Kontaktinformation
Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22
Bevarandebiologi och främmande arter
Senast ändrad: 19 februari 2024
Tillståndet för den biologiska mångfalden i världen är kritiskt, och det behövs stora förändringar för att vända den negativa trenden. Förlust av biologisk mångfald orsakas ofta av mänskliga aktiviteter som habitatförändringar, överexploatering och spridning av främmande arter. Vi identifierar, mäter och analyserar hot mot den biologiska mångfalden och vi föreslår och utvärderar effekten av åtgärder för att motverka förlust av biodiversitet.
Biologisk mångfald, eller biodiversitet, handlar om variationsrikedomen inom en art (gennivå), mellan arter (artnivå) och mellan livsmiljöer (ekosystemnivå). En hög biologisk mångfald ökar ekosystemens och arternas resiciliens; förmågan att klara av förändringar.
Vi utvecklar och ger råd om hur innovativa verktyg som eDNA kan användas för att övervaka och analysera biologisk mångfald.
Vi kartlägger hur arter och livsmiljöer påverkas av mänskliga aktiviteter och utarbetar riktlinjer för riskhantering samt övervaknings-, förvaltnings- och restaureringsprogram.
Vi använder populationsgenetiska metoder för att undersöka biologisk mångfald på populations, art och ekosystemnivå och tar fram kunskap som kan förbättra bevarandearbetet.
Vi bedriver ett omfattande arbete om hotade arter som flodkräfta och ål, och deltar som artexperter gällande fisk och skaldjur i bedömningsarbetet med den svenska rödlistan. Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den svenska rödlistan uppdateras var femte år under ledning av SLU Artdatabanken.
Främmande arter kan – speciellt om de är invasiva – ha stor negativ påverkan på ekosystem och den biologiska mångfalden. Vi arbetar med ett flertal främmande arter som svartmunnad smörbult, amerikansk hummer, signalkräfta och puckellax.