Åldersanalys av fisk

Senast ändrad: 27 februari 2025
Vävnader som visar ålder på fisk ligger i en skål. Foto.

Varje år åldersbestämmer vi mer än 50 000 fiskar fördelat på cirka 20 arter från havet, kusten, insjöar och vattendrag. Med hjälp av fiskens olika hårda vävnader kan vi uppskatta åldern genom att räkna årsringar liknande de på träd. Många fiskar kan bli upp till cirka 20-30 år gamla, vissa arter blir ännu äldre.

Genom att använda information om hur gamla fiskarna är i ett område kan vi räkna ut hur stort beståndet är, och hur fiskarna fördelar sig i olika storlekar. Ålderssammansättningen ger oss en bild av hur beståndet mår och hur det förändras över tid.

Genom att bestämma fiskars ålder får vi kunskap om:

  • Rekrytering - hur många fiskar som föds varje år.
  • Fiskens storlek och tillväxt vid olika åldrar i olika områden.
  • Överlevnad - dör fiskarna som unga eller gamla?
  • Hur fisksamhället påverkas av klimat- och miljöförändringar.
  • Hur ändrade fiskemetoder påverkar fisksamhället.

Fiskars uppväxtmiljöer varierar när det gäller bland annat salthalt, temperatur och födotillgång, något som i sin tur påverkar fiskens tillväxt och ålder. Vissa arter förekommer i både brackvatten och marina områden eller i både sötvatten och brackvatten. Brackvatten finns till exempel i Östersjön. Det här medför att svårighetsgraden av själva åldersanalysen kan variera för en och samma art. 

Så här tar vi reda på fiskens ålder

Åldern på en fisk uppskattar vi med hjälp av fiskens otoliter (hörselstenar), gällock, fjäll och andra skelettdelar eller hårda vävnader, som får årsringar på samma sätt som träd. Vi använder främst otoliter för att bestämma åldern på de flesta arter. 

När vi ska analysera otoliter från en art behöver vi först preparera dem och själva prepareringen kan ske på olika sätt. Beroende på art kan vi analysera otoliterna hela (rödspätta, sill, öring och röding), alternativt bränna och dela otoliterna (abborre och sik) eller montera otoliterna i plast och sedan dela dem med precisionssåg (ål, mört och piggvar). Åldersbestämningarna gör vi sedan med hjälp av mikroskop, stereomikroskop eller i en läsapparat av typen microfiche.

Vi kan också mäta fiskens tillväxt genom att undersöka andra vävnader. Hos arter som mört, sik, gös och sill gör vi detta genom att använda fiskens fjäll. Hos abborre använder vi istället gällocket.

Våra ålderslaboratorier

Vi utför åldersanalyser i forskningssyfte och som en del av miljöövervakning på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, kommuner, fiskeföreningar och fiskevårdsområdesföreningar. Vi utför även åldersbestämningar och analyser på uppdrag. Kontakta våra ålderslaboratorier för information och prisuppgift. 

Åldersanalys i lupp 
Åldersanalys i lupp
 Sikotolit
Sikotolit 8 år

 

 
Otoliter från ål.
 


Tre par otoliter finns i fiskens huvud.



Fjäll placeras på en plastmatta för mangling.



Gällock från abborre, 3 år gammal.

 

Abborre, placering av otolit och gällock.

Fakta:

Metodhandbok för åldersanalys av fisk

Våra experter inom åldersbestämning har sammanställt en metodhandbok för åldersbestämning av fisk. Metodhandboken beskriver ingående olika moment i åldersbestämning för olika arter. Här kan du läsa mer och ladda ner metodhandboken.


Kontaktinformation

Carina Jernberg, enhetschef
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
carina.jernberg@slu.se, 010-478 40 25, 076-126 80 16

Martina Blass, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
martina.blass@slu.se, 010-478 41 18

Magnus Kokkin, miljöanaytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
magnus.kokkin@slu.se, 010-478 42 35