Vi forskar på virus hos bin: deras evolution, anpassning, ekologiska betydelse och vilken effekt de har på bin och andra pollinatörer. Det viktigaste målet med vår virusforskning är att utreda hur virusens koppling till värd och miljö påverkar deras förekomst bland pollinatörer och pollinatörernas hälsa.
Virus är universella och finns hos alla organismer. Bin är inget undantag och de är värdar för en stor diversitet olika virusarter. De allra flesta av dessa virus har ingen märkbar effekt på bin, men alla har potentialen att orsaka sjukdom om omständigheterna tillåter. Hur och om detta sker beror på många faktorer, främst på hur effektivt viruset överförs mellan individer, men också på stressframkallande eller stressreducerande faktorer i den inre och yttre miljön.
Virus har ganska liten arvsmassa och reproducerar sig mycket snabbt. Detta gör dem mycket lämpade för att experimentera med evolution och anpassning i realtid. Ett virus som reproduceras och sprider sig är genetiskt mycket dynamiskt och består i princip av ett moln (”kvasi-art”) av genetiska varianter vars sammansättning oupphörligt förändras genom mutationer som uppstår när arvsmassan replikeras följd av stark selektion till fördel för den tillfälligt bäst anpassade varianten. Ett av våra intressen är att kartlägga denna genetiska dynamik i virusens arvsmassa och att utreda hur viktiga förändringarna är för nyckelhändelser vid infektion, patologi eller andra skäl till anpassning. Här ingår också grundläggande karakterisering och klassificering av bivirus generellt, både genom nya upptäckter via så kallad ”virus prospecting”, och genom analys av historiska virusisolat.
Den effekt som virus har på sin värd är ofta relaterad till hur de överförs. Eftersom samordning av många bin i ett socialt samhälle (t.ex. honungsbin eller humlor) innebär mycket närkontakt, påverkar många virus binas beteende. Detta kan ha både positiva och negativa konsekvenser för bisamhället, särskilt när det gäller hygieniskt beteende. Virus som överförs av varroakvalster gör de varroa-angripna pupporna sjuka och som en följd av detta blir det enklare för bina att upptäcka och rensa bort dem. Virusinfektionen i detta sammanhang medför därför både för- och nackdelar för bisamhället. Ett minskat virusangrepp innebär färre utrensade puppor och bin. Vi är intresserade av vilka faktorer, däribland olika arter av virus, som kan påverka balansen mellan å ena sidan binas utrensning av sjukt yngel och å andra sidan produktionen av nya bin under olika delar av säsongen. Våra forskningsprojekt handlar i princip om hur virusens roll i ett bisamhälle kan ändras efter omständigheterna. Här ingår också flera projekt om binas olika genetiska och molekylära system för att påverka virusinfektioner.
Bins virus, bakterier och andra patogener delas mellan många olika pollinatörer, ofta genom födosökande (och pollinering) i samma blomnätverk. Vissa virus påverkar binas födosöksbeteende, effektivitet, distans och preferenser bland blommor. Detta skiljer sig åt mellan olika virus och olika pollinatörer. Virus kan därför också ha en ekologisk funktion genom att definiera nischer och påverka konkurrens mellan pollinatörer och kanske till och med konkurrensen mellan växter om pollineringstjänster. I detta ämne ingår också landskapseffekter på bins hälsa genom blomlandskapssammansättning, exponering för miljöfaktorer och vilken roll virus har i detta. Vi har några projekt inom detta ämne som förhoppningsvis bli fler framöver.