Genetik och genetisk mångfald

Senast ändrad: 23 september 2016

Ordet genetik (ärftlighetslära) leder i första hand tanken till studier av ärftlig variation i utseenden, beteenden och fysiologi. Ännu är dock kunskapen om vilka gener som påverkar sådana komplexa egenskaper ytterst begränsad, inte minst för vilda växter och djur. Genom studier av variation i arvsmassan (DNA) går det ändå att belysa frågor som rör arters ekologi, evolution och förvaltning.

Biologisk mångfald finns på flera nivåer i naturen - från ekosystem till gener. Inom arter förekommer viktig variation på genetisk nivå. Ärftlig variation är en förutsättning för att populationer skall kunna utvecklas och anpassas i en föränderlig miljö. De individer som är bäst genetiskt anpassade till rådande miljöbetingelser lyckas i regel bäst med fortplantningen, och deras anlagsvarianter och egenskaper kommer därmed att föras vidare och bli vanligare i nästkommande generationer.

Genetisk variation möjliggör utveckling och anpassning

Det är variation på gennivå som möjliggjort utveckling av den enorma mångfald av livsformer vi ser idag. Utan genetisk variation försvinner möjligheten till fortsatt utveckling. Mot bakgrund av detta är det inte svårt att inse vikten av att bevara genetisk mångfald. Den genetiska variationen inom en art är i regel fördelad både mellan individer inom en population och mellan populationer (genetiskt distinkta bestånd). Genetiska skillnader mellan populationer uppstår och bibehålls genom att individerna tenderar att återvända till sin födelseplats för att reproducera sig. När fortplantingen i första hand sker med medlemmar av den egna populationen blir individerna inom en population genetiskt lika, medan de skiljer sig från de i andra populationer. Anpassningar till lokala miljöförhållanden förstärker graden av genetisk skillnad och kan medföra att individer som hamnar i fel miljö (exempelvis vid fiskutsättning) får svårt att överleva och reproducera sig.


Kontaktinformation

Stefan Palm, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
stefan.palm@slu.se, 010-478 42 49