Rödlistan och SLU:s rådgivning för hållbart fiske – vad gäller?

Den svenska rödlistan som sammanställs vart femte år av SLU Artdatabanken, är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd.

SLU Aqua gör årliga bedömningar av hur mycket fisk man kan ta ut ur ett fiskbestånd utan att riskera ett långsiktigt hållbart nyttjande. En stor del av rådgivningen utgör den biologiska grunden för de fiskekvoter som gäller för kommersiella arter och som fastställs av EU. SLU Aquas råd publiceras i den årliga resursöversikten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten.

Olika syften kan ge olika bedömningar

SLU Artdatabanken och SLU Aqua använder till stor del samma dataunderlag men delvis olika datamängder eftersom rödlistan och fiskbeståndsrådgivning har olika syften och bedömningsgrunder.

Rödlistningen värderar den långsiktiga risken att en art dör ut, i ett perspektiv på minst 10 år. SLU Aquas fiskbeståndsrådgivning syftar till att göra en årlig bedömning av hur stort uttag man kan göra från ett bestånd, givet bl.a. nuvarande beståndstillväxt och dödlighet, utan att riskera dess långsiktiga fortlevnad.

Det kan därför uppstå fall där bedömningen för vissa arter i rödlistan och resursöversikten skiljer sig åt, men där båda är rimliga utifrån de kriterier och metoder som de olika bedömningarna baseras på.

SLU Artdatabankens rödlistning

SLU Artdatabankens rödlistning baseras på de kriterier som utvecklats av internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera risken att arter dör ut (www.iucnredlist.org).

Rödlistan är ett officiellt dokument som tas fram på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I Sverige görs en sådan bedömning vart femte enligt internationellt vedertagna kriterier och i samarbete med ett hundratal svenska experter.

Bland kriterierna bedöms t ex minskning varför arter som finns i stort antal kan hamna på rödlistan om de visar en långsiktigt nedåtgående trend.

I kategoriseringen ingår inga värderingar av åtgärder eller hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art. Däremot är rödlistan, tillsammans med andra underlag och överväganden, ett viktigt underlag för att prioritera insatser och åtgärder för arter och miljöer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd och också vara en vägledning för att nå uppsatta miljömål men har ingen juridisk status.

SLU Aquas rådgivning

SLU Aquas rådgivning gäller för många olika kommersiellt nyttjade fiskbestånd, och görs årligen genom kvalitetssäkrade bedömningar av beståndsstatus, bland annat inom ramen för ICES (Internationella havsforskningsrådet) arbete. Rådgivningen ingår som en del i EU:s gemensamma fiskeripolitik och datainsamling genom ICES och utgör den biologiska grunden för fiskekvoter för våra kommersiella fiskbestånd.

SLU Aquas rådgivning omfattar även den nationella resursövervakningen, och råd ges även för flera inhemska arter.

SLU Aqua samlar in data från både yrkesfisket och provfisken och beståndsuppskattningarna görs oftast med hjälp av modeller som skattar beståndens utveckling, dödlighet och rekrytering över tid i relation till biologiska gränser för beståndsstatus. Baserat på det ges råd om hur fisket bör ske nästkommande år.

Är det förbjudet att fånga rödlistad fisk?

Nej, det är inte per automatik förbjudet att fånga rödlistade fiskarter. Men arten kan vara fredad eller området skyddat för att bevara en art och genom detta kan fiskeförbud ha utfärdats. Vilka arter som är förbjudna att fånga och landa återfinns i Havs- och vattenmyndighetens (och tidigare Fiskeriverkets) författningssamling (HVMFS och FIFS).

De fiskar som återfinns i fiskdisken är i de allra flesta fall lagligt fångade enligt gällande kvoter (total allowable catch, TAC) som bestäms inom EU för Sveriges del. Vissa arter kan vara förbjudna att fånga inom EU men inte i Norge, varför "förbjudna" arter kan dyka upp ibland utan att för den skull vara olagligt fångade.

Är det någon skillnad mellan en rödlistad fisk och fisk med rött ljus?

Ja, det är det. Den nationella rödlistan som ArtDatabanken tar fram, på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, använder sig av bedömningskriterier från Internationella naturvårdsunionen IUCN. Det är en bedömning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, dvs. Sverige i vårt fall.

Ofta blandar media ihop begreppet rödlista med de listor som olika organisationer tar fram till sina konsumentguider. Däribland WWF:s guide med rött, gult och grönt ljus för i första hand kommersiellt intressanta fiskarter. Denna och andra guider använder sig av många olika parametrar och informationskällor för sina råd. Förutom beståndens storlek kan det vara fiskemetoder och dess ekosystemeffekter liksom hur man förvaltar beståndet: det kan också vara andra bedömningsgrunder beroende på produkt och vem som gör guiden. Dessa guider är rådgivande för konsumenten. Det är en viktig skillnad från ArtDatabankens rödlista som endast baserar sig på olika kriterier för huruvida populationerna minskar eller ej.

Rödlistan från SLU Artdatabanken är en så långt möjligt objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna. I kategoriseringen i rödlistan ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan analyserna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken.