Kvävedynamik i perenn stråsäd (Kernza) för framtidens hållbara odlingssystem

Perenn stråsäd kan komma att bli en viktig komponent i framtidens stråsädsbaserade växtodlingssystem. I detta projekt använder vi det domesticerade vetegräset Kernza (Thinopyrum intermedium) som en modellväxt för att kunna bestämma kvävedynamiken i ett växt-marksystem med perenn stråsäd. Perenn odling, som Kernza, kan visa sig ha många fördelar så som minskade kostnader och minskade negativa effekter av markbearbetning. Kernza producerar dessutom stor rotbiomassa som i sin tur kan bidra till ekosystemtjänster som är önskvärda i ekologiskt intensifierade växtodlingssystem, t.ex. ökad kolinlagring, minskad erosion och minskat näringsläckage i jämförelse med i ettårig stråsäd. I Europa har forskning inom agronomi och växtnäring ännu inte gjorts i någon större utsträckning i Kernza, odlad som ensam gröda och i samodling med baljväxter som föreslås för agroekologiska system med krav minskad tillförsel av externa resurser och ökad grad av diversifiering. Med detta projekt kommer Sverige att befinna sig i täten för att initiera forskning om såväl kvävenäringsdynamik som agroekologi i Kernzaodling parallellt med den förädling som pågår på The Land Institute i USA (som är en SLU-partner i forskningen på Kernza). Den kunskap som projektet producerar kommer att generaliseras till att gälla för introducerandet av perenn stråsäd i jordbruket. Målet är att bestämma kvävedynamiken i mark-växt-systemet i Kernza, när den odlas som ensam gröda och tillsammans med lucern, i ett sydsvenskt växtodlingssystem.

Projektet kommer att använda SITES Agroekologiska Fält-Experiment (SAFE) på SITES försöksstation Lönnstorp.

Finansiering: Crafoordska Stiftelsen

Projektledare: Linda-Maria Mårtensson

Projektpartners: Maria Ernfors and Erik Steen Jensen

Publikationer:
Crews et al. 2016. Going where no grains have gone before: From early to  mid-sucession. Agriculture, Ecosystems and Environment, 223, 223-238.