Datainsamling för lax i Östersjön

Idag består yrkesfisket efter lax i Östersjön av ett kustfiske med fasta redskap. På västkusten bedrivs inget yrkesfiske på lax sedan 2015.

Följande data samlar vi in från yrkesfisket

• Fångstdata för landad fisk och fisk som kastas tillbaka,
• Antal fiskeansträngningar och fångst per fiskeansträngning,
• Fångststatistik i form av antal och storlek på fisken.

Följande biologiska data samlar vi in vid en fiskeriprovtagning

• Längd
• Vikt
• Ålder
• Kön
• Fjällprov

Fiskeriprovtagningen gör vi fyra gånger per år hos tre olika fiskare. Vi mäter längd och vikt för alla arter vi fångar och för lax registrerar vi också kön och ålder.

Med hjälp av våra genetisk analyser av fjällprov får vi fram:

• fångstsammansättningen av olika laxstammar,
• andelen vild respektive odlad lax i fångsten (fås även från läsning av fjäll).

Med fritidsfiske efter lax menar vi allt fiske som inte är yrkesfiske, och som utförs längs kust och i älv med främst spö. Men det kan även förekomma fiske med fasta redskap.

Följande data samlar vi in från fritidsfisket

• Fångst per ansträngning (enkätundersökning)
• Fångststatistik, antal, storlek och art
• Redskapsinventering (inkluderar även yrkesfisket som utgör fasta redskap)
• Fångster från trollingfiske

Under denna del samlar vi även in data från avelsfisket i Dalälven (Älvkarleby), samt från Umeälven (Norrfors).

Vi samlar även in data för laxens alla livsstadier i några utvalda älvar.

Utvalda älvar

• Ume/Vindelälven
• Testeboån
• Mörrumsån
• Ätran/Högvadsån

Följande data samlar vi in från de utvalda älvarna 

• Antalet uppvandrande lekfiskar
• Tätheten av lax- och öringsungar (stirr) på uppväxtlokalerna
• Antalet utvandrande laxar- och öringsungar (smolt)

Utöver de utvalda älvarna samlar vi också in data på laxens alla livsstadier i ytterligare två älvar. Här övervakar vi laxen några år i taget innan vi byter till en annan älv. Vi övervakar också en älv med fokus på öring.

Syftet med de utvalda älvarna är att:

• samla information om förhållandet mellan antalet lekfiskar och reproduktionen som sedan kan användas i övriga älvar,
• öka kunskapen om de vilda laxbestånden,
• förbättra dataunderlaget som ligger till grund för ICES beståndsuppskattningar.

Så här uppskattar vi laxbestånden i älvarna

Metodiken för att uppskatta antalet uppvandrande lekfiskar, stirr och utvandrande smolt skiljer sig mellan de olika älvarna. När laxen är på väg från havet upp i älvarna för lek räknar vi antalet lekfiskar på flera sätt, till exempel genom att filma med kamera eller genom att följa fisken med ekolod i fisktrappor eller över älvar. Vi identifierar också fiskindivider med hjälp av till exempel PIT-märken (eng. passive integrated transponder; en elektronisk glastransponder som innehåller ett ID-nummer), och som injiceras i laxen i smoltstadiet. Med hjälp av dessa data kan vi uppskatta laxens överlevnad i havet.

Produktionen av laxyngel, så kallad stirr, beräknar vi genom att elfiska på platser där laxen växer upp. För att kunna räkna ut antal stirr per ytenhet fiskar vi enligt svensk provfiskestandard, där vi inventerar en bestämd sträcka i älven (kallat för en lokal). När laxungarna sedan vuxit upp till smolt och vandrar ut till havet fångar vi dem i olika slags fällor. Genom att märka, återutsätta och sedan återigen fånga smolten kan vi utvärdera fällans fångsteffektivitet och på så sätt beräkna den totala utvandringen i älven.