuner och på sikt den nationella havsplaneringen.
Nytt i projektet
Vi rekryterar! Vi utlyser snart en ledig tjänst som postdoktor, med fokus på modellering av kustfödovävar för att analysera effekter av klimat- och förvaltningsscenarier
Vad gör vi i projektet?
Vi utvecklar ekologiska riskanalystabeller (ERATs) i fallstudier längs svenska Östersjökusten. I varje område analyserar vi utvecklingen av kustfisksamhällen för att identifiera vilka artinteraktioner som styr hur de påverkas av miljövariation och mänskliga aktiviteter. Utifrån dessa utvecklar vi lokala temperatur-beroende dynamiska födovävsmodeller av kustfisk och den miljöpåverkan de utsätts för. Genom modellsimuleringar och scenarioanalyser studerar vi hur lokala förvaltningsåtgärder och klimatförändringar påverkar kustfödovävarna, deras resiliens och viktiga ekosystemfunktioner såsom fiskproduktion. Risker för viktiga ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster under olika scenarier sammanfattas i ERATs. På så sätt kan sen lokala förvaltningsåtgärder rankas efter sina konsekvenser, under påverkan av klimatförändringar, och kombineras med kartor över lokala påverkansfaktorer.
Vi kommer att testa tillämpningen av ERAT-metoden för ekosystem-baserad havsplanering i praktiken, i ett så kallat Living Lab, tillsammans med experter från länsstyrelser med ansvar för utvärdering av kust- och havsplaner, samt från Havs- och vattenmyndigheten. Det gör vi för att bidra till att utvärderingar inom havsplaneringen ska kunna ta hänsyn till dynamiska konsekvenser av arters samspel och hur dessa avgör hur ekosystem påverkas av förvaltningsåtgärder i ett förändrat klimat.
