Kontaktinformation
Eva Forsgren, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för ekologi, SLU
eva.forsgren@slu.se, 018-67 20 83
En stor del av vår forskning om bakterier kopplade till honungsbin rör den allvarliga yngelsjukdomen amerikansk yngelröta som orsakas av den sporbildande bakterien Paenibacillus larvae.
I mitten av 2000-talet var vi del av ett forskningsprojekt som ledde till en viktig re-klassificering av bakterien, men våra nuvarande projekt är mer tillämpade. Effektiv provtagning och tillförlitliga diagnoser är avgörande som underlag för att kunna ge praktiska råd till biodlare. Vi har publicerat resultat om hur man upptäcker och sanerar amerikansk yngelröta och också förbättrade biodlingsmetoder för att förebygga sjukdomen.
Epidemiologiska studier och kontaktspårning är en mycket viktig del i att förebygga och förhindra sjukdomar. Vi har framgångsrikt använt oss av DNA-baserade tekniker som tidigare använts för att spåra bakteriella sjukdomar hos både människor och djur för att kartlägga och spåra utbrott av amerikansk yngelröta i Sverige. Detta forskningssamarbete med SVA har i sin tur lett till nya projekt och vi kunde nyligen, i samarbete även med det Europeiska referenslaboratoriet för bihälsa, EURL, publicera en standardmetod, ett typningsschema (cgMLST) för bakterien som orsakar amerikansk yngelröta. Vi visade att metoden kan användas för att med hög upplösning genetiskt identifiera och jämföra olika isolat av Paenibacillus larvae. Metoden kan användas för att identifiera lokala sjukdomsutbrott och koppla dessa till exempelvis biodlares förflyttning av bin eller biodlingsrelaterat material. På det här sättet har vi tillhandahållit en standardiserad typningsmetod som kan användas av alla laboratorier världen över. För närvarande använder vi oss av metoden för en omfattande studie av genetisk variation och släktskap mellan bakterieisolat från Sverige.
Vi vet inte så mycket om samspelet mellan sjukdomsframkallande bakterier och andra mikroorganismer hos honungsbin eller vilken betydelse det har för sjukdomarnas utveckling. Vår forskning om honungsbispecifika mjölksyraproducerande bakterier har visat att de kan ha en positiv effekt som tillsats i fodret till individuella bin i laboratorieförsök. Vi har trots det inte kunnat visa någon effekt på hela bisamhällen av att tillsätta dessa bakterier i fodret. Detta illustrerar komplexiteten i att översätta effekter på enstaka bin till ett bisamhälle med tusentals individer. Ytterligare forskning behövs för att undersöka mikrobiella interaktioner på både individ- och samhällsnivå.
Eva Forsgren, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för ekologi, SLU
eva.forsgren@slu.se, 018-67 20 83