Inget biologiskt system är isolerat. Ekosystem, djur- och växtsamhällen, lokala populationer och individer interagerar alltid i viss utsträckning med sin omgivning. Dessa omgivningar kan filtrera vilka arter som koloniserar lokala samhällen och de kan påverka var vi hittar störst biologisk mångfald. Därför är det självklart att ha ett landskapsperspektiv när vi undersöker hur vi förvaltar, bevarar och återställer biologisk mångfald.
Enheten för landskapsekologi fokuserar på landskaps- och populationsekologi och vi gör nationella undersökningar av förändringar i jordbrukslandskapet. Våra studieorganismer är främst fåglar, däggdjur och växter, men vi tittar även på insekter, fiskar och groddjur.
Du hittar allihop på personallistan. I alla fall nästan. Debora Arlt tillhör oss men är anställd på SLU Artdatabanken.
Vi utvecklar kunskap om hur och varför markanvändningshistorik och landskapets sammansättning påverkar dynamiken i lokala växt- och djursamhällen. Denna kunskap särskilt viktig när man utformar åtgärder för att bevara biologisk mångfald i produktionslandskap som jordbruksmark.
Vi organiserar också regionala och nationella övervakningsprogram som samlar in data om långsiktiga förändringar av habitat i jordbrukslandskap.
Ladbro ängar. Foto: Alistair Auffret
Klimatet förändras snabbt och det kommer att få stora konsekvenser för många organismer som är anpassade till vissa klimatregimer. Vissa arter är bättre än andra på att följa klimatförändringar, men frågan är vilka arter som klarar det bäst och vilka som dukar under?
Helt klart förväntas stora förändringar av arter i lokala samhällen och ekosystem i framtiden. Därför fokuserar vi på att undersöka hur klimatförändringar påverkar artrikedom, artutbredningar och populationsstorlekar samt vissa ekosystemtjänster i olika typer av landskap. Vi använder olika modelltekniker för att uppskatta sambandet mellan klimatförändringar, arters utbredning och populationstrender samt för att kunna förutsäga framtidens biologisk mångfald.
Majviva. Foto: Alistair Auffret
Förvaltningen och bevarandet av biologisk mångfald innefattar områdesskydd, restaurering och skapande av nya livsmiljöer. Dessa nyckelåtgärder syftar till att förhindra den nuvarande snabba förlusten av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster.
Men hur effektiva är de – når de sina mål och är det sant i alla typer av landskap? Dessa avgörande frågor undersöks bl. a. i grunda näringsrika våtmarker, naturbetesmarker och andra viktiga habitat för biologisk mångfald i till exempel jordbrukslandskap.
Gräsandshona med (väldigt många) ungar. Foto: Ineta Kačergytė
Matematisk och statistisk mnodellering är helt centarl för en stor del av vår verksamhet. Vi använder och utvecklar därför statistiska modeller av ekologiska data, inklusive demografiska data från populationer och inventeringsdata på arters antal och utbredning.
Med hjälp av flexibel ny statistisk modellering försöker vi att bättre förstå orsakerna till populations- och biodiversitetsförändringar i tid och rum. Vi hjälper till med andra forskargruppers modelleringsansatser och vi har kurser för doktorander i R-baserad statistik och Bayesiansk modellering.
Förändringar i lokala habitat, landskap och klimat får populationer att ändra sin dynamik, populationsstorlek och rumsliga fördelning.
Vi använder både långtidsstudier av märkta individer (till exempel stenskvättor och snöleoparder) och korttidsstudier (inventeringar av arter och antal) för att undersöka evolutionära och ekologiska processer på individ- och populationsnivå.
Bland annat gräver vi djupt i hur klimatförändringar påverkar tidpunkt för reproduktion, demografi, populationsdynamik, spridning, och sjukdomsekologi hos vilda och tama djur.
Vidare arbetar vi med förvaltningen av stora rovdjur och stora betande fåglar.
Stenskvättsungar. Foto: Debora Arlt
Samverkan är en viktig del av vår verksamhet och vi interagerar ofta med markägare och beslutsfattare för förvaltnings- och naturvårdsstrategier. Till exempel utvecklar vi:
Specifikt sker dessa ansatser i samarbete med naturvårdsverket, jordbruksverket, länsstyrelser och naturvårdsorganisationer och enskilda intressenter (till exempel lantbrukare, ornitologer).
Medborgarforskning är ett annat spår vi tar där vi drar nytta av data från bland annat Artportalen. Här undersöker vi hur man använder och filtrerar dessa enorma mängder frivilligt rapporterade data för att nå statistiskt tillförlitliga uppskattningar av lokala och regionala populationstrender för arter.
Tranor. Foto: Johan Månsson