Publikationer

 

På grund av copyright-avtal med utgivarna kan vi inte alltid lägga ut pdf-länk på vetenskapliga artiklar.

2024

Forti A, Lissillour P, Eriksen A, Cerjak B, Campon C, Motlova S, Wabakken P, and Zimmermann, B. 2024. Carnivore exclosures to protect sheep affect the distribution of a wild cervid. Wildlife Biology, e01301, Early View.

Miltz C, Eriksen A, Wikenros C, Wabakken P, Sand H, and Zimmermann B. 2024. Will future wind power development in Scandinavia have an impact on wolves? Wildlife Biology, e01250, Early View.

Märtz J, Tallian A, Wikenros C, and Heeres R. 2024. “ClusterApp”: A Shiny R application to guide cluster studies based on GPS data. Ecology and Evolution, 14:e11695.

Nordli K, Walton Z, Eriksen A, Rogstad M, Zimmermann B, Wikenros C, Aronsson M, and Wabakken P. 2024. Carcass provisioning and intra-guild risk avoidance between two sympatric large carnivores. Behavioral Ecology and Sociobiolog 78:17.53.

Wikenros C, Nordli K, Amato G, Persson J, Ausilio G, Versluijs E, Eriksen A, Wabakken P, and Aronsson M. 2024. Carnivore guild utilization of hunter-provided food sources in boreal forest. Wildlife Biology, e01249, Early View.

Wikenros C, Sand H, Di Bernardi C, and Zimmermann B. 2024. The role of predation, forestry and productivity on moose harvest at different spatiotemporal levels of management units. Wildlife Biology, e01248, Early View.

 

2023

Ausilio A, Sand H, Wikenros C, Aronsson M, Milleret C, Nordli K, Wabakken P, Eriksen A, Persson J, Maartmann E, Mathisen KM, and Zimmermann B. 2023. Effects of large carnivores, hunter harvest, and weather on the mortality of moose calves in a partially migratory population. Wildlife Biology: e01179m, Early View.

Chakrabarti S, Wikenros C, Borg B, Jhala Y, and Bump J. 2023. Editorial: New century wolf conservation and conflict management. Frontiers in Ecology and Evolution: 11:1174661.

Di Bernardi C, Wikenros C, Ciucci P, Boitani L, Sand H, and Åkesson M. 2023. Experimental feeding validates nanofluidic array technology for DNA detection of ungulate prey in wolf scats. Environmental DNA 5: 723-732.

Nordli K, Wabakken P, Eriksen A, Sand H, Wikenros C, Maartmann E, and Zimmermann B. 2023. Spatial and temporal cohesion of parents and offspring in a social large carnivore. Animal Behaviour 197: 155-167.

Versluijs E, Niccolai LJ, Spedener M, Zimmermann B, Hessle A, Tofastrud M, Devineau O, and Evans AL. 2023. Classification of behaviors of free-ranging cattle using accelerometry signatures collected by virtual fence collars. Frontiers in Animal Science 4:1083272.

Wikenros C, Di Bernardi C, Zimmermann B, Åkesson M, Demski M, Flagstad Ø, Mattisson J, Tallian A, Wabakken P, and Sand H. 2023. Scavenging patterns of an inbred wolf population in a landscape with a pulse of human-provided carrion. Ecology and Evolution, 13, e10236.

 

2022

Ausilio G, Wikenros C, Sand H, Wabakken P, Eriksen A, and Zimmermann B. 2022. Environmental and anthropogenic features mediate risk from human hunters and wolves for moose. Ecosphere: 2022;13:e4323.

Eriksen A, Versluijs E, Fuchs B, Zimmermann B, Wabakken P, Ordiz A, Sunde P, Wikenros C, Sand H, Gillich B, Michler F, Nordli K, Carricondo-Sanchez D, Gorini L, and Rieger S. 2022. A standardized method for experimental human approach trials on wild wolves. Frontiers in Ecology and Evolution: 10:793307.

Rodríguez-Recio M, Wikenros C, Zimmermann B, and Sand H. 2022. Rewilding by wolf recolonization, consequences for ungulate populations and game hunting. Biology 11(2):317.

Tallian A, Ordiz A, Metz MC, Zimmermann B, Wikenros C, Smith DW, Stahler DR, Wabakken P, Swenson JE, Sand H, and Kindberg J. 2022. Of wolves and bears: Seasonal drivers of interference and exploitation competition between apex predators. Ecological Monographs 92:e1498.

Versluijs E, Eriksen A, Fuchs B, Wikenros C, Sand H, Wabakken P, and Zimmermann B. 2022. Wolf responses to experimental human approaches using high-resolution positioning data. Frontiers in Ecology and Evolution: 10:792916.

Viluma A, Flagstad Ø, Åkesson M, Wikenros C, Sand H, Wabakken P, and Ellegren H. 2022. Whole-genome resequencing of temporally stratified samples reveals substantial loss of haplotype diversity in the highly inbred Scandinavian wolf population. Genome Research 32(3): 449-458.

Åkesson M, Flagstad Ø, Aspi J, Kojola I, Liberg O, Wabakken, and Sand H. 2022. Genetic signature of immigrants and their effect on genetic diversity in the recently established Scandinavian wolf population. Conservation Genetics 23: 359–373.

Åkesson M, Svensson L, Flagstad Ø, Wabakken P, and Frank J. 2022. Wolf monitoring in Scandinavia: evaluating counts of packs and reproduction events. The Journal of Wildlife Management 2022;86:e22206.

 

2021

Ausilio G, Sand H, Månsson J, Mathisen KM, and Wikenros C. 2021. Ecological effects of wolves in anthropogenic landscapes: the potential for trophic cascades is context-dependent. Frontiers in Ecology and Evolution 8:577963.

Di Bernardi C, Wikenros C, Hedmark E, Boitani L, Ciucci P, Sand H, and Åkesson M. 2021. Multiple species-specific molecular markers using nanofluidic array as a tool to detect prey DNA from carnivore scats. 2021. Ecology and Evolution 11: 11739-11748.

Loosen AE, Devineau O, Zimmermann B, Cromsigt JPGM, Pfeffer SE, Skarpe C, and Mathisen KM. 2021. Roads, forestry, and wolves interact to drive moose browsing behavior in Scandinavia. Ecosphere 12: 1.

Paquet M, Knape J, Arlt D, Forslund P, Pärt T, Flagstad Ø, Jones CG, Nicoll MAC, Norris K, Pemberton JM, Sand H, Svensson L, Tatayah V, Wabakken P, Wikenros C, Åkesson M, and Low M. 2021. Integrated population models poorly estimate the demographic contribution of immigration. Methods in Ecology and Evolution 12: 1899-1910.

Petersen A, Åkesson M, Axner E, Ågren E, Wikenros C, and Dalin A-M. 2021. Characteristics of reproductive organs and estimates of reproductive potential in Scandinavian male grey wolves (Canis lupus). Animal Reproduction Science 226: 106693.

Sand H, Jamieson M, Andrén H, Wikenros C, Cromsigt J, and Månsson J. 2021. Behavioral effects of wolf presence on moose habitat selection: testing the landscape of fear hypothesis in an anthropogenic landscape. Oecologia 197: 101-116.

Sebastián-González E, Morales-Reyes Z, Botella F, Naves-Alegre L, Pérez-García JM, Mateo-Tomás P, Olea PP, Moleón M, Barbosa JM, Hiraldo F, Arrondo E, Donázar JA, Cortés-Avizanda A, Selva N, Lambertucci SA, Bhattacharjee A, Brewer AL, Abernethy EF, Turner KL, Beasley JC, DeVault TL, Gerke HC, Rhodes Jr OE, Ordiz A, Wikenros C, Zimmermann B, Wabakken P, Wilmers CC, Smith JA, Kendall CJ, Ogada D, Frehner E, Allen ML, Wittmer HU, Butler JRA, du Toit JT, Margalida A, Oliva-Vidal P, Wilson D, Jerina K, Krofel M, Kostecke R, Inger R, Per E, Ayhan Y, Sancı M, Yılmazer Ü, Inagaki A, Koike S, Samson A, Perrig PL, Spencer E, Newsome TM, Heurich M, Anadón JD, Buechley ER, Gutiérrez-Cánovas C, Elbroch LM, and Sánchez-Zapata J. 2021. Functional traits driving species role in the structure of terrestrial vertebrate scavenging networks. Ecology 102(12), e03519.

Tallian A, Ordiz A, Zimmermann B, Sand H, Wikenros C, Wabakken P, Bergqvist G, and Kindberg J. 2021. The return of large carnivores: Using hunter observation data to understand the role of predators on ungulate populations. Global Ecology and Conservation 27: e01587.

Wikenros C, Gicquel M, Zimmermann B, Flagstad Ø, and Åkesson M. 2021. Age at first reproduction in wolves: different patterns of density dependence for females and males. Proceedings of the Royal Society B-Biological Sciences 288: 20210207.

 

2020

Bischof R, Milleret C, Dupont P, Chipperfield J, Tourani M, Ordiz A, de Valpine P, Turek D, Royle JA, Gimenez O, Flagstad Ø, Åkesson M, Svensson L, Brøseth H, and Jonas Kindberg J. 2020. Estimating and forecasting spatial population dynamics of apex predators using transnational genetic monitoring. PNAS 117: 30531-30538.

Carricondo-Sanchez D, Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Milleret C, Ordiz A, Sanz-Perez A, and Wikenros C. 2020. Wolves at the door? Factors influencing the individual behavior of wolves in relation to anthropogenic features. Biological Conservation 244: 108514.

Gicquel M, Sand H, Månsson J, Wallgren M, and Wikenros C. 2020. Does recolonization of wolves affect moose browsing damage on young Scots pine? Forest Ecology and Management 473: 118298.

Liberg O, Suutarinen J, Andrén H, Åkesson M, Wabakken P, Wikenros C, and Sand H. 2020. Poaching-related disappearance rate of wolves in Sweden was positively related to population size and negatively to legal culling. Biological Conservation 243: 108456.

Liberg O, Suutarinen J, Andrén H, Åkesson M, Wabakken P, Wikenros C, and Sand H. 2020. Reply to comments by Treves et al. on Liberg et al. (2020). Biological Conservation. Early View. 

Ordiz A, Milleret C, Uzal A, Zimmermann B, Wabakken P, Wikenros C, Sand H, Swenson JE, and Kindberg J. 2020. Individual variation in predatory behavior, scavenging and seasonal prey availability as potential drivers of coexistence between wolves and bears. Diversity 12: 356.

Ordiz A, Uzal A, Milleret C, Sanz-Pérez A, Zimmermann B, Wikenros C, Wabakken P, Kindberg J, Swenson JE, and Sand H. 2020. Wolf habitat selection when sympatric or allopatric with brown bears in Scandinavia. Scientific Reports 10: 9941.

Recio MR, Singer A, Wabakken P, and Sand H. 2020. Agent-based models predict patterns and identify constraints of large carnivore recolonizations, a case study of wolves in Scandinavia. Biological Conservation 251: 108752.

Sebastián-González E, Morales-Reyes Z, Botella F, Naves-Alegre L, Pérez-García JM, Mateo-Tomás P, Olea PP, Moleón M, Barbosa JM, Hiraldo F, Arrondo E, Donázar JA, Cortés-Avizanda A, Selva N, Lambertucci SA, Bhattacharjee A, Brewer AL, Abernethy EF, Turner KL, Beasley JC, DeVault TL, Gerke HC, Rhodes Jr OE, Ordiz A, Wikenros C, Zimmermann B, Wabakken P, Wilmers CC, Smith JA, Kendall CJ, Ogada D, Frehner E, Allen ML, Wittmer HU, Butler JRA, du Toit JT, Margalida A, Oliva-Vidal P, Wilson D, Jerina K, Krofel M, Kostecke R, Inger R, Per E, Ayhan Y, Ulusoy H, Vural D, Inagaki A, Koike S, Samson A, Perrig PL, Spencer E, Newsome TM, Heurich M, Anadón JD, Buechley ER, and Sánchez-Zapata JA. 2020. Network structure of vertebrate scavenger assemblages at the global scale: drivers and ecosystem functioning implications. Ecography 43: 1143-115543.

Wikenros C, Sand H, Månsson J, Maartmann E, Eriksen A, Wabakken P, and Zimmermann B. 2020. Impact of a recolonizing, cross-border carnivore population on ungulate harvest in Scandinavia. Scientific Reports 10: 21670.

 

2019

Donfrancesco V, Ciucci P, Salvatori V, Benson D, Wesley Andersen L, Bassi E, Blanco JC, Boitani L, Caniglia R, Canu A, Capitani C, Chapron G, Czarnomska SD, Fabbri E, Galaverni M, Galov A, Gimenez O, Godinho R, Greco C, Hindrikson M, Huber D, Hulva P, Jedrzejewski W, Kusak J, Linnell JDC, Llaneza L, López-Bao JV, Männil P, Marucco F, Mattioli L, Milanesi P, Milleret C, Mysłajek RW, Ordiz A, Palacios V, Pedersen HC, Pertoldi C, Pilot M, Randi E, Rodríguez A, Saarma U, Sand H, Scandura M, Vik Stronen A, Tsingarska E, and Mukherjee N. 2019. Unravelling the scientific debate on how to address wolf-dog hybridization in Europe. Frontiers in Ecology and Evolution: 7: 175. 

Milleret C, Ordiz A, Sanz-Pérez A, Uzal A, Carricondo-SanchezD, Eriksen A, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Åkesson M, and Zimmermann B. 2019. Testing the influence of habitat experienced during the natal phase on habitat selection later in life in Scandinavian wolves. Scientific Reports 9: 6526.

Pedersen S, Angelstam P, Ferguson MAD, Wabakken P, and Storaas T. 2019. Impacts of wolves on rural economies from recreational small game hunting. European Journal of Wildlife Research 65:87.

Sebastián-González E, Barbosa J, Pérez-García J, Morales-Reyes Z, Botella F, Olea P, Mateo-Tomas P, Moleón, M, Hiraldo F, Arrondo E, Donázar J, Cortés-Avizanda Ainara, Selva Nuria, Lambertucci Sergio, Bhattacharjee A, Brewer A, Anadon JD, Abernethy E, Rhodes Jr O, Turner K, Beasley J, DeVault T, Ordiz A, Wikenros C, Zimmermann B, Wabakken P, Wilmers C, Smith J, Kendall C, Ogada D, Buechley E, Frehner E, Allen M, Wittmer Heiko, Butler J, duToit J, Read J, Wilson D, Jerina K, Krofel Miha, Kostecke R, Inger R, Samson A, Sánchez-Zapata J. 2019. Scavenging in the Anthropocene: human impact drives vertebrate scavenger species richness at a global scale. Global Change Biology 25: 3005-3017.

 

2018

Kardos M, Åkesson M, Fountain T, Flagstad Ø, Liberg O, Olason P, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, and Ellegren H. 2018. Genomic consequences of intensive inbreeding in an isolated wolf population. Nature Ecology & Evolution 2: 124-131. 

Milleret C, Ordiz A, Chapron G, Andreassen HP, Kindberg J, Månsson J, Tallian A, Wabakken P, Wikenros C, Zimmermann B, Swenson JE, and Sand H. 2018. Habitat segregation between brown bears and gray wolves in a human-dominated landscape. Ecology and Evolution 8: 11450-11466.

Recio MR, Zimmermann B, Wikenros C, Zetterberg A, Wabakken P, and Sand H. 2018. Data to model risks for recolonizing wolves in Scandinavia through the integration of territory presence and human-driven mortalities. Data in Brief 20: 686-690.

Recio MR, Zimmermann B, Wikenros C, Zetterberg A, Wabakken P, and Sand H. 2018. Integrated spatially-explicit models predict pervasive risks to recolonizing wolves in Scandinavia from human-driven mortality. Biological Conservation 226: 111-119.

Sanz-Pérez A, Ordiz A, Sand H, Swenson JE, Wabakken P, Wikenros C, Zimmermann B, Åkesson M, and Milleret C. 2018. No place like home? A test of the natal habitat-biased dispersal hypothesis in Scandinavian wolves. Royal Society Open Science 5: 181379.

van Beeck Calkoen STS, Kuijper DPJ, Sand H, Singh NJ, van Wieren SE, and Cromsigt JPGM. 2018. Does wolf presence reduce moose browsing intensity in young forest plantations? Ecography 41: 1776-1787.

 

2017

Hindrikson M, Remm J, Pilot M, Godinho R, Vik Stronen A, Baltrūnaité L, Czarnomska SD, Leonard JA, Randi E, Nowak C, Åkesson M, López-Bao JV, Álvares F, Llaneza L, Echegaray J, Vilà C, Ozolins J, Rungis D, Aspi J, Paule L, Skrbinšek T, and Saarma U. 2017. Wolf population genetics in Europe: a systematic review, meta-analysis and suggestions for conservation and management. Biological Reviews 92: 1601-1629.

López-Bao JV, Frank J, Svensson L, Åkesson M, and Langefors Å. 2017. Building public trust in compensation programs through accuracy assessments of damage verification protocols. Biological Conservation 213: 36-41. 

Milleret C, Wabakken P, Liberg O, Åkesson M, Flagstad Ø, Andreassen HP, and Sand H. 2017. Let's stay together? Intrinsic and extrinsic factors involved in pair bond dissolution in a recolonizing wolf population. Journal of Animal Ecology 86: 43-54.

Månsson J, Prima M-C, Nicholson KL, Wikenros C, and Sand H. 2017. Group or ungroup - moose behavioural response to recolonization of wolves. Frontiers in Zoology 14:10. 

Tallian A, Ordiz A, Metz MC, Milleret C, Wikenros C, Smith DW, Stahler DR, Kindberg J, MacNulty DR, Wabakken P, Swenson JE, and Sand H. 2017. Competition between apex predators? Brown bears decrease wolf kill rate on two continents. Proceedings of the Royal Society B 284: 20162368.

Wikenros C, Aronsson M, Liberg O, Jarnemo A, Hansson J, Wallgren M, Sand H, and Bergström R. 2017. Fear or food – abundance of red fox in relation to occurrence of lynx and wolf. Scientific Reports 7: 9059.

 

2016

Chapron G, Wikenros C, Liberg O, Wabakken P, Flagstad Ø, Milleret C, Månsson J, Svensson L, Zimmermann B, Åkesson M, and Sand H. 2016. Estimating wolf (Canis lupus) population size from number of packs and an individual based model. Ecological Modelling 339: 33-44.

de Groot GA, Nowak C, Skrbinšek T, Andersen LW, Aspi J, Fumagalli L, Raquel Godinho R,  Harms V, Jansman HAH, Liberg O, Marucco F, Mysłajek RW, Nowak S, Pilot M, Randi E, Reinhardt I, Śmietana W, Szewczyk M, Taberlet P, Vilà C, and Muñoz-Fuentes V. 2016. Decades of population genetic research reveal the need for harmonization of molecular markers: the grey wolf Canis lupus as a case study. Mammal Review 46: 244-59.

Fuchs B, Zimmermann B, Wabakken P, Bornstein S, Månsson J, Evans AL, Liberg O, Sand H, Kindberg J, Ågren EO, and Arnemo JM. 2016. Sarcoptic mange in the Scandinavian wolf Canis lupus population. BMC Veterinary Research 12: 156. 

Kuijper DPJ, Sahlén E, Elmhagen B, Chamaillé-Jammes S, Sand H, Lone K, Cromsigt JPGM. 2016. Paws without claws? Ecological effects of large carnivores in anthropogenic landscapes. Proceedings of the Royal Society B 283: 20161625.

Sand H, Eklund A, Zimmermann B, Wikenros C, and Wabakken P. 2016. Prey selection of Scandinavian wolves: single large or several small? PLoS ONE 11(12): e0168062.

Sazatornil V, Rodríguez A, Klaczek M, Ahmadi M, Álvares F, Arthur S, Blanco JC, Borg BL, Cluff D, Cortés Y, García EJ, Geffen E, Habib B, Iliopoulos Y, Kaboli M, Krofel M, Llaneza L, Marucco F, Oakleaf JK, Person DK, Potočnik H, Ražen N, Rio-Maior H, Sand H, Unger D, Wabakken P, and López-Bao JV. 2016. The role of human-related risk in breeding site selection by wolves. Biological Conservation 201: 103-110.

Wikenros C, Balogh G, Sand H, Nicholson KL, and Månsson J. 2016. Mobility of moose—comparing the effects of wolf predation risk, reproductive status, and seasonality. Ecology and Evolution 6: 8870-8880.

Åkesson M, Liberg O, Sand H, Wabakken P, Bensch S, and Flagstad Ø. 2016. Genetic rescue in a severely inbred wolf population. Molecular Ecology 25: 4745-4756.

 

2015

Chapron. 2015. Wildlife in the cloud: A new approach for engaging stakeholders in wildlife management. Ambio 44: S550-S556.

Frankowiack M, Olsson M, Cluff HD, Evans AL, Hellman L, Månsson J, Arnemo JM, and Hammarström L. 2015. IgA deficiency in wolves from Canada and Scandinavia. Developmental & Comparative Immunology 50: 26-28.

Ordiz A, Milleret C, Kindberg J, Månsson J, Wabakken P, Swenson JE, and Sand H. 2015. Wolves, people,and brown bears influence the expansion of the recolonizing wolf population in Scandinavia. Ecosphere 6(12): 284.

Wikenros C, Sand H, Bergström R, Liberg O, and Chapron G. 2015. Response of moose hunters to predation following wolf return in Sweden. PLoS ONE 10(4): e0119957.

Zimmermann B, Sand H, Wabakken P, Liberg O, and Andreassen H. 2015. Predator-dependent functional response in wolves: From food limitation to surplus killing. Journal of Animal Ecology 84: 102-112.

 

2014

Chapron G, Kaczensky P, Linnell JDC, von Arx M, Huber D, Andrén H, López-Bao JV, Adamec M, Álvares F, Anders O, Balčiauskas L, Balys V, Bedő P, Bego F, Blanco JC, Breitenmoser U, Brøseth H, Bufka L, Bunikyte R, Ciucci P, Dutsov A, Engleder T, Fuxjäger C, Groff C, Holmala K, Hoxha B, Iliopoulos Y, Ionescu O, Jeremić J, Jerina K, Kluth G, Knauer F, Kojola I, Kos I, Krofel M, Kubala J, Kunovac S, Kusak J, Kutal M, Liberg O, Majić A, Männil P, Manz R, Marboutin E, Marucco F, Melovski D, Mersini K, Mertzanis Y, Mysłajek RW, Nowak S, Odden J, Ozolins J, Palomero G, Paunović M, Persson J, Potočnik H, Quenette PY, Rauer G, Reinhardt I, Rigg R, Ryser A, Salvatori V, Skrbinšek T, Stojanov A, Swenson JE, Szemethy L, Trajçe A, Tsingarska-Sedefcheva E, Váňa M, Veeroja R, Wabakken P, Wölfl M, Wölfl S, Zimmermann F, Zlatanova D, and Boitani L. 2014. Recovery of large carnivores in Europe’s modern human-dominated landscapes. Science 346: 1517-1519.

Nicholson KL, Milleret C, Månsson J, and Sand H. 2014. Testing the risk of predation hypothesis: the influence of recolonizing wolves on habitat use by moose. Oecologia 176: 69-80.

Wikenros C, Ståhlberg S, and Sand H. 2014. Feeding under high risk of intraguild predation: vigilance patterns of two medium-sized generalist predators. Journal of Mammalogy 95: 862-870.

Zimmermann B, Nelson L, Wabakken P, Sand H, and Liberg O. 2014. Behavioral responses of wolves to roads: scale-dependent ambivalence. Behavioral Ecology 25: 1353-1364.

 

2013

Arnemo J, Evans AL, Ahlqvist P, Segerström P, and Liberg O. 2013. Evaluation of medetomidine-ketamine and atipamezole for reversible anesthesia of free-ranging gray wolves (Canis lupus). Journal of Wildlife Diseases 49: 403-407.

Axelsson E, Ratnakumar A, Arendt M-L, Maqbool K, Webster MT, Perloski M, Liberg O, Arnemo JA, Hedhammar Å, and Lindblad-Toh K. 2013. The genomic signature of dog domestication reveals adaptation to a starch-rich diet. Nature 495: 360-364.

Frankowiack M, Hellman L, Zhao Y, Arnemo JM, Lin M, Tengvall K, Møller T, Lindblad-Toh K, and Hammarström L. 2013. IgA deficiency in wolves. Developmental & Comparative Immunology 40: 180-184.

Gervasi V, Sand H, Zimmermann B, Mattisson J, Wabakken P, and Linnell JDC. 2013. Decomposing risk: landscape structure and wolf behavior generate different predation patterns in two sympatric ungulates. Ecological Applications 23: 1722-1734.

Jonzén N, Sand H, Wabakken P, Swenson JE, Kindberg J, Liberg O, Chapron G. 2013. Sharing the bounty - Adjusting harvest to predator return in the Scandinavian human–wolf–bear–moose system. Ecological Modelling 265: 140-148.

Mattisson J, Sand H, Wabakken P, Gervasi V, Liberg O, Linnell JDC, Rauset GR, and Pedersen HC. 2013. Home range size variation in a recovering wolf population: evaluating the effect of environmental, demographic, and social factors. Oecologia 173: 813-825.

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, and Liberg O. 2013. Biomass flow and scavengers use of carcasses after re-colonization of an apex predator. PLoS ONE 8(10): e77373.

 

2012

Gervasi V, Nilsen EB, Sand H, Panzacchi M, Rauset GR, Pedersen HC, Kindberg J, Wabakken P, Zimmermann B, Odden J, Liberg O, Swenson JE, and Linnell JDC. 2012. Predicting the potential demographic impact of predators on their prey: a comparative analysis of two carnivore-ungulate systems in Scandinavia. Journal of Animal Ecology 81: 443-454.

Liberg O, Aronson Å, Sand H, Wabakken P, Maartmann E, Svensson L, and Åkesson M. 2012. Monitoring of wolves in Scandinavia. Hystrix 23: 29-34.

Liberg O, Chapron G. Wabakken P, Pedersen HC, Hobbs NT, and Sand H. 2012. Shoot, shovel and shut up: cryptic poaching slows restoration of a large carnivore in Europe. Proceedings of the Royal Society B 279: 910-915.

Sand H, Vucetich JA, Zimmermann B, Wabakken P, Wikenros C, Pedersen HC, Peterson RO, and Liberg O. 2012. Assessing the influence of prey-predator ratio, prey age structure and packs size on wolf kill rates. Oikos 121: 1454-1463.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Strømseth TH, and Wabakken P. 2012. Comparing body condition of moose selected by wolves and human hunter’s: consequences for the extent of compensatory mortality. Canadian Journal of Zoology 90: 403-412.

 

2011

Eriksen A, Wabakken P, Zimmermann B, Andreassen H, Arnemo JM, Gundersen H, Liberg O, Linnell J, Milner JM, Pedersen HC, Sand H, Solberg EJ, and Storaas T. 2011. Activity patterns of predator and prey: a simultaneous study of GPS-collared wolves and moose. Animal Behaviour 81: 423-431.

Månsson J, Andren H, and Sand H. 2011. Can pellet counts be used to accurately describe winter habitat selection by moose Alces alces? European Journal of Wildlife Research 57: 1017-1023.

 

2010

Björkman C, Jakubek EB, Arnemo JM, and Malmsten J. 2010. Seroprevalence of Neospora caninum in gray wolves in Scandinavia. Veterinary Parasitology 173: 139-142.

Karlsson J, and Ö. Johansson 2010. Predictability of repeated carnivore attacks on livestock favours reactive use of mitigation measures. Journal of Applied Ecology 47: 166-171.

Merrill E, Sand H, Zimmermann B, McPhee H, Webb N, Hebblewhite M., Wabakken P, and Frair JL. 2010. Building a mechanistic understanding of predation with GPS-based movement data. Philosophical Transactions of the Royal Society B 365: 2279-2288.

Wikenros C, Liberg O, Sand H, and Andrén H. 2010. Competition between recolonizing wolves and resident lynx in Sweden. Canadian Journal of Zoology 88: 271-279.

 

2009

Thoresen SI, Arnemo JM, and Liberg O. 2009. Hematology and serum clinical chemistry reference intervals for free-ranging Scandinavian gray wolves (Canis lupus). Veterinary Clinical Pathology 38: 224-229.

Wikenros C, Sand H, Wabakken P, Liberg O, and Pedersen HC. 2009. Wolf predation on moose and roe deer: chase distances and outcome of encounters. Acta Theriologia 54:207-218.

 

2008

Brainerd SM, Andrén H, Bangs EE, Bradley E, Fontaine J, Hall Jr WH, Iliopoulos Y, Jiminez M, Jozwiak E, Liberg O, Mack C, Meier T, Niemeyer C, Pedersen HC, Sand H, Schultz RN, Smith DW, Wabakken P, and Wydeven AP. 2008. The effects of breeder loss on wolves. Journal of Wildlife Management 72: 89-98.

Eriksen A, Wabakken P, Zimmermann B, Andreassen HP, Arnemo JM, Gundersen H, Milner JM, Liberg O, Linnell JDC, Pedersen HC, Sand H, Solberg EJ, and Storaas T. 2008. Encounter frequencies between GPS-collared wolves (Canis lupus) and moose (Alces alces) in a Scandinavian wolf territory. Ecological Research 24: 547-557.

Gundersen H, Solberg, EJ, Wabakken P, Storaas T, Zimmermann B, and Andreassen HP. 2008. Three approaches to estimate wolf Canis lupus predation rates on moose Alces alces populations. European Journal of Wildlife Research 54: 335-346.

Ledin A, Arnemo JM, Liberg O, and Hellman L. 2008. High plasma IgE levels within the Scandinavian wolf population, and its implications for mammalian IgE homeostasis. Molecular Immunology 45: 1976-1980.

May R, van Dijk J, Wabakken P, Linnell JDC, Swenson JE, Zimmermann B, Odden J, Pedersen HC, Andersen R, and Landa A. 2008. Habitat differentiation within the large carnivore community of Norway’s multiple-use landscapes. Journal of Applied Ecology 45: 1382-1391.

Rönnegård L, Sand H, Andren H, Månsson J, and Pehrson Å. 2008. Evaluation of four methods used to estimate population density of moose Alces alces. Wildlife Biology 14: 358-371.

Sand H, Wabakken P, Zimmermann B, Johansson O, Pedersen HC, and Liberg O. 2008. Summer kill rates and predation pattern in a wolf–moose system: can we rely on winter estimates? Oecologia 156:53-64.

 

2007

Karlsson J, Brøseth B, Sand H, and Andrén H. 2007. Predicting occurrence of wolf territories in Scandinavia. Journal of Zoology 272: 276-283.

Karlsson J, Eriksson M, and Liberg O. 2007. At what distance do wolves move away from humans? Canadian Journal of Zoology 85: 1193-1197.

Karlsson J, and Sjöström M. 2007. Human attitudes towards wolves, a matter of distance. Biological Conservation 137: 610-616.

Wabakken P, Sand H, Kojola I, Zimmermann B, Arnemo JM, Pedersen HC, and Liberg O. 2007. Multistage, long-range natal dispersal by a global positioning system-collared Scandinavian wolf. Journal of Wildlife Management 71: 1631-1634.

Zimmermann B, Wabakken P, Sand H, Pedersen HC, and Liberg O. 2007. Wolf movement patterns: a key to estimation of kill rate? Journal of Wildlife Management 71: 1177-1182.

 

2006

Arnemo JM, Ahlqvist P, Andersen R, Berntsen F, Ericsson G, Odden J, Brunberg S, Segerström P, Swenson JE. 2006. Risk of capture-related mortality in large free-ranging mammals: Experiences from Scandinavia. Wildlife Biology 12: 109-113.

Bensch S, Andrén H, Hansson B, Pedersen HC, Sand H, Sejberg D, Wabakken P, Åkesson M, and Liberg O. 2006. Selection for heterozygosity gives hope to a wild population of inbred wolves. PLoS ONE 1 (1): e72. doi:10.1371/journal.pone.0000072.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, and Liberg O. 2006. Cross continental differences in patterns of predation: Will naïve moose in Scandinavia ever learn? Proceedings of the Royal Society B 273: 1421-1427.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, and Liberg O. 2006. Effects of hunting group size, snow depth and age on the success of wolves hunting moose. Animal Behaviour 72: 781-789.

 

2005

Liberg O, Andrén H, Pedersen HC, Sand H, Sejberg D, Wabakken P, Åkesson M, and Bensch S. 2005. Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus) population. Biology Letters 1: 17-20.

Linnell JDC, Brøseth H, Solberg EJ, and Brainerd SM. 2005. The origins of the southern Scandinavian wolf Canis lupus population: potential for natural immigration in relation to dispersal distances, geography and Baltic ice. Wildlife Biology 11: 383-391.

Sand H, Zimmermann B, Wabakken P, Andrén H, and Pedersen HC. 2005. Using GPS technology and GIS cluster analyses to estimate kill rates in wolf ungulate ecosystems. Wildlife Society Bulletin 33: 914-925.

 

2003

Flagstad Ø, Walker CW, Vilá C, Sundqvist AK, Fernholm B, Hufthammer AK, Wiig Ø, Koyola I, Ellegren H. 2003. Two centuries of the Scandinavian wolf population: patterns of genetic variability and migration during an era of dramatic decline. Molecular Ecology 12: 869-880.

Linnell JDC, Solberg EJ, Brainerd S, Liberg, O, Sand H, Wabakken P, and Kojola I. 2003. Is the fear of wolves justified? A Fennoscandian perspective. Acta Zoologica Lituanica 13: 34-40.

Vilá C, Sundqvist AK, Flagstad Ø, Seddon J, Björnerfeldt S, Kojola I, Casulli A, Sand H, Wabakken P, and Ellegren H. 2003. Rescue of a severely bottlenecked wolf (Canis lupus) population by a single immigrant. Proceedings of the Royal Society B 270: 91-97.

Vilá C, Walker C, Sundqvist AK, Flagstad Ø, Andersone Z, Casulli A, Kojola I, Valdmann H, Halverson J, and Ellegren H. 2003. Combined use of maternal, paternal and bi-parental genetic markers for the identification of wolf–dog hybrids. Heredity 90: 17-24.

Wam HK and Hjeljord O. 2003. Wolf predation on moose a case study using hunter observations. Alces 39: 263-272.

 

2001

Wabakken P, Sand H, Liberg O, and Bjärvall A. 2001. The recovery, distribution, and population dynamics of wolves on the Scandinavian peninsula, 1978-1998. Canadian Journal of Zoology 79: 710-725.

Zimmermann B, Wabakken P, and Dötterer M. 2001. Human-carnivore interactions in Norway: How does the re-appearance of large carnivores affect people’s attitudes and levels of fear? Forest Snow and Landscape Research 76: 137-153.

2022

Ausilio A. 2022. Predator-prey interactions in anthrophogenic landscapes. PhD thesis, Inland Norway University of Applied Sciences.

Di Bernardi C. 2022. Wolf feeding ecology in a multi-ungulate system – investigating the effect of individual predator traits and abundance of co-occurring species. PhD thesis, University of Rome La Sapienza, Italy.

 

2019

Suutarinen J. 2019. Ecology of lawbreaking. Effects of poaching on legally harvested wolf populations in human-dominated landscapes. PhD thesis, Oulu University, Finland.

 

2017

Tallian A. 2017. The behavior and ecology of cursorial predators and dangerous prey: integrating behavioral mechanisms with population-level patterns in large mammal systems. PhD thesis, Utah State University, Logan, USA.

 

2016

Milleret C. 2016. Spatial ecology of wolves in Scandinavia – From spatio-temporal dynamics of wolf pairs to wolf population dynamics. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

 

2014

Gangås KE. 2014. Attitudes towards large carnivores and acceptance of illegal hunting – the importance of social attitudes and scales in large carnivore management. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

Zimmermann B. 2014. Predatory behaviour of wolves in Scandinavia. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

 

2011

Wikenros C. 2011. The return of the wolf – effects on prey, competitors and scavengers. Doctoral thesis no. 2011: 85, SLU, Uppsala. 

 

2007

Karlsson J. 2007. Management of wolf and lynx conflicts with human interests. Doctoral thesis no. 2007: 59, SLU, Uppsala.

På grund av copyright-avtal med utgivarna kan vi inte alltid lägga ut pdf-länk, vänligen hör av er till oss om ni önskar pdf-kopia.

2024

Ausilio G, Sand H, Wikenros C, Zimmermann B, Wabakken P, och Mathisen KM. 2024. Jakt- och vargpredationsrisk påverkar älgens habitatval. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 178-183. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Ciucci P, Sand H, Åkesson M, and Kusak J. 2024. Wolf Canis lupus Linnaeus, 1758. In: Hackländer K, and Zachos FE. (eds) Handbook of the Mammals of Europe. Handbook of the Mammals of Europe. Springer, Cham.

Di Bernardi C, Wikenros C, Sand H, och Åkesson M. 2024. Individuella egenskaper påverkar vargarnas födoval. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 165-171. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Liberg O, Flagstad Ø, Svensson L, Danielsson A, och Sand H. 2024. Genetisk forskning på den skandinaviska vargstammen. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 196-205. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Andrén H, Swenson JE, och Kindberg J. 2024. Adaptiv älgförvaltning: Flera jägare på älgpopulationen - predationsmönster hos varg och björn. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 371-376. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Eklund A, Wikenros C, Zimmermann B, och Wabakken P. 2024. Vargens val – älg eller rådjur? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 152-158. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H och Gervasi V. 2024. Vad påverkar predationsrisken för älg och rådjur inom ett vargrevir? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 145-151. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Gicquel M, Månsson J, Wallgren M, och Wikenros C. 2024. Påverkar vargen älgskadorna på tall? – data från älgskadeinventeringen (Äbin) ger svar. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 335-340. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Johansson Ö, Ahlqvist P, och Liberg O. 2024. Älgkalvar överst på vargens sommarmeny! I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 117-123. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Jonzén N, Andrén H, och Månsson J. 2024. Adaptiv älgförvaltning: Beskattning av älgpopulationer med varg och björn. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 377-382. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Liberg O, Wikenros C, och Åkesson M. 2024. Ökande illegal jakt – orsakar stagnation i den svenska vargstammen. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 189-195. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Mallwitz D, och Zimmermann B. 2024. Älgars flyktbeteende vid jakt med löshund inom och utanför vargområden. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 383-389. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Mattisson J, och Liberg O. 2024. Hur stora revir har vargarna i Skandinavien och vad påverkar detta? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 184-188. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Tallian A, Wikenros C, och Kindberg J. 2024. Björnförekomst påverkar vargens dödande av bytesdjur. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 159-164. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H och Wikenros C. 2024. Hur påverkas avskjutningen av älg vid etablering av varg? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 390-396. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Wikenros C, och Ahlqvist P. 2024. Vargar väljer älgar i sämre kondition än vad jägarna gör! I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 134-139. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2024. Är skandinaviska vargar mer blodtörstiga än amerikanska? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 140-144. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Wikenros C, och Månsson J. 2024. Påverkar vargens närvaro älgarnas beteende? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 172-177. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, och Liberg O. 2024. Den skandinaviska älgen – ett lätt byte för vargen. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 105-111. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C. 2024. Vargens återkomst – effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 128-133. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C, Ahlqvist P, Sand H, och Liberg O. 2024. De fyra stora i Bergslagen. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 221-224. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C, Liberg O, Sand H, och Andrén H. 2024. Lodjur och varg – som katt och hund eller…? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 258-265. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, och Liberg O. 2024. Vilka asätare konsumerar vargdödade älgar? I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 124-127. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C, Sand H, Månsson J, Zimmermann B, Maartmann E, Eriksen A, och Wabakken P. 2024. Så påverkar vargen älgobs och avskjutning. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 397-401. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

Wikenros C, Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2024. Aningslösa älgar vid vargattacker. I: Vilt i skogs- och jordbrukslandskap – Forskning vid Grimsö (red. Andrén H, Jansson G, Levin M, Sand H och Wikenros C). s. 112-116. Grimsö forskningsstation, SLU. Ink n Art Produktionsbyrå AB.

 

2023

Bump JK, Borg B, Wikenros C, Chakrabarti S, and Jhala YV (red.). 2023. New century wolf conservation and conflict management. Lausanne: Frontiers Media SA.

Tallian A, Ciucci P, Milleret C, Smith D, Stahler D, Wikenros C, and Ordiz A. 2023. Wolves in a human world: social dynamics of the Northern hemisphere’s most iconic social carnivore. In: Srinivasan M, and Würsig B. (eds) Social strategies of carnivorous mammalian predators. Fascinating life sciences. Springer, Cham.

 

2014

Wabakken P. 2014. Glimt fra forskningen på store rovdyr, 1972-2014. I: Ikkje berre ulv og bly: glimt frå forskinga på Evenstad (red. Storaas T, and Langdal K). s. 179-219. Opplandske bokforlag.

Zimmermann B, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Eriksen A, Strømseth TH, Gjerløv Holen F, Maartmann E, Ahlqvist P, Arnemo JM, Milleret C, Liberg O, og Pedersen HC. 2014. Ulven som rovdyr på klauvvilt i Skandinavia. I: Ikkje berre ulv og bly: glimt frå forskinga på Evenstad (red. Storaas T, and Langdal K). s. 221-245. Opplandske bokforlag.

 

2013

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, and Liberg O. 2013. Ulrik – a survivor among Scandinavian wolves. In: Wild wolves we have known: stories of wolf biologists´ favourite wolves (eds. Thiel RP, and Thiel AC). p. 131-140. International Wolf Center, Minneapolis, USA.

 

2012

Nilsen EB, Christianson D, Gaillard J-M, Halley D, Linnell JDC, Odden M, Panzacchi M, Toigo C, and Zimmermann B. 2012. Describing food habits and predation: field methods and statistical considerations. In: Carnivore ecology and conservation: a handbook of techniques (eds. Boitani L, and Powell RA). p. 256-272. Oxford University Press.

Solberg EJ, Linnell JDC, Sand H, og Nilsen EB. 2012. Hjortevilt og rovdyr. I: Klauvvilt i norsk natur – historie, biologi och forvaltning (red. Bjørneraas K). p. 144-145. Akademika Forlag, Trondheim.

 

2010

Liberg O, Aronson Å, Brainerd SM, Karlsson J, Pedersen HC, Sand H, and Wabakken P. 2010. The recolonizing Scandinavian wolf population – research and management in two countries. In: The world of wolves: new perspectives on ecology, behaviour and management (eds. Musiani M, Boitani L, and Paquet PC. p 175-205. University of Calgary Press, Calgary, Alberta, Canada. 

  

2004

Aronson Å, och Sand H. 2004. Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren. Skogsvilt III: 47-53.

Karlsson J, och Andrén H. 2004. Vargar och lodjur – hur går de ihop? Skogsvilt III: 89-91. Grimsö forskningsstation, SLU. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, och Jaxgård P. 2004. Vargangrepp på hundar. Skogsvilt III: 243-247. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, Andrén H, och Sand H. 2004. Vad bestämmer antalet vargar och deras utbredning i framtiden? Skogsvilt III: 54-57. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, Eriksson M, och Liberg O. 2004. Hur rädda är vargar för människor? Skogsvilt III: 73-75. Grimsö forskningsstation, SLU.

Liberg O, Bensch S, Sand H, Wabakken P, Sejberg D, och Pedersen H. 2004. Släktskap och inavel i den skandinaviska vargstammen. Skogsvilt III: 76-85. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Wabakken P. 2004. Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Skogsvilt III: 66-72. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2004. GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur. Skogsvilt III: 24-29. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2004. Vargens biologi: karaktärer och konsekvenser för små populationer. Skogsvilt III: 58-65. Grimsö forskningsstation, SLU. 

2024

Berg E. 2024. Wind of change - Wind power establishments correlate with changes in moose harvests in central Sweden and Norway. Master thesis, 45 credits, Uppsala University. 36 p.

Fagerberg E. 2024. Födomönster hos asätare i Skandinavien – hur nyttjas rester efter vargdödat klövvilt? Kandidatarbete, Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 34 s.

Johnsen Bronndal C. 2024. Wolf dens in Scandinavia at a closer look: Characteristics and small-scale habitat selection. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 37 p.

Veenbrink W. 2024. A wolf’s way of water: Wolf space use in relation to waterbodies. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 58 p.

Zumbach L. 2024. Wolf inter-territorial variation in prey use and selection in a multi-ungulate system. Master Thesis, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences. 49 p.

 

2023

Strömgren M. 2023. Body weight, body condition and structural size of Scandinavian wolves Master Thesis, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences. 67 p.

 

2022

Ahlberg J. 2022. With neighbours like these – What influences the size of Scandinavian wolf territories? Master Thesis, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences. 35 p.

Björk J. 2022. Rörelsemönster hos varg i Skandinavien. Kandidatarbete, Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 37 s.

Miltz C. 2022. Wolf use of areas planned for wind power development in Scandinavia. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 55 p.

 

2021

Amato G. 2021. Scavenging dynamics at wolf kills and remains after hunter harvest. Bachelor Thesis, University of Udine. 31 p.

Elnan R. 2021. Scavenger community on wolf-killed ungulates in the boreal forest in south-east Norway. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 38 p.

Leroy R. 2021. Wolf space use in a seasonally changing environment. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 45 p.

Tajima M. 2021. Landscape features and moose density shape wolf territory borders in Scandinavia. Master Thesis, Tokyo University of Agriculture. 36 p.

 

2020

Niccolai LJ. 2020. Behavioral responses of moose (Alces alces) to close proximity of wolves (Canis lupus) in Scandinavian. Master Thesis, Université Paris 13. 26 p.

Verslujis E. 2020. Wolf-human interaction: a method and pilot study for experimental human approaches on wild, GPS-collared wolves. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 59 p.

 

2019

Petersen A. 2019. Reproduktionspotential hos hanvarg i Sverige. Examensarbete 30 hp inom veterinärprogrammet, 30 hp, SLU. 44 s.

Bouet L. 2019. Connecting acceleration data to specific behaviors in captive wolves (Canis lupus). Master Thesis, Université Jean Monnet Saint-Étienne. 33 p.

 

2018

Ausilio G. 2018. Recolonization of wolves in Sweden - does it affect moose browsing damage on Scots Pine? Master´s Degree Project, 60 cr, Department of Biology, Lund University. 43 p.

Gicquel M. 2018. Effect of wolf (Canis lupus) establishment on moose (Alces alces) winter damage in young Scots pines (Pinus sylvestris) plantations. Master Thesis, Université de Rennes 1. 48 p.

Jamieson M. 2018. Have wolves (Canis lupus) finally scared moose (Alces alces) in Sweden. Master Thesis, Department of Ecology 2018: 8, SLU. 55 p.

Nordli KT. 2018. On the way to independence: Ebbing cohesion in Scandinavian wolf family groups. Master Thesis, Inland Norway University of Applied Sciences. 37 p.

 

2017

Olsen M. 2017. Predation-induced ungulate carcasses mediate vegetation composition in the boreal ecosystem. Master’s Thesis 2017, 60 ECTS, Faculty of Environmental Sciences and Natural Resource Management, Norwegian University of Life Sciences. 37 p.

 

2016

Nordli K and Rogstad M. 2016. Be aware of the big bad wolf: Intra-guild interactions influence wolverine behavior at wolf kills. Bachelor Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 47 p.

Sanz Pérez A. 2016. Is there no place like home? Natal habitat-biased dispersal in the Scandinavian wolf. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 36 p.

Teräväinen M. 2016. Short term effects of capture on movements in free-ranging wolves (Canis lupus) in Scandianvia. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 39 p.

van Beeck Calkoen S. 2016. Moose (Alces alces) browsing patterns in recently planted clearcut areas in relation to predation risk of the gray wolf (Canis lupus) in Sweden. Master Thesis, Department of Wildlife, Fish, and Environmental studies, SLU. 31 p.

 

2015

Demski M. 2015. Kill or scavenge – the use of alternative food sources in Scandinavian wolves. Master Thesis, Biology Education Centre, Uppsala University, and Department of Ecology, SLU. 26 p.

Romairone J. 2015. Habitat characteristics between different clusters of wolf (Canis lupus) activity before and after brown bear (Ursus arctos) emergence in Central Sweden. Master Thesis, Pablo Olavide University, Doñana Biological Station, Spanish Council for Scientific Research CSIC, Seville, Spain. 35 p.

 

2014

Fuchs B. 2014. Sarcoptic mange in the Scandinavian wolf population. Master thesis in applied ecology, Evenstad, Høgskolen i Hedmark. 28 p.

Hansson J. 2014. Does the wolf (Canis lupus) affect presence of the red fox (Vulpes vulpes) in Sweden? Bachelor Thesis, Halmstad University. 20 p.

Prima M-C. 2014. Moose group-size: a sex-specific strategy when faced with wolf predation risk. Master Thesis, Ecology, Biodiversity, Evolution - Theoretical Ecology and Modelling, France. 32 p.

Rostan C. 2014. Moose calving strategies in response to wolf re-colonization in Sweden. Master’s Degree “Biodiversity and Sustainable Development” Perpignan Via Domitia University, France.

Sjaavaag Aarbø M. 2014. Bevegelsesmønsteret til ulv i Slettås - Effekten av hus og hunder. Bacheloroppgave i utmarksforvaltning 2014, Evenstad, Høgskolen i Hedmark. 36 p.

 

2013

Colombo M. 2013. Determinants of winter kill rates of wolves in Scandinavia. Master´s Thesis Biology 2013: 16. Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, SLU. 28 p.

Mallwitz D. 2013. Predator evasion: the behavioral response of moose to a wolf-like predator. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College.

 

2012

Balogh G. 2012. Mobility and space use of moose in relation to spatial and temporal exposure to wolves. Master Thesis 2012: 6. Department of Ecology, SLU. 29 p.

Eklund A. 2012. Prey choice of Scandinavian wolves in winter - effects of prey density and composition on patterns of prey switching and optimal foraging. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College.

Milleret C. 2012. Is moose (Alces alces) habitat selection affected by wolf (Canis lupus) re-establishment in south-central Sweden? Universite´ Joseph Fourier, France. 44 p.

Sholten J. 2012. Comparing behavior and species diversity of scavengers between two areas with different density of brown bears. Research report. University of Applied Sciences HAS Den Bosch, Netherlands. 27 p.

Baronnat L. 2012. Selection of roe deer (Capreolus capreolus) by predators during winter. A comparison between wolf (Canis lupus), lynx (Lynx lynx) and human predation. Master “Ecological Engineering and Biodiversity Management” University of Montpellier II, France. 41 p.

 

2011

Milleret C. 2011. Estimating wolves (Canis lupus) and brown bear (Ursus arctos) interactions in central Sweden. Does the emergence of brown bears affect wolf predation patterns? Universite´ Joseph Fourier, France. 40 p.

Nonaka Y. 2011. Response of breeding wolves to human disturbance on den sites – an experiment. Project Work 30 hp, Biology Education Centre, Uppsala University and Department of Ecology, SLU, SLU. 25 p.

 

2010

Hedlund AE. 2010. Wolf movement patterns and the distribution of moose kills: implications for human harvest? Master´s Thesis Biology 2010: 17. Department of Ecology, SLU. 26 p.

Taylor L. 2010. The influences of roads on wolf movement on the Scandinavian peninsula in summer. Master thesis, Hedmark University, Faculty of Wildlife Management and Forestry, Evenstad.

Wierda N. 2010. Parental care and movement patterns of wolves (Canis lupus) during summer. Bachelor thesis, Hedmark University, Faculty of Wildlife Management and Forestry, Evenstad.

 

2008

Glorvigen P. 2008. The relative effect of intraguild predation and carcass availability on red fox (Vulpes vulpes) abundance by a re-colonizing wolf (Canis lupus) population. Master thesis in applied ecology, Evenstad, Høgskolen i Hedmark. 27 p.

 

2007

Backeryd J. 2007. Wolf attacks on dogs in Scandinavia 1995-2005. Will wolves in Scandinavia go extinct if dog owners are allowed to kill a wolf attacking a dog? Examensarbete nr 175 i Naturvårdsbiologi, SLU.

Fritzon L. 2007. Vulnerability of moose (Alces alces) and roe deer (Capreolus capreolus) to wolf (Canis lupus) predation in Scandinavia – does habitat matter? Final Thesis 07/1768, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Linköpings Universitet.

 

2006

Alfredéen A-C. 2006. Denning behaviour and movement pattern during summer of wolves Canis lupus on the Scandinavian Peninsula. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Nr. 164 Institutionen för naturvårdsbiologi, Grimsö forskningsstation, SLU. 36 p.

Bernelind T. 2006. Winter prey selection of moose (Alces alces) by Scandinavian wolves (Canis lupus). Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Nr. 163, Institutionen för naturvårdsbiologi. Grimsö forskningsstation, SLU. 28 p.

Eriksen A. 2006. Temporal and spatial activity patterns of predator and prey – Wolf and moose in south-eastern Norway. M. Sc. Thesis, Norwegian University of Life Sciences, Ås. 41 pp.

Hamre O. 2006. Spatial and temporal use of forest roads by wolves in Scandinavia during summer. Master of Science thesis, Faculty of Science, Department of Biology University of Tromsø, N-9037 Tromsø.

Knappwost U. 2006. Das nahrungsspektrum des wolfes (Canis lupus) in Schweden im territorialen vergleich. Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany.

Knappwost U. 2006. Territorial variation in the wolves’ diet? - A comparison of 11 territories in Sweden (English summary of the Diploma Thesis “Das nahrungsspektrum des wolfes (Canis lupus) in Schweden im territorialen vergleich“.School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany. 19 p.

Müller S. 2006. Diet composition of wolves (Canis lupus) on the Scandinavian peninsula determined by scat analysis. English summary of German Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany. 36 p.

Müller S. 2006. Saisonale variation im nahrungsspektrum des wolfes in Skandinavien. Oder: Was ist wirklich drin im wolfskot? Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany.

Wikenros C. 2006. The role of large carnivores in trophic cascades. Introductory Research Essay No. 27. Department of Conservation Biology, SLU. 21 p.

 

2005

Jarnæs IG. 2005. Bevegelsesmønster hos radiomerket ulv i Østfold, 2000-2001. Hovedfagsoppgave ved Universitet i Oslo. 60 pp.

Windsor H. 2005. Interaction and competition between two large carnivores: the grey wolf (Canis lupus) and the Eurasian lynx (Lynx lynx). University of Reading, U.K.

 

2004

Johansson Ö. 2004. Summer predation patterns of the Scandinavian wolf. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Inst. för naturvårdsbiologi, SLU. 30 p.

Westby A. 2004. Wolf predation and habitat use in relation to moose density during winter. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi. SLU. 27 p.

 

2003

Eriksson T. 2003. Winter activity patterns and behaviour during handling time in the re-establishing wolf population on the Scandinavian peninsula. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi. SLU. 32 p.

Olsen ML. 2003. Causes of mortality of free-ranging Scandinavian gray wolves 1977-2003. Project Paper. Norwegian School of Veterinary Science, Department of Arctic Veterinary Medicine, Tromsø. 30 p.

Palmqvist S. 2003. Territory size, activity and distance travelled by reproducing and non-reproducing wolves during summer in Scandinavia. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 26 p.

Wam HK. 2003. Wolf behaviour towards people – the outcome of 125 monitored encounters. (Ulv og menneske - utfallet av 125 framprovoserte møter). Cand. Scient. Thesis, Agricultural University of Norway, Ås. 42 p.

 

2002

Johansson K. 2002. Wolf territories in Scandinavia; sizes, variability and their relation to prey density. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 29.

Gustavsen CR. 2002. Intensivstudie av radiomerket ulv i Østfold mai 2000 - oktober 2001. Områdebruk og forflytningsmønster gjennom året. Hovedoppgave ved Norges Landbrukshøgskole, 57 p.

Jarstadmarken S, og Dragland T. 2002. Stasjonære ulvers arealbruk vinterstid i forhold til bosetting, veger og høyde over havet – en GIS analyse. Hovedprosjekt, Høgskolen i Gjøvik, 47 p.

Larsen FE og Helgason B. 2002. Aktuelle medikamenter brukt til immobilisering av ulv (Canis lupus). Fordypningsoppgave, Norges veterinærhøgskole, Tromsø.

 

2001

Glende E. 2001. Ulv (Canis lupus) i Østfold effekt på bestanden av elg (Alces alces) og rådyr (Capreolus capreolus). Cand. scient. oppgave. Institutt for Biologi og Naturforvaltning, Norges landbrukshøgskole, Ås.

Palm D. 2001. Prey selection, kill and consumption rates of moose by wolves in central Sweden: comparison to moose population and human harvest. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 28 p.

Vold AS. 2001. Intensiv studie av radiomerket ulv i Østfold, vår/sommer/høst 2000. Områdebruk og adferd i forhold til menneskelig aktivitet og husdyrhold. Cand. scient. oppgave. Institutt for Biologi og Naturforvaltning, Norges landbrukshøgskole, Ås. 55 s.

Wam HK. 2001. Norske utmarker som ulvehabitat. En vurdering basert på tilgjengelige byttedyr. Semesteroppgave i Viltforvaltning, Norges Landbrukshøgskole, Ås, 11 s.

Wikenros C. 2001. Wolf winter predation on moose and roe deer in relation to pack size. Examensarbete i naturvårdsbiologi. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 29 p.

 

2000

Våge J, og Ziener A. 2000. Hematologi og serumbiokjemi hos frittlevende skandinavisk ulv (Canis lupus). Fordypningsoppgave. Norges veterinærhøgskole, Tromsø. 20 s.

Østreng O-C. 2000. Ulv (Canis lupus) i Akershus og Østfold – sommerdiett og bytterdyrselektivitet. Hovedoppgave ved Norges Landbrukshøgskole. 41 s.

2023

Ausilio G, Sand H, Wikenros C, Zimmermann B, Wabakken P, och Mathisen KM. 2023. Jakt- och vargpredationsrisk påverkar älgens habitatval. Fakta skog, SLU, Nr 5, 4 s.

Ausilio G, Zimmermann B, Wikenros C, Sand H, Wabakken P, Eriksen A, og Mathisen KM. 2023. Hvordan påvirkes elgen av ulv og jakt? Hjorteviltet 2023: 60-63.

Niccolai LJ og Wulff SH. 2023. Hvordan kan bevegelsedata hjelp med å overvåke adferden til frittgående storfe? Høgskolen i Innlandet.

Niccolai LJ och Wulff SH. 2023. Hur kan rörelsedata hjälpa till att övervaka betesdjurs beteenden i skogen? Høgskolen i Innlandet.

 

2022

Tallian A and Wikenros C. 2022. Wolves Across Borders: International Conference on Wolf Ecology and Management. International Wolf Magazine, winter 2022. International Wolf Center.

Sand H, Zimmermann B, Berg E, Bramorska B, Eriksen A, Wikenros C, Ausilio G, Miltz C, Niccolai L, og Wabakken P. 2022. Trekkmønster hos grenseelg – konsekvenser for forvaltningen. Hjorteviltet 2022: 76-79.

Zimmermann B, Mathisen KM, Aronsson M, Ausilio G, Eriksen A, Hellbaum P, Leroy R, Loosen A, Nordli K, Partemi R, Persson J, Sand H, Skybak S, Sveum J, Tajma M, Versluijs E, Wabakken P, og Wikenros C. 2022. Beitetakst på norsk og svensk vis: motsatte konklusjoner for felles elgbestand. Hjorteviltet 2022: 81-82.

Zimmermann B, Wabakken P, Sand H, og Wikenros C. 2022. Ulvens påvirkning på elg i en fortettet ulvebestand. Våre Rovdyr 2-2022: 60-63. Foreningen Våre Rovdyr. 

Zimmermann B, Wikenros C, Aronsson M, Eriksen A, Mathisen KM, Persson J, Sand H, og Wabakken P. 2022. Viltforvaltning på tvers av grensen: Ny lærdom fra GRENSEVILT prosjektet. Jakt og fiske i Hedmark 3: 8-9. Norge jeger- og fiskerforbund Hedmark.

 

2021

Sand H, Gicquel M, Månsson J, Wallgren M, och Wikenros C. 2021. Påverkar vargen älgskadorna på tall? Fakta Skog, SLU, Nr 1, 4 s.

Wikenros C, Sand H, Månsson J, Zimmermann B, Maartmann E, Eriksen A, och Wabakken P. 2021. Så påverkar vargen älgobs och avskjutning. Svensk Jakt 1: 30-32.

Wikenros C, Zimmermann B, Eriksen A, Falkevik M, Knøsen Lund P, Løken Ø, Nordström J, Persson J, Sand H, og Wabakken P. 2021. GRENSEVILT 2 – forvaltningssamarbeit og effekter av vindkraft. Hjorteviltet 2021: 8-11.

 

2020

Sand H, Liberg O, Andrén H, Wikenros C, och Åkesson M. 2020. Ökande illegal jakt – orsakar stagnation i den svenska vargstammen. Fakta Skog, SLU, Nr 1, 4 s.

Wikenros C, Zimmermann B, Sand H, Månsson J, Maartmann E, Eriksen A, og Wabakken P. 2020. Sett og felt elg i forhold til ulveforekomst i Norge og Sverige. Hjorteviltet 2020: 70-73. 

Zimmermann B, Sand H, Wikenros C, Eriksen A, og Wabakken P. 2020. Ujevn fordeling av ulvens uttak av elg i ulverevir påvirker jaktuttaket lokalt. Hjorteviltet 2020: 50-52.

Zimmermann B, Sand H, Wikenros C, Eriksen A, og Wabakken P. 2020. Å dele utbyttet med ulven: Jakt- og predasjonstrykk på elg i ulverevir i Skandinavia. Hjorteviltet 2020: 22-25.

 

2019

Eriksen A, Zimmermann B, Wikenros C, Mathisen KM, Wabakken P, Sand H, Aronsson M, og Persson J. 2019. Grensevilt – reduksjon av grensebarrierer for skandinavisk viltforvaltning. Hjorteviltet 2019: 12-16.

 

2018

Sand H, Eklund A, Wikenros C, Zimmermann B, och Wabakken P. 2018. Vargens val: älg eller rådjur? Svensk Jakt 2/3: 34-37.

Sand H, Tallian A, Wikenros C, och Kindberg J. 2018. Forskning som överraskar. Jaktmarker & Fiskevatten 6: 36-40.

 

2017

Elmhagen B, Kuijper D, Sahlén E, Chamaillé-Jammes S, Sand H, Lone K, och Cromsigt J. 2017. Tassar utan klös? Svensk Jakt 7: 38-40.

Sand H, Tallian A, Wikenros C, och Kindberg J. 2017. Björnförekomst påverkar vargens dödande av bytesdjur. Fakta Skog 14, SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, och Månsson J. 2017. Påverkar vargens närvaro älgarnas beteende? Fakta Skog 1, SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Tallian A, Kindberg J, og Wabakken P. 2017. Forekomst av bjørn påvirker ulvens predasjon på elg. Rovdyrviten 5: 8-9.

Zimmermann B, Sand H, Eklund A, Wikenros C, och Wabakken P. 2017. En stor eller mange små? Ulvens valg mellom elg og rådyr. Hjorteviltet 2017: 70-72.

 

2016

Sand H, Mallwitz D, Ahlqvist P, Cederlund G, och Månsson J. 2016. Påverkar vargen älgens flyktbeteende vid jakt? Svensk Jakt 12: 42-45.

Sand H, Mallwitz D, och Zimmermann B. 2016. Älgars flyktbeteende vid jakt med löshund inom och utanför vargområden. Fakta Skog 1. SLU. 4 s.

Sand H, och Wikenros C. 2016. Hvordan påvirkes avskytningen av elg i områder med etablering av ulv. Rovdyrviten 4: 16-17.

 

2015

Sand H, och Wikenros C. 2015. Flera jägare i skogen – vad är fakta om vargens predation? Medlemstidningen Med Mellanskog 2: 9-11.

Sand H, och Wikenros C. 2015. Hur påverkas avskjutningen av älg vid etablering av varg? Fakta Skog 8. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, og Liberg O. 2015. Ulrik – en overlever blandt Skandinavias ulver. Våre Rovdyr, No. 1: 4-9.

Sand H, Wikenros C, och Månsson J. 2015. Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Hjorteviltet 2015: 72-77.

Wikenros C. 2015. Ulvens tilbakekomst - virkning på byttedyr, konkurrenter og åtseletere. Rovdyrviten 3: 18-19.

 

2014

Kjellander P, Sand H, Andreassen H, Andrén H, Elmhagen B, Ericsson G, Linnell JDC, Mikusinski G, Mysterud A, Månsson J, Persson J, Solberg EJ, Thulin C-G, Wabakken P, og Wikenros C. 2014. Ulv og biologisk mangfald. Hjorteviltet 2014: 24-25.

Sand H, och Gervasi V. 2014. Vad påverkar predationsrisken för älg och rådjur inom ett vargrevir? Fakta Skog 7. SLU. 4 s.

Sand H, Mattisson J, och Liberg O. 2014. Hur stora revir har vargarna i Skandinavien och vad påverkar detta? Fakta Skog 6. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, och Liberg O. 2014. Ulrik – en överlevare bland Skandinaviens vargar. Våra Rovdjur 4: 22-26.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2014. Skandinaviens vargar dödar fler älgar. Svensk Jakt 6: 62-65.

Sand H, Wikenros C, och Ahlqvist P. 2014. Vargar väljer älgar i sämre kondition än vad jägarna gör! Hjorteviltet 2014: 32-34.

Wikenros C, Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2014. Aningslösa älgar vid vargattacker. Hjorteviltet 2014: 78-80.

Åkesson M, Flagstad Ø, Sand H, Wabakken P, Liberg O, Wikenros C, og Månsson J. 2014. De skandinaviske ulvenes opprinnelse. Våre Rovdyr 2: 48-49.

 

2013

Wikenros C. 2013. Ulvens tilbakekomst – virkning på byttedyr, konkurrenter og åtseletere. Våre Rovdyr 1: 16-19.

 

2012

Sand H, Wikenros C, och Ahlqvist P. 2012. Vargar väljer älgar i sämre kondition än vad jägarna gör! Fakta Skog 10. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O.2012. Är skandinaviska vargar mer blodtörstiga än amerikanska? Fakta Skog 6. SLU. 4 s.

Wikenros C. 2012. Vargens återkomst – effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare. Fauna och Flora 107: 20-24.

 

2011

Andrén H, Jarnemo A, Sand H, Månsson J, Edenius L, och Kjellander P. 2011. Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Fakta Skog 23. SLU. 4 s.

Sand H, Andrén H, Swenson JE, och Kindberg J. 2011. Flera jägare på älgpopulationen – predationsmönster hos varg och björn. Fakta Skog 25. SLU. 4 s.

Sand H, Jonzén N, Andren H, och Månsson J. 2011. Beskattning av älgpopulationer med varg och björn. Fakta Skog 26. SLU. 4 s.

Sand H, Jonzén N, Andren H, och Månsson J. 2011. Strategier för beskattning av älg. Fakta Skog 24. SLU. 4 s.

Wikenros C, Sand H, och Liberg O. 2011. Varg bra för andra arter? Miljöforskning, nr. 4.

 

2010

Wikenros C, Ahlqvist P, Sand H, och Liberg O. 2010. De fyra stora i Bergslagen. Fauna & Flora 105: 20-22.

Wikenros C, Liberg O, Sand H, och Andrén H. 2010. Lodjur och varg – som katt och hund eller …? Fakta Skog 3. SLU. 4 s.

Wikenros C, Sand H, och Liberg O. 2010. Så jagar vargen. Svensk Jakt 10: 94-97.

 

2009

Aronson Å, Strømseth TH, Wabakken P, och Arnemo J. 2009. Lär dig uppfatta vargens urinmarkeringar tydligare. Våra Rovdjur 3: 8-9.

Strømseth TH, Aronson Å, Wabakken P, Arnemo JM. 2009. Løpetid og blod ved revirmarkeringer hos ulv. Våre Rovdyr 23: 68-70.

Wikenros C, Ahlqvist P, Sand H, och Liberg O. 2009. Vargarnas nattliga liv. Jaktmarker & Fiskevatten 2: 42-43.

 

2008

Brainerd SM, Karlsson J, Pedersen HC, og Wabakken P. 2008. Ulvetelefonen – bedre enn ingenting? Jakt & Fiske: 6: 74-76.

Karlsson J, og Brainerd S. 2008. Når ulv angriper hund. Jakt & Fiske 1-2: 34-38.

Karlsson J, og Brainerd S. 2008. Slik kan ulveangrep hindres. Jakt & Fiske 3: 34-36.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2008. Så beräknas dödligheten hos varg. Svensk Jakt 7: 68-71.

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, och Liberg O. 2008. Asätare övervakas med kamera. Svensk Jakt 1: 52-54.

 

2007

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2007. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Fakta Skog 9. SLU. 4 s.

Sand H, Johansson Ö, Ahlqvist P, och Liberg O. 2007. Älgkalvar överst på vargens sommarmeny! Fakta Skog 10. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, och Liberg O. 2007. Den skandinaviska älgen: Ett lätt byte för vargen. Fakta Skog 8. SLU. 4 s.

 

2006

Brainerd SM, Linnell J, Brøseth H, Solberg E, Pedersen H, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2006. Den skandinaviske ulven: utsetting eller innvandring? Villmarksliv 4: 82-85.

Brainerd SM, Bakka D, og Pedersen C. 2006. Ulvejakt i Norge. Norges Jeger- og Fiskerforbund & Norsk Institutt for Naturforskning. 36 s.

Heggberget TM, og Pedersen HC. 2006. Ulv Canis lupus. Artsdatabankens faktaark nr. 4. 3 s.

Karlsson J, och Backeryd J. 2006. Hur många vargar skulle skjutas samband med angrepp på hund efter en förändring av Jaktförordningen § 28 i Sverige och Jaktloven § 11 i Norge? Faktablad, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 4 s.

Viltskadecenter. 2006. Vad händer i ett revir vid förlust av vuxna reproducerande vargar? Sammanfattning av ”Del III. Förlust av alfaindivider i en vargflock – effekter på flockdynamik och reproduktion” av Brainerd SM, Liberg O, Pedersen HC, Sand H, Wabakken P, och Eide NE. Ur rapporten ”Varg – Beståndsdynamik, livskraft och effekter av uttag”. NINA Fagrapport 61, 89 s. Red. Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, och Wabakken P. 2003. 4 s.

 

2005

Brainerd S, Bakka D, og Pedersen HC. 2005. Jakt på ulv i Norge. Et informasjonshefte fra Norges Jeger- og Fiskerforbund og NINA. 36 s.

Brainerd SM, og Pedersen HC. 2005. Fakta-ark om ulven (Canis lupus). SKANDULV-fakta-ark. 15 s.

Liberg O, Sand H, Pedersen HC, Wabakken P, Bensch S, och Sejberg D. 2005. Den skandinaviska vargstammen – en släktsaga. Våra Rovdjur 1: 4-7.

 

2004

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Bernelind T. 2004. Vilka älgar väljer vargen? Svensk Jakt 8: 72-75.

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Wabakken P. 2004. Älgjakten kan hotas i vargområden. Svensk Jakt 10: 2-4.

 

2003

Brainerd SM. 2003. Ulvejakt. I Kirkemo O. (Ed.), Jakt, fiske, friluftsliv. Kunnskapsforlaget, Oslo.

Linnell J, og Brainerd S. 2003. Berettiget ulvefrykt? Villmarksliv 10: 22-26.

Wam HK, Glende E, Østreng OC, og Hjeljord, O. 2003. Ulven konkurrerar med jegerne om kalvekvoten. Hjorteviltet 2003: 4-9.

 

2001

Flagstad Ø, Pedersen H, Bensch S, og Liberg O. 2001. Mens vi venter på immigrantene. Våre Rovdyr 1.

Wabakken P, Aronson Å, Steinset OK, og Sand H. 2001. Foreløpig statusrapport om ulv i Skandinavia vinteren 2000-2001. Miljøkrim 4: 32-33.

 

2000

Sand H, Liberg O, Andrén H, och Ahlqvist P. 2000. Den skandinaviska vargen - en överlevnadskonstnär. Fauna & Flora 95: 79-91.

Wabakken P, Aronson Å, Steinset OK, og Sand H. 2001. Foreløpig statusrapport om ulv i Skandinavia vinteren 2000-2001. Miljøkrim 4: 32-33.

 

1999

Ahlqvist I, Karlsson J, och Wabakken P. 1999. Vargdödade hundar. Våra Rovdjur 16: 28-31.

Arnemo JM. 1999. Svenske ulver med radiosender. Norsk Veterinærtidsskrift 111: 81.

Arnemo JM. 1999. Radiomerking av ulv: hvorfor og hvordan. Norsk Veterinærtidsskrift 111: 14.

Karlsson J, Wabakken P, och Ahlqvist I. 1999. Vargdödade hundar – ett problem med många frågetecken. Svensk Jakt 137: 54-62.

Persson J, och Liberg O. 1999. Underlag för förvaltning av varg och lodjur. Viltforum, Svenska Jägareförbundet.

Sand H, och Ahlqvist P. 1999. De första vargarna märkta i Sverige. Våra Rovdjur 1.

Sand H. 1999. Rapport från vargforskningsprojektet. Svensk Jakt Nyheter 3.

Wabakken P. 1999. Ulven i Skandinavia ved tusenårsskiftet. s. 9-19 i Brox K (red), Brennpunkt Natur 99. Tapir forlag, Trondheim.

Wabakken P. 1999. Ulvestammen i Skandinavia øker. Skog-Skole-Samfunn, Det norske skogselskap: 10-11.

 

1998

Persson J, och Sand H. 1998. Vargen - viltet, ekologin och människan. Svenska Jägareförbundet. 128 s.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Våra Rovdjur 1.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Dalajägaren 1/98.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Värmlandsjägaren 1/98.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Jaktsignalen 1/98.

2024

Andrén H, Wikenros C, Sand H, Liberg O, och Wabakken P. 2024. Beräkningar av beskattning av den skandinaviska vargpopulationen 2025. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 47 s.

Milleret C, Dupont P, Brøseth H, Flagstad Ø Kindberg J, Svensson L, and Bischof R. 2024. Estimates of wolf density, abundance, and population dynamics in Scandinavia, 2014–2024. MINA fagrapport 97. 34 pp.

Sand H, Liberg O, och Andrén H. 2024. Svar till Gert Ragnarssons rapport om ”Grimsöforskarnas uppgifter om omfattning och utveckling av cryptic poaching (dold illegal jakt) på varg i Sverige”. Rapport från SKANDULV. 21 s.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Nordli K, Flagstad Ø, Danielsson A, Cardoso Palacios C, och Åkesson M. 2024. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2023-2024. Inventering av varg vintern 2023-2024. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien 1-2024. 61 s.

Åkesson M, Danielsson A, och Cardoso Palacios C. 2024. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige under perioden 20230101-20240430. Rapport från SLU. 15 s.

Åkesson M, Danielsson A, Flagstad Ø, och Svensson L. 2024. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2023. Rapport på uppdrag av Naturvårdsverket 2024‐3. 24 s.

 

2023

Andrén H, Sand H, Liberg O, och Wabakken P. 2023. Beräkningar av beskattning av den skandinaviska vargpopulationen 2024. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 35 s.

Ausilio G, Zimmermann B, Sand H, Wikenros C, Eriksen A, Wabakken P, Nordli K, Furuhovde E, Maartmann E, Devineau O, Aronsson M, och Mathisen KM. 2023. Gränsöverskridande älgförvaltning – Ekologiska förutsättningar. Oppdragsrapport nr. 11 - 2023. Høgskolen i Innlandet, Elverum. 26 s.

Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Nordli K, Flagstad Ø, Danielsson A, Hensel H, Pöchhacker K, and Åkesson M. 2023. Inventering av varg vintern 2022-2023. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2022-2023. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien 1-2023. 65s.

Wikenros C, Zimmermann B, Eriksen A, Esselin A, Falkevik M, Knøsen Lund P, Løken Ø, Nordström J, Sand H, och Wabakken P. 2023. GRENSEVILT 2 – Slutrapport till Interreg Sverige-Norge. Oppdragsrapport nr. 8 - 2023. Høgskolen i Innlandet, Elverum. 57 s.

Zimmermann B, Wikenros C, Eriksen A, Sand H, Wabakken P, Di Bernardi C, Dyngeland C, Maartmann E, Nordli K, Berg E, Helleberg P, Jakobsen TE, Lund S, og Miltz C. 2023. Vilt i vind – Pilotstudier om vindkraftutbyggingens påvirkninger på elg, ulv, jerv og elgjegere. Oppdragsrapport nr. 12 - 2023. Høgskolen i Innlandet, Elverum. 57 s.

Åkesson M, Danielsson A, Flagstad Ø, och Svensson L. 2023. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2022. Rapport från SLU Viltskadecenter 2023‐5. 22 s.

Åkesson M, Danielsson A, och Cardoso Palacios C. 2023. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2022. Rapport från SLU. 111 s.

 

2022

Andrén H, Sand H, Liberg O, och Wabakken P. 2022. Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2023. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 26 s.

Sand H, Liberg O, Wikenros C, Åkesson M, Zimmermann B, and Wabakken P. 2022. Spatial dynamics in the Scandinavian wolf population – effects of increased population size and culling. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi. 46 p.

Sand H, Zimmermann B, Berg E, Bramorska B, Eriksen A, Wikenros C, Ausilio G, Miltz C, Niccolai L, og Wabakken. 2022. Vandringsmönster hos GPS-försedda älgar i GRENSEVILT – konsekvenser för förvaltningen. Rapport från SLU. 41 s.

Sand H, Zimmermann B, Wikenros C, och Wabakken P. 2022. Predationsstudier på varg inom projekt GRENSEVILT – en jämförelse mellan nya och tidigare studier. Rapport från SLU. 33 s.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Nordli K, Flagstad Ø, och Åkesson M. 2022. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2021-2022. Inventering av varg vintern 2021-2022. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien. 1-2022. 59 s.

Wikenros C, Aronsson M, Nordli K, Amato G, Ausilio G, Versluijs E, och Persson J. 2022. Interaktioner mellan järv, varg och människa – nyttjande av vargdödade klövdjur och slaktrester från älgjakten. Rapport från SLU. 41 s.

Wikenros C, Zimmermann B, Aronsson M, Eriksen A, Mathisen KM, Persson J, Sand H, och Wabakken P. 2022. GRENSEVILT – slutrapport till Interreg Sverige-Norge. Rapport från SLU. 62 s.

Wikenros C, Zimmermann B, Sand H, Eriksen A, Wabakken P, och Di Bernardi C. 2022. Avskjutning av älg över tid och rum – effekter av rovdjur och skogsbruk. Rapport från SLU. 49 s.

Zimmermann B, Wikenros C, Eriksen A, Aronsson M, Ausilio G, Mathisen KM, Nordli K, Persson J, Sand H, og Wabakken P. 2022. GRENSEVILT – reduksjon av grensebarrierer for skandinavisk viltforvaltning. Rapport från SLU. 72 s.

Zimmermann B, Mathisen KM, Ausilio G, Sand H, Wikenros C, Eriksen A, Nordli K, Wabakken P, Aronsson M, Persson J, Garcia Cuesta I, Hellbaum P, Leroy R, Loosen A, de Marcenac O, Partemi R, Skybak S, Sveum J, Tajima M, og Versluijs E. Elgvandringer i grenseland med følger for skogbruk, jakt og rovdyr. Rapport från SLU. 55 s.

Åkesson M, Danielsson A, och Cardoso Palacios C. 2022. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2021. Rapport från SLU. 107 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2022. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2021. Rapport från Viltskadecenter 2022‐3. 21 s. Rapport från Viltskadecenter 2022‐3. 21 s.

 

2021

Andrén H, Sand H, Liberg O, och Wabakken P. 2021. Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2022. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 16 s.

Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Cardoso Palacios C, Flagstad Ø, och Åkesson M. 2021. Inventering av varg vintern 2020-2021. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2020-2021. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. 1-2021. 55 s.

Åkesson M, Danielsson A, och Cardoso Palacios C. 2021. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2020. Rapport från SLU. 149 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2021. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2020. Rapport från Viltskadecenter 2021-2. 14 s.

 

2020

Andrén H, Sand H, och Liberg O. 2020. Prognoser för vargpopulationen hösten 2021 – uppdatering 2020-11-12. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 9 s.

Eriksen A, Willebrand MH, Zimmermann B, Wikenros C, Åkesson M, Backer IL, Boitani L, Fauchald OK, Fernández-Galiano E, Fleurke F, Linnell JDC, Mech LD, Mills LS, Sand H, Stronen AV, and Wabakken P. 2020. Assessment of the Norwegian part of the Scandinavian wolf population, phase 1 – workshop summary. Skriftserien nr. 19 2020, Høgskolen i Innlandet, Elverum. 19 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Zimmermann B, och Eriksen A. 2020. Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2021. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 16 s.

Milleret C, Dupont P, Åkesson, Svensson L, Brøseth H, og Bischof R. 2020. Consequences of reduced sampling intensity for estimating population size of wolves in Scandinavia with spatial capture-recapture models. MINA fagrapport 65, Norwegian University of Life Sciences. 29 p.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Nordli K, Flagstad Ø, og Åkesson M. 2020. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2019-2020. Inventering av varg vintern 2019-2020. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien. 1-2020. 55 s.

Åkesson M, Danielsson A, och Hedmark E. 2020. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2019. Rapport från SLU. 120 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2020. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2019. Rapport från Viltskadecenter 2020-1. 11 s.

 

2019

Bischof R, Milleret C, Dupont P, Chipperfield J, Åkesson, Brøseth H, og Kindberg J. 2019. Estimating the size of the Scandinavian wolf population with spatial capture-recapture and conversion factors. MINA fagrapport 57, Norwegian University of Life Sciences. 80 p.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Zimmermann B, och Eriksen A. 2019. Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2020. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 16 s.

Sand H, Mathisen KM, Ausilio G, Gicquel M, Wikenros C, Månsson J, Wallgren M, Eriksen A, Wabakken P, og Zimmermann B. 2019. Kan forekomst av ulv redusere elgbeite-skader og øke tettheten av løvtrær? Skriftserien nr. 25 - 2019, Høgskolen i Innlandet, Elverum. 70 s.

Sand H, Wikenros C, Zimmermann B, Eriksen A, Holen F, og Wabakken P. 2019. Predasjonsmønster hos enslige stasjonære ulver og ulver på vandring. Skriftserien nr. 24 - 2019, Høgskolen i Innlandet, Elverum. 21 s.

Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Åkesson M, Flagstad Ø, och Hedmark E. 2019. Inventering av varg vintern 2018-2019. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2018-2019. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. 1-2019. 53 s.

Wikenros C, Zimmermann B, Sand H, Månsson J, Maartmann E, Eriksen A, og Wabakken P. 2019. Tildelt, sett og felt elg i forhold til ulveforekomst i Norge og Sverige. Skriftserien nr. 22 - 2019, Høgskolen i Innlandet, Elverum. 60 s.

Zimmermann B, Wikenros C, Sand H, Eriksen A, og Wabakken P. 2019. Elg i ulverevir: predasjon og elgjakt. Skriftserien nr. 23 - 2019, Høgskolen i Innlandet, Elverum. 50 s.

Åkesson M, Danielsson A, Hedmark E, och Öhrn F. 2019. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2018. Rapport från SLU. 112 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2019. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2018. Rapport från Viltskadecenter 2019-3. 12 s.

 

2018

Andrén H, Kjellander P, Liberg O, Persson J, Sand H, och Wikenros C. 2018. De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren. Naturvårdsverket rapport 6792. 203 s.

Carricondo-Sanchez D, Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Maartmann E, Sanz-Perez A, Sand H, og Wikenros C. 2018. Individuell atferd hos ulv ovenfor menneskelig infrastruktur i Skandinavia. Utredning om ulv og bosetting del 1. Skriftserien 8 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 41 s.

Eriksen A, Zimmermann B, Wabakken P, Carricondo-Sanchez D, Sand H, og Wikenros C. 2018. Spredningsulvers bevegelser i forhold til menneskelig infrastruktur. Utredning om ulv og bosetting del 3. Skriftserien 10 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 26 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Zimmermann B, och Eriksen A. 2018. Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2019. Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 18 s.

Nordli K, Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Carricondo-Sanchez D, Maartmann E, Sand H, og Wikenros C. 2018. Ulvevalpers flokksamhold og områdebruk i Skandinavia. Utredning om ulv og bosetting del 2. Skriftserien 9 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 30 s.

Sanz-Perez A, Milleret C, Ordiz A, Uzal A, Carricondo-Sanchez D, Eriksen A, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Åkesson M, og Zimmermann B. 2018. Oppvekstrevirets effekt på habitatvalg hos voksne ulver. Utredning om ulv og bosetting del 4. Skriftserien 11 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 32 s.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Åkesson M, og Flagstad Ø. 2018. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2017-2018/Inventering av varg vintern 2017-2018. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia/Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien/ 1-2018. 54 s.

Wabakken P, Zimmermann B, Eriksen A, Maartmann E, Nordli K, Carricondo-Sanchez D, Sand H, og Wikenros C. 2018. Sesongkonflikter mellom mennesker og ulv i områder med snø og trekkelg: Ulv i Slettåsreviret, 2009-2018. Utredning om ulv og bosetting del 5. Skriftserien 12 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 35 s. 

Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Maartmann E, Carricondo-Sanchez D, Versluijs E, Sand H, og Wikenros C. 2018. Slettåsulvenes atferd i forhold til menneskelig bosetting gjennom et helt år. Utredning om ulv og bosetting del 6. Skriftserien 13 - 2018, Høgskolen i Innlandet. 35 s.

Åkesson M, Danielsson A, Hedmark E, och Öhrn. 2018. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2017. Rapport från SLU. 162 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2018. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2017. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2018-3. 13 s.

 

2017

Anon. 2017. Estimating population size of wolves in Sweden using spatial capture-recapture based on noninvasive genetic sampling: suggestions for sampling design. Rapport från SKANDULV. 5 s.

Arnemo JM, and Evans AL. 2017. Biomedical protocols for free-ranging brown bears, wolves, wolverines and lynx. Inland Norway University of Applied Sciences, Campus Evenstad. 16 s.

Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Åkesson M, and Flagstad Ø. 2017. Inventering av varg vintern 2016-2017/Bestandsovervåking av ulv vinteren 2016-2017. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien/Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia 1-2017. 49 s.

Wabakken P, Maartmann E, Eriksen A, Zimmermann B, Flagstad Ø, Liberg O, Sand H, og Wikenros C. 2017. Ulv som skadegjører på bufe, tamrein og hund i Norge: skadehistorikk og skadepotensiale i forhold til ulvens spredningsmønster. Høgskolen i Innlandet. Oppdragsrapport nr. 2 – 2017. 57 s.

Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Maartmann E, Holen F, Dahl ER, Nordli K, Teräväinen M, Fuchs B, Svarstad IB, Fredriksson Ø, Sand H, og Wikenros C. 2017. Atferdsstudier på ulv i Slettås- og Osdalsreviret: Foreløpige resultater fra feltperioden januar–februar 2017. Høgskolen i Innlandet. Oppdragsrapport nr. 1 – 2017. 25 s.

Åkesson M. 2017. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2016. Rapport från SLU. 57 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2017. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2016. Rapport från SLU. 12 s.

 

2016

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2016. Beräkningar av beskattning av den svenska vargpopulationen 2017. Rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 32 s.

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2016. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2016. Slutrapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 14 s.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Åkesson M, and Flagstad Ø. 2016. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2015-2016/Inventering av varg vintern 2015-2016. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia/Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien 1-2016. 49 s.

Åkesson M. 2016. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2015. Rapport från SLU. 46 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2016. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2015. Rapport från SLU. 12 s.

 

2015

Anon. 2015. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2014-2015. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Redaktion: Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Flagstad Ø, og Åkesson M. Rovdata, Rapport nr. 1 – 2015. 52 s.

Anon. 2015. Inventering av varg vintern 2014-2015. Inventeringsresultat för stora rovdjur i Skandinavien. Redaktion: Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Åkesson M, och Flagstad Ø. Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 1 – 2015. 52 s.

Chapron G, Wikenros C, Liberg O, Svensson L, Åkesson M, Månsson J, Zimmermann B, Milleret C, Wabakken P, and Sand H. 2015. Population estimates for the Scandinavian wolf population and sample-based monitoring – development of a new method. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2015-5. 31 s.

Liberg O, Chapron G, Wikenros C, Flagstad Ø, Wabakken P, and Sand H. 2015. Bilaga 2 "Joint statement från syntes-författarna" och bilaga 3 "An updated synthesis on appropriate science-based criteria for “favourable reference population” of the Scandinavian wolf (Canis lupus) population" i "Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg (M2015/1573/Nm)". Rapport från Naturvårdsverket, NV-02945-15.

Linnell JDC, og Tveraa T (red.). 2015. Kunnskapsstatus og kunnskapsbehov for forvaltning av rovvilt i Norge. NINA Rapport 1195. 76 s.

Sand H, Liberg O, och Chapron G. 2015. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2016. Rapport till Naturvårdsverket. 14 s.

Wabakken P, Sand H, Andreassen HP, Maartmann E, Åkesson M, Flagstad Ø, Liberg O, and Wikenros C. 2015. Density-dependent dispersal distances of Scandinavian wolves. Report to the Swedish Environmental Protection Agency.

Åkesson M, and Svensson L. 2015. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2014. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2015. Släktskapet till M-09-03 och M-10-10 bland vargar skjutna under licensjakten 2015. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2015. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2014. Rapport från SLU.

 

2014

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2014. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2015. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 19 s.

Sand H, Liberg O, Flagstad Ø, Wabakken P, Åkesson M, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2014. Den skandinaviska vargen - en sammanställning av kunskapsläget från det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV 1998 – 2014. Rapport till Miljødirektoratet, Trondheim. 118 s.

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, och Flagstad Ø. 2014. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2013-2014. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 12 – 2014 och Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 7 – 2014. 39 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, og Åkesson M. 2014. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2013-2014. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 11 - 2014. 40 s.

Wikenros C, Berg L, Brendryen SA, Flagstad Ø, Jonsson B, Larsson P, Strømseth TH, Svensson L, och Liberg O. 2014. Förslag till samordning av inventering av varg i Norge och Sverige. NINA Rapport 993. 83 s.

Åkesson M, Hedmark E, Liberg O, and Svensson L. 2014. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2013. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2014. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2013. Rapport från SLU.

 

2013

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, Flagstad Ø, och Zetterberg A. 2013. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2012-2013. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 6 - 2013 och Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 3-2013. 31 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, Åkesson M, og Zetterberg A. 2013. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2012-2013. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2013. 34 s.

Åkesson M, Hedmark E, Liberg O, and Svensson L. 2013. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2012. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2013. Uppskattningar av effektiv populationsstorlek hos skandinavisk varg. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2013. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2012. Rapport från SLU.

 

2012

Arnemo JM, Evans A, and Fahlman Å. (eds.). 2012. Biomedical protocols for free-ranging brown bears, wolves, wolverines and lynx. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø. 13 s.

Chapron G, Andrén H, Sand H, and Liberg, O. 2012. Demographic viability of the Scandinavian wolf population. A report by SKANDULV to the Swedish Environmental Protection Agency, Grimsö Wildlife Research Station, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences. 56 p.

Liberg O. 2012. En utvärdering av lämplig jakttid för varg i Skandinavien. En rapport till Direktoratet for Naturforvaltning från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 2 s.

Liberg O, Chapron G, och Sand H. 2012. Beskattning av den svenska vargstammen 2012. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 25 s.

Liberg O, and Sand H. 2012. Genetic aspects on the viability of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency. Grimsö Wildlife Research Station, Swedish University of Agricultural Sciences. 17 s.

Liberg O, and Sand H. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report to the Swedish Environment Protection Agency SEPA (Naturvårdsverket). Grimsö Wildlife research Station, Swedish University of Agricultural Sciences. 19 s.

Sand H, Liberg O, Wikenros C, Andrén H, och Ahlqvist P. 2012. Livskraftighet, predator-bytesdynamik och ekosystem effekter i den skandinaviska vargpopulationen 2009-2011. Statusrapport Vargforskningsprojektet. 10 s.

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, Flagstad Ø, och Zetterberg A. 2012. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2011-2012. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 6 - 2012. 48 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, Åkesson M, og Zetterberg A . 2012. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2011-2012. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2012. 46 s.

Åkesson M. 2012. Genetisk undersökning av varg från svenska djurparker med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2012. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2011. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2012. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2011. Rapport från SLU.

 

2011

Andrén H, Sand H, Månsson J, Edenius L, och Kjellander P. 2011. Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Dnr SLU ua.Fe.2011.1.5-711, SLU. 23 s.

Forslund P. 2011. Delredovisning av uppdrag rörande rovdjursförvaltningen (dnr 235‐3697‐10); frågorna 1‐4 till Leverantör 2. Bilaga 1 i Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen - Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige. Naturvårdsverket, Statens Jordbruksverk och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. CM Gruppen AB, Bromma. 11 s.

Liberg O, Sand H, och Chapron G. 2011. Uppdrag från Naturvårdsverket 2010-07-21 åt SLU/Grimsö (Leverantör 1) att svara på 17 frågor angående flytt av varg. Bilaga 1 i Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen - Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige. Naturvårdsverket, Statens Jordbruksverk och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. CM Gruppen AB, Bromma. 33 s.

Liberg O, Sand H, Forslund P, och Chapron G. 2011. Reglerande beskattning av den svenska vargstammen 2011. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 25 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, and Chapron G. 2011. Illegal killing of wolves in Scandinavia 1998-2011: variation in space and time. A report to World Wide Fund for Nature, WWF, (Sweden). Grimsö Wildlife Research Station, SLU. 24 s.

Liberg O, Sand H, and Åkesson M. 2011. Development of the genetic relatedness in the Scandinavian wolf population after the Swedish quota hunts in 2010 and 2011. An internal report to the Swedish Government. Swedish University of Agricultural Sciences, Grimsö Wildlife Research Station. 3 s.

Sand H, Jonzén N, Andrén H, Månsson J, Swenson JE, och Kindberg J. 2011. Strategier för beskattning av älg, med och utan rovdjur. Dnr. SLU ua.Fe.2011.1.5-711, SLU. 29 s.

Sand H, Liberg O, Chapron G, and Ahlqvist P. 2011. Demography, genetics and ecosystem effects of the re-colonizing Scandinavian wolf population. Sammanfattning av Forskningsrapport till Naturvårdsverket. 2 p.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, Åkesson M, Flagstad Ø, Liberg O, og Kojola I. 2011. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2010-2011. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2011. 60 s.

Åkesson M. 2011. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2010. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2011. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2010. Rapport från SLU.

 

2010

Sand H, Liberg O, Aronson Å, Forslund P, Pedersen HC, Wabakken P, Brainerd S, Bensch S, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2010. Den skandinaviska vargen - en sammanställning av kunskapsläget från det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV 1998 – 2010. Rapport till Direktoratet for Naturforvaltning i Norge. Grimsö forskningsstation, SLU. 93 s.

Sand H, Wiberg A, Liberg O, och Ahlqvist, P. 2010. Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Rialareviret vintern 2010. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet.

Sand H, Zimmermann B, och Wabakken P. 2010. Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010. Grimsö forskningsstation, SLU och Högskolan i Hedmark. 5 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, Flagstad Ø, Hedmark E, Liberg O, og Kojola I. 2010. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2009-2010. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 4 - 2010. 57 s.

 

2009

Liberg O, Sand H, Andrén H, Forslund P, Laikre L, Ryman N, Åkesson M, Bensch S, Sjölander-Lindqvist A, Cinque, och Ericsson G. 2009. Förslag till åtgärder som kan stärka vargstammens gentiska status. Redovisning av regeringsuppdrag (Dnr 429-8585-08 Nv), Rapport från Naturvårdsverket. 122 s.

Liberg O, Sand H, Chapron C, Forslund P, Ahlqvist P, och Ängsteg I. 2009. Reglerande beskattning av den svenska vargstammen samt flyttning av varg inom landet för att förstärka vargstammens genetiska situation. Rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. 37 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, og Kojola I. 2009. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2008-2009. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2009. 51 s.

 

2008

Aronson Å, Wabakken P, Svensson L, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, och Kojola I. 2008. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2007-2008. Høgskolen i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 9 - 2008. 54 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2008. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Rapport från Grimsö forskningsstation och Viltskadecenter. 42 s.

Storaas T, Pedersen S, Andreassen HP, Arnemo JM, Dötterer M, Eriksen A, Frugaard A, Gundersen H, Haug TH, Milner J, Maartmann E, Nicolaysen KB, Nilsen EB, Rønning H, Sivertsen T, Solberg EJ, Steinset OK, Strømseth T, Wabakken P, Zimmermann B, og Aalbu F. 2008. Effekter av ulv på elgbestanden: da ulven kom og forsvant fra Koppangkjølen. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2008. 57 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2008. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2007-2008. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2008. 53 s.

 

2007

Arnemo JM, and Fahlman Å. (eds.). 2007. Biomedical protocols for free-ranging brown bears, gray wolves, wolverines and lynx. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø. 18 s.

Aronson Å, Wabakken P, Svensson L, Strømseth TH, Sand H, och Kojola I. 2007. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2006-2007. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 7 - 2007. 49 s.

Liberg O, och Aronson Å. 2007. Utvärdering av länstyrelsernas inventeringar av lodjur och varg utanför renskötselområdet. Uppdrag från Rovdjursutredningen 2007. Rapport från Grimsö forskningsstation och Viltskadecenter. 66 sidor.

Sand H, Liberg O, Aronson Å, Pedersen HC, Wabakken P, Brainerd S, Bensch S, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2007. Vargen – Artfakta - en sammanställning av data från det skandinaviska vargforskningssprojektet SKANDULV på uppdrag av utredningen om de stora rovdjuren. Rapport till den svenska rovdjursutredningen. Grimsö forskningsstationen, SLU. 76 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2007. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2006-2007. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2007. 49 s.

 

2006

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2006. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2005-2006. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2006. 42 s.

 

2005

Liberg O. 2005. Genetic aspects of viability in small wolf populations - with special emphasis on the Scandinavian wolf population. Report from an international expert workshop at Färna Herrgård, Sweden 1st-3rd May 2002. Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm. Rapport 5436. 69 pp.

Pedersen HC, Wabakken P, Arnemo JM, Brainerd SM, Brøseth H, Gundersen H, Hjeljord O, Liberg O, Sand H, Solberg EJ, Storaas T, Strømseth TH, Wam H, og Zimmermann B. 2005. Rovvilt og Samfunn (RoSa). Det skandinaviske ulveprosjektet - SKANDULV. Oversikt over gjennomførte aktiviteter i 2000-2004. NINA Rapport 117. 78 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, og Kojola, I. 2005. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2004-2005. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2005. 47 s.

 

2004

Arnemo JM, Ahlqvist P, and Segerström P. 2004. Biomedical protocol for free-ranging gray wolves (Canis lupus) in Scandinavia. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø, Norway. 7 s.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Rønning H, og Kojola, I. 2004. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2002-2003. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2004. 46 s.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Strømseth T, og Kojola I. 2004. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2003-2004. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2004. 41 s.

 

2003

Andersen R, Bjerke T, Brainerd S, Bruteig IE, Brøseth H, Gjershaug JO, Hustad H, Landa A, Linnell J, Nygård T, Pedersen HC, Skogen K, Solberg EJ, Svarstad H, Swenson JE, Sæther BE, og Tveraa T. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Fremtidige FoU - oppgaver knyttet til store rovdyr i Norge. NINA Fagrapport 67. 14 s.

Andersen R, Linnell JDC, Brainerd S, and Hustad H. (eds.). 2003. Large predators and human communities in Norway. A guide to coexistence for the 21st century. NINA Temahefte 25. 48 s.

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2003. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2001-2002. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2003. 40 s.

Brainerd SM (red). 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Konfliktdempende tiltak i rovviltforvaltningen. NINA Fagrapport 66. 103 s.

Brainerd SM, og Næss B. 2003. Holdninger til store rovdyr i utvalgte deltagende kommuner i prosjektet ”Leve med Rovdyr”. Et innspill til arbeidet med den nye rovviltmelding. NINA Minirapport nr. 14. 23 pp.

Brainerd SM, Liberg O, Pedersen HC, Sand H, Wabakken P, og Eide NE. 2003. Delprosjekt III: Tap av alfa-individer i en ulveflokk – effekter på flokkdynamikk og reproduksjon. Pp. 54-89 in Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, och Wabakken, P. Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61. 89 pp.

Gangås KE, Næss B, og Brainerd SM. 2003. Leve med rovdyr. Sluttrapport 2003. NINA Minirapport nr. 13. 51 pp.

Karlsson J, Jaxgård P, Levin M, och Ängsteg I. 2003. Vargangrepp på tamdjur och hundar: I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Viltskadecenter rapport 2003/3. Grimsö.

Liberg O. 2003. Genetiske aspekter av levedyktighetsanalyser for populasjoner (PVA) og minste levedyktige bestand (MVP) for ulv, med spesiell vekt på den nylig etablerte ulvebestanden i Skandinavia: Rapport fra et internasjonalt seminar 1.-3. mai 2002, Färna Herregård, Sverige. Pp. 32-52 In Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak – NINA Fagrapport 61. 89 s.

Linnell JDC, och Bjerke T. 2003. Rädslan för vargen – en tvärvetenskaplig utredning. Viltskadecenter och Stiftelsen for Naturforskning og Kulturminne. 146 s.

Pedersen HC, Brainerd SM, Hjeljord O, Liberg O, Sand H, Wabakken P, og Wam HK. 2003. Del I. Bestandsdynamikk og forvaltningsrelevant biologi. Pp. 8-31 i Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61. 89 s.

Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Ulv - Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61: 89 s.

Skogen K, Haaland H, Brainerd SM, og Hustad H. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Lokale syn på rovvilt og rovviltforvaltning. En undersøkelse i fire kommuner: Aurskog–Høland, Lesja, Lierne og Porsanger. NINA fagrapport 70. 31 pp.

Solberg EJ, Sand H, Linnell JDC, Brainerd SM, Andersen R, Odden J, Brøseth H, Swenson JE, Strand O, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Store rovdyrs innvirkning på hjorteviltet i Norge: Økologiske prosesser og konsekvenser for jaktuttak og jaktutøvelse. NINA Fagrapport 63. 75 pp.

Wabakken P, Zimmermann B, Pedersen HC, Dötterer M, Maartmann E, og Steinset OK. 2003. Ulv og elg i Hedmark: Elgtettehet og Gråfjellparets uttak av elgstammen vinteren 2001-2002. Rapport. Høgskolen i Hedmark, avdeling for skog- og utmarksfag. 6 s.

Wam HK, Dokk JG, og Hjeljord O. 2003. Tilskuddsgjerder og rovdyrskader på bufe i Østfold. IBN Oppdragsrapport, UMB, 18 s.

Wam HK, Hjeljord O, og Dokk JG. 2003. Oppdragsrapport: Tilskuddsgjerder og rovdyrskader på bufé i Østfold. NLH - Institutt for biologi og naturforvaltning. 24 pp.

Wam HK, Hjeljord O, Dokk JG, Gjarnæs I, Glende E, Gustavsen CR, Vold A-S, og Østreng O-C. 2003. Ulv i Østfold 1999-2003. Rapport, Institutt for naturforvaltning. Norges Landbrukshøgskole. 21 pp.

Wam HK. 2003. Wolf behaviour towards people - the outcome of 125 monitored encounters. Hovedfagsoppgave ved Norges Landbrukshøgskole, 31 pp.

 

2002

Brainerd SM, og Bjerke T. 2002. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Informasjonstiltak om store rovdyr i Norge. NINA Fagrapport nr. 69. 71 pp.

Linnell JDC, Andersen R, Andersone Z, Balciauskas L, Blanco JC, Boitani L, Brainerd S, Breitenmoser U, Kojola I, Liberg O, Løe J, Okarma H, Pedersen HC, Promberger C, Sand H, Solberg EJ, Valdmann H, og Wabakken P. 2002. Delprosjekt 1. Frykten for ulven: En sammenfatning av ulvens angrep på mennesker. In Linnell JDC, og Bjerke T. 2002: Frykten for ulven. En tverrfaglig utredning. NINA Oppdragsmelding 722. s 11-74.

Linnell JDC, Andersen R, Andersone Z, Balciauskas L, Blanco JC, Boitani L, Brainerd S, Breitenmoser U, Kojola I, Liberg O, Løe J, Okarma H, Pedersen HC, Promberger C, Sand H, Solberg EJ, Valdmann H, and Wabakken P. 2002. The fear of wolves: A review of wolf attacks on humans. NINA Oppdragsmelding 731: 1-65.

Linnell JDC, og Bjerke T. (red.). 2002. Frykten for ulven. En tverrfaglig utredning. NINA Oppdragsmelding 722. 110 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet och Viltskadecenter. 2002. Årsrapport för 2001/02. Grimsö forskningsstation, SLU.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 2002. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2001-2002. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2002. 40 s.

 

2001

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2001. Varg i Skandinavien: Statusrapport for vintern 2000/2001. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2001. 53 s.

Karlsson J, och Thoresson S. 2001. Jakthundar i vargrevir: en jämförelse av jakthunds-användningen i fem olika vargrevir och statistiken över vargangrepp på hundar 1999/2000. Rapport Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 8 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet och Viltskadecenter. 2001. Årsrapport för 2000/01. Grimsö forskningsstation, SLU.

Vold AS. 2001. Rapport over en telefonundersøkelse utført av det skandinaviske ulveprosjektet, SKANDULV. Oppdragsrapport til Norges Jeger og Fiskerforbund.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 2001. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2000-2001. Høgskolen i Hedmark, rapport nr. 1 - 2001. 39 s.

Zimmermann B, Storaas T, Wabakken P, Nicolaysen K, Steinset OK, Dötterer M, Gundersen H, and Andreassen HP. 2001. GPS collars with remote download facilities, for studying the economics of moose hunting and moose-wolf interactions. In: Sibbald AM, Gordon IJ (eds) Proceedings of the international conference tracking animals with GPS, Aberdeen, pp 33–38.

 

2000

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2000. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 1999-2000. Høgskolen i Hedmark. Oppdragsrapport nr. 2 - 2000. 70 s.

Karlsson J, Ahlqvist P och Ahlqvist I. 2000. Försök med knallskott för at öka skyggheten hos varg. Rapport, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 8 s.

Karlsson J, Sand H, och Kjellander P. 2000. Intensivstudier av sändarförsedda vargar under sommaren/hösten 1999. Rapport, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 18 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet & Viltskadecenter. 2000. Årsrapport för 1999. Grimsö forskningsstation, SLU.

 

1999

Andrén H, Liberg O och Sand H. 1999. Predationens inverkan på de naturliga bytespopulationerna. Bilagor till Sammanhållen Rovdjurspolitik Slutbetänkande SOU 1999:146, 119-182.

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 1999. Varg i Skandinavien: statusrapport för vintern 1998-99. Høgskolen i Hedmark, Rapport nr. 18. 40 s.

Persson J, och Liberg O. 1999. Underlag för förvaltning av varg och lodjur. Viltforum, Svenska Jägareförbundet.

Persson J, Sand H, och Wabakken P. 1999. Biologiska karaktärer viktiga för beräkning av livskraftig populationsstorlek. Rapport, Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 1999. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 1998-99. Høgskolen i Hedmark, rapport nr. 19 - 99. 46 s.

 

1998

Liberg O. 1998. Rovvilt - Ekologi och förvaltning. Rovviltforvaltning: Problemer og utfordringer. Rapport nr 4 - 1997, Nordisk Jägersamvirke Symposium.

 

1995

Liberg O, och Glöersen G. 1995. Lodjurs- och varginventeringar 1993-1995. Viltforum 1995:1. Svenska Jägareförbundets Forskningsavdelning, Uppsala.

 

Vänligen notera att debattinläggen representerar de enskilda författarnas åsikter.

2020

Liberg O, och Sand H. 2020. DEBATTREPLIK: ”Jämför illegal vargjakt med Finland, inte Yellowstone”. Svensk Jakt. Svar på debattartikel.

Liberg O, Sand H, och Andrén H. 2020. DEBATTREPLIK ”Stöd för att försvunna vargar dödats illegalt”. Svensk Jakt. Svar på debattartikel.

Liberg O, Sand H, och Andrén H. 2020. DEBATTREPLIK: ” Vem har den krångligaste förklaringen till försvunna vargar?”. Svensk Jakt. Svar på debattartikel.

Liberg O, Sand H, Wikenros C, Åkesson M, and Andrén H. 2020. DEBATTREPLIK: ”Artikel om illegal vargjakt återger inte hela resultatet”. Svensk Jakt. Svar på debattartikel.

Sand H, och Liberg O. 2020. DEBATTREPLIK: ”Kritikerna har inte läst våra vargrapporter noggrant”. Svensk Jakt. Svar på debattartikel.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2020. DEBATTREPLIK: SKANDULV menar att kritiken är grovt missvisande. Jaktjournalen. Svar på debattartikel.

 

2017

Wikenros C, Liberg O, Åkesson M, och Sand H. 2017. Svar på kritik om ny omräkningsfaktor. Jakt & Jägare. Svar på debattartikel.

 

2015

Gilroy JJ, Ordiz A, and Bischof R. 2015. Carnivore coexistence: value the wilderness. Science 347: 382.

 

2014

Chapron G. 2014. Challenge the abuse of science in setting policy. Nature 516: 289.

Jarnemo A, Kjellander P, och Liberg O. 2014. ”Kronhjortar i vargområden kan minska jaktkonflikterna”. Dagens Nyheter: Debatt, 2014-08-03.

Kjellander P, Sand H, Andreassen H, Andrén H, Elmhagen B, Ericsson G, Linnell JDC, Mikusinski G, Mysterud A, Månsson J, Persson J, Solberg EJ, Thulin C-G, Wabakken P, och Wikenros C. 2014. ”För att påverka naturen krävs minst 4.000 vargar”. Dagens Nyheter: Debatt, 2014-01-30.

Liberg O, och Sand H. 2014. Bemötande av kritik från ”Lind et al. 2012. Brev till Kammarrätten, Stockholm” angående rapporten: Liberg and Sand. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency.

Liberg O, and Sand H. 2014. Response to critique by “Hansen. 2012. Letter to the Swedish Carnivore Association” regarding the report: Liberg and Sand. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency.

Åkesson M, Flagstad Ø, Sand H, Wabakken P, Liberg O, Wikenros C, och Månsson J.2014. De skandinaviska vargarnas ursprung. SLU. 2014-04-03.

 

2013

Chapron G, López-Bao JV, Kjellander P, Karlsson J. 2013. Misuse of scientific data in wolf policy. Science 29: 1521.

Liberg O, Sand H, Andrén H, Danell K, Ericsson G, Fagerström T, Flagstad Ø, Linnell J, Månsson J, och Wabakken P. 2013. Brev till Naturvårdsverket angående Gynnsam Bevarandestatus för varg i Sverige. 2013-06-18.

  

2010

Liberg O, Andrén H, Danell K, Ericsson G, Fagerström, Lundberg P, Persson, J, Sand H, och Sandström C. 2010. ”Så kan vargstammen räddas”. Replik på Dagens Nyheter: Debatt, 2010-02-02.

 

2008

Chapron G, Andrén H, and Liberg O. 2008. Conserving top predators in ecosystems. Science 320: 47.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2008. Svar: ”Våra siffror är snarare en underskattning”. Våra Rovdjur 4: 29-31.

 

2003

Liberg O. 2003. Krönika: Ekologer kan inte alltid ge sitt stöd åt naturvårdens argument. Om stygga och snälla vargar, mänskliga värderingar och motsättningar. Våra Rovdjur 1: 14-15.

2024

7/5 - Nya publikationer och preliminära resultat om bytesval i södra Sverige

3/7 - Nya publikationer och lyabesök

 

2023

9/3 - Nya publikationer och slutrapporter från GRENSEVILT 2

28/6 - Nya publikationer (även i serieformat) och lyabesök

21/12 - Nya publikationer

 

2022

23/3 - Nya publikationer, märkta vargar och predationsstudier

3/5 - Ny publikation och slutrapporter från GRENSEVILT

28/6 - Nya publikationer och lyabesök2023-03-09.pdf

22/12 - Två doktorsavhandlingar, populärvetenskapliga artiklar och studentarbeten

 

2021

29/4 - Nya publikationer och märkta vargar inom GRENSEVILT 2

12/7 - Nya publikationer, lyabesök och animering om varg-järv interaktioner

20/10 - Nya publikationer, fältverksamhet, Wolves Across Borders och animering om möten mellan älgar och vargar

21/12 - Nya publikationer och GRENSEVILT 1 & 2

 

2020

16/3 - Nya publikationer, predationsstudier, märkta vargar och animerade älgar i Värmland/Hedmark

16/6 - Nya publikationer, fältverksamhet och en internationell vargkonferens

9/10 - Nya publikationer, GRENSEVILTs YouTube kanal och ett nytt forskningsprojekt

23/12 - Nya publikationer och animering om predation

 

2019

1/3 - Nya rapporter och märka vargar inom GRENSEVILT

28/6 - Ny "vargdoktor", nya publikationer, lyabesök och information från GRENSEVILT

4/9 - Nya rapporter och fältverksamhet inom GRENSEVILT

1/11 - Korrigerad rapport

20/12 - Ny publikation och två nya forskningsprojekt

 

2018

29/3 - Nya publikationer och information om GRENSEVILT

29/6 - Nya publikationer, lyabesök, och fältarbete

14/12 - Nya publikationer och ny doktorand

 

2017

7/4 - Nya publikationer och rapporter

7/7 - Nya publikationer och lyabesök

6/10 - Nya publikationer

22/12 - Nya publikationer, nytt forskningsprojekt, och nya uppdrag

 

2016

26/4 - Årets märkningar, ny post-doc och nya immigranter2018-06-29.pdf

25/8 - Nya publikationer

21/11 - Disputation, nytt forskningsprojekt och nya publikationer

22/12 - Ny "vargdoktor" och nya publikationer

 

2015

22/5 - Årets märkningar, fältarbete, uppdrag och nya publikationer

26/6 - Fältarbete, nytt uppdrag och färdig rapport

21/10 - Gynnsam bevarandestatus, spridning, döda vargar och predation

21/12 - Nya publikationer och ny immigrant

 

2014

14/2 - Märkning, nya studenter och ny post-doc

3/4 - De skandinaviska vargarnas ursprung och fler märkningar

4/7 - Lyabesök och skjutna Tivedenvalpar

6/10 - Ny koordinator, två nya "vargdoktorer" och nya publikationer

 

2013

11/1 - Skyddsjakt på Junsele-tiken, skabbutbrott i T län

17/1 - Jaktbeslutet på Junsele-tiken tillfälligt stoppat

14/2 - Ny vargbok, samt lite om vinterns märkningar och ett märkligt revirbyte

14/2 - Rättelse av adress, samt nytt invandrat vargpar i Norrbotten

28/2 - Nedflyttade invandrare, märkningar 2013, licensjakten i Sverige

2/5 - Summering märkta vargar, Tiveden-paret, föryngringar 2012,  ny vetenskaplig rapport

24/6 - Forskarbrev till NV och MD angående GYBS för varg

17/7 - Föryngring bekräftad i Tiveden, samt ny publikation 

1/11 - Ny publikation, många döda vargar enl §28, samt byte av koordinator