Miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator

Senast ändrad: 10 augusti 2023
Bred öppen remsa i skogen, där finns en rad höga stolpar med ledningar på. Foto.

SLU utför miljöövervakning av ängsliknande vegetation i kraftledningsgator. Särskilt artrika är de delar som historiskt sett varit jordbruksmark. Det är ett komplement till den rikstäckande inventering av värdefulla kraftledningsgator som Svenska kraftnät är ansvarig för.

Kraftledningsgator kan innehålla många olika markslag, men i det här projektet koncentrerar vi oss på de skogsgator där Svenska kraftnät röjer bort träd och buskar.
Vi har lagt ut landskapsrutor i hela Sverige. För att hitta de mest intressanta gräsmarkerna inom landskapsrutorna använder vi flygbilder. Äldre flygbilder visar före detta åkermark, betes- eller slåttermark som kan hysa många ängsarter.

Komplement till Svenska kraftnäts inventering

Svenska kraftnät inventerar vilka arter som finns i kraftledningsgatorna och experimenterar också med olika typer av skötsel för att dessa arter ska trivas. 
SLU:s miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator började 2015 och kompletterar Svenska kraftnäts arbete. Data från miljöövervakningen ger information om hur vegetationen ser ut och hur den förändras över tid. Det är viktigt för att vi ska kunna värdera hur de artrika kraftledningsgatorna bidrar till landskapets naturvärden och vilken betydelse region, skötsel och omgivande landskap har.

Så går inventeringen till

SLU påbörjade miljöövervakningen 2015. Det rikstäckande stickprovet består av 2800 landskapsrutor, systematiskt utlagda områden med 3 x 3 km storlek, där vi inventerar de som innehåller kraftledningsgator. Rutorna överensstämmer bland annat med de standardrutter som används av Svensk fågeltaxering. (Glimskär m.fl. 2015).
Rutorna och provytorna i stickprovet fördelas på ett åttaårigt inventeringsvarv, där en åttondel av områdena besöks per år. Det överensstämmer med att Svenska kraftnät normalt sett kontrollerar och röjer skogsgator vart åttonde år (men vart tolfte år i vissa delar av norra Sverige).
Inom varje område läggs ett antal provytor inom de ytor med ängsartad gräsmarksvegetation som vi har hittat med hjälp av flygbilder. Vegetation och växtarter beskrivs, med samma metodik som inom t.ex. regional miljöövervakning av gräsmarker i Remiil.
Vissa av provytorna styrs också till de mer intensivt skötta patrullstigarna, som sköts med fyra års intervall, och där mer arbete läggs på att föra bort röjningsavfall med mera.

Fakta:

Data

Inom landskapsrutorna i stickprovet finns en totalkartering av gräsmarker inom skogsgator, och i anslutning till dem finns patrullstigar baserat på Svenska kraftnäts eget linjeskikt. Ett utökat stickprov med samma metodik finns också från sträckor som Svenska kraftnät har karterat som värdefulla.

För tillgång till data, kontakta Anders Glimskär

Publikationer

Glimskär, A., Kindström, M. & Lundin, A. 2015. Metod och design för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator. SLU, Inst. för ekologi, Uppsala.

Kindström, M., Lundin, A. & Glimskär, A. 2017. Årsrapport för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator 2016. SLU, Inst. för ekologi, Uppsala.

Glimskär, A. Kindström, M., Björkén, A. & Lundin, A. 2018. Årsrapport för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator 2017. SLU, Inst. för ekologi, Uppsala


Kontaktinformation

Anders Glimskär, forskare, kontakt miljöanalys regional landskapsövervakning
Institutionen för ekologi, SLU
anders.glimskar@slu.se,  018-67 22 20, 076-821 96 70