Insamling av data

Så övervakar vi Sveriges fiskbestånd

Vi försöker inte göra det omöjliga; räkna varje fisk som finns i havet. Istället använder vi matematiska modeller för att uppskatta fiskbestånden. I modellerna använder vi så kallade fiskeriberoende data vilket är uppgifter om fångster och landingar från yrkesfiskets loggböcker men också från provtagningar som vi genomför ombord på fiskefartyg och i hamnar. 

Datainsamling i Östersjön och Västerhavet

Men vi behöver också fiskerioberoende data. Varje år genomför vi därför sex stycken internationellt koordinerade trålundersökningar i Östersjön, Bottenhavet, Kattegatt och Skagerrak där syftet är att samla in fiskerioberoende uppskattningar av mängden fisk i olika områden, samt mängden fisklarver. Undersökningarna är internationella och koordineras av det internationella havsforskningsrådet, ICES.

Datainsamling längs kust och i sötvatten

Vi samlar också in data och analyserar tillståndet för fiskebestånd som förvaltas nationellt, de vill säga våra kust- och insjöfiskar. Insamlingen gör vi genom samordnade provfisken längs hela Sveriges kustområde och i små och medelstora sjöar samt via data från yrkesfisket. Datan hjälper oss att räkna ut hur mycket fisk det finns och ge råd om hur mycket som kan fiskas på ett hållbart sätt. Den data vi samlar in lagrar vi i SLU:s databaser. 

Datainsamling inom EU:s gemensamma fiskerpolitik

En del av vårt uppdrag handlar om att samla in data för att stödja EU:s gemensamma fiskeripolitik. 

I Sverige ansvarar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) för genomförandet och samordningen av det nationella datainsamlingsprogrammet (DCF - Data Collection Framework) inom yrkesfiske, fritidsfiske och vattenbruk. Datainsamlingsprogrammet är en del av EU:s gemensamma fiskeripolitik och syftar till att samla in och analysera data om fiske, fiskbestånd och ekosystem. 

På uppdrag av HaV utför vi de största delarna av programmet. Det här innebär bland annat att vi tar prover ombord på fartyg och från landad fångst och samlar in data om de viktigaste kommersiella insjöfiskbestånden i Sverige. Vi tar även prover inom fritidsfisket och genomför trålning och akustisk forskning med hjälp av forskningsfartyg. Vi analyserar dessutom data om artförekomst, fiskens ålder, storlek och kön för att uppskatta beståndens utveckling.

Vanliga arter som vi undersöker

Det är många arter som ska provtas inom det nationella datainsamlingsprogrammet (DCF). De specifika arterna som undersöks kan variera, men i Sverige omfattar det ofta:

• Torsk 
• Sill 
• Skarpsill 
• Lax 
• Rödspätta 
• Skrubbskädda 
• Öring 
• Ål

I vårt uppdrag ingår också insamling av data och utvärdering av hur mycket fisk som fångas i fritidsfisket. I Sverige innebär det att vi har i uppdrag att uppskatta hur mycket torsk och lax som fångas (i vikt) i fritidsfisket årligen.

Så här används vår data inom det nationella datainsamlingsprogrammet (DCF)

Vi samlar in data om fisk och fiske som sedan används av arbetsgrupper inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES) i syfte att göra beståndsuppskattningar av fiskbestånd. Vi deltar även aktivt i dessa arbetsgrupper. Beståndsuppskattningarna ligger sedan till grund för biologiska råd om uttag ur fiskbestånden och för förvaltning av fisket inom EU.

Gå direkt till

• Datainsamling från fisket i sötvatten
• Datainsamling från fritidsfisket
• Datainsamling för ål
• Datainsamling för lax
• Internationellt koordinerade trålundersökningar i Östersjön och Västerhavet
• Ombord- och hamnprovtagning
• Provfiske vid kusten med trål
• Provfiske i sjöar
• Provfiske vid kusten med nät och ryssjor