Kontaktinformation
Patrik Bohman, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17
Kräftpest är en sjukdom som bara drabbar sötvattenskräftor. Det är en parasitisk svampinfektion som sprids med sporer mellan kräftorna.
Både signalkräfta och flodkräfta infekteras med kräftpest, men signalkräftan har större motståndskraft och dör oftast inte, utan är bara smittbärare. En drabbad flodkräfta dör däremot snabbt efter det att den har blivit infekterad och beståndet slås ut.
Så länge det finns signalkräftor i ett vattendrag är det mycket svårt att återutsätta flodkräfta, men om alla kräftor försvinner från ett vatten kan inte heller svampsporerna överleva. Ett par veckor efter att den sista kräftan försvunnit är vattnet åter fritt från pestsmitta.
Kräftpestens spridning har ökat dramatiskt de senaste åren, på grund av illegala utsättningar av signalkräfta. Mellan 1994 och 2007 drabbades nästan tusen sjöar, vattendrag och vattendragssträckor av kräftpest.
Tyvärr sprider sig kräftpesten snabbt och antalet smittförklarade vattenområden ökar ständigt. Närmare upplysningar om kräftpestsmittade områden kan fås från respektive länsstyrelse.
Kräftpestsmittad signalkräfta med synlig kräftpestfläck på stjärten.
Signalkräftan kommer från en illegal utsättning i en sjö i Värmland. Även om
en signalkräfta är smittad syns inte alltid pestangreppet med blotta ögat.
Det är främst de omfattande illegala utsättningarna av signalkräfta som bidragit till pestens snabba spridning under senare år. Signalkräftan är alltid smittbärare, men insjuknar mer sällan. Kräftpest kan även spridas via våta fiskeredskap, annan utrustning, betesfisk eller med sporer i vatten.
De områden i Sverige som helt undgått att drabbas av kräftpest finns idag bara i Norrbottens län. Förutom förlusten av biologisk mångfald går stora ekonomiska värden förlorade då flodkräftan betingar mer än dubbelt så högt försäljningsvärde som signalkräftan. Flodkräftan är idag en art som klassas som akut hotad på Artdatabankens rödlista för hotade arter, 2010.
Signalkräftan har en naturligt högre motståndskraft mot kräftpest än flodkräftan men även den kan bli sjuk om den blir stressad av andra faktorer, så som föroreningar, dålig tillgång till mat, höga tätheter eller ogynnsam vattentemperatur.
Det är förbjudet att sätta ut eller flytta signalkräfta utan tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånd ges idag bara där arten redan är lagligt etablerad. Det finns också hårda restriktioner för hantering av arten. Hela Gotland är sedan 2007 ett skyddsområde för flodkräftan.
För att undvika att sprida kräftpest bör du inte flytta fiskeredskap, båtar och annan utrustning mellan olika vatten utan att först desinficera dem. Det gör man enklast genom att låta redskapen torka fullständigt och det gäller all utrustning såsom båtar, burar och stövlar.
Använd bara betesfisk från samma vatten du fiskar i. Eller frys betet i ett dygn. Då försvinner kräftpesten.
Patrik Bohman, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17
Se upp för kräftpesten! - informationsfolder (pdf)
Kräftmytkrossaren - Testa dina kunskaper på webbplatsen med de vanligaste myterna om flodkräfta, signalkräfta och kräftpest.