Den biologiska mångfalden minskar, och därför behövs kunskap om hur den negativa trenden kan vändas. Vi tar fram ekologisk kunskap som behövs för att fatta beslut som påverkar biologisk mångfald i skog och andra landmiljöer. Vi studerar hur biologisk mångfald påverkas av människans brukande av naturen, av klimatförändringar och av olika naturvårdsåtgärder.
Vår forskning baseras främst på observationsstudier och experiment i fält, analys av miljöövervakningsdata och synteser av tidigare studier. Vi studerar olika organismgrupper såsom insekter, svampar, lavar och kärlväxter, men också viktiga ekologiska funktioner som kolbindning, nedbrytning och pollinering.
En stor del av vår forskning handlar om skog, men även jordbrukslandskap och urbana miljöer. Vi sätter ofta biologisk mångfald i ett större perspektiv genom att koppla den till ekosystemtjänster och beakta avvägningar mot andra samhällsintressen.
Mycket av forskningen sker i samverkan med olika intressenter, som markägare och myndigheter.
Vi studerar effekterna av storskaliga klimat- och markanvändningsförändringar på biologiska samhällen och populationer. Vi forskar exempelvis om arters förekomstmönster i relation till regionalt klimat och mikroklimat, hur samhällen och populationer påverkas av förändringar i klimat och markanvändning, samt utvärderar strategier för att förvalta landskap för att bevara biologisk mångfald i ett förändrat klimat.
Kontaktpersoner: Thomas Ranius, Erik Öckinger, Joachim Strengbom, Aino Hämäläinen
Vi studerar hur skogsbruksmetoder kan anpassas för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Tidigare har mycket av vår forskning handlat om nyttan av generell hänsyn samt konsekvenser av att ta ut grenar, toppar och stubbar vid slutavverkning för användning som biobränsle. Pågående projekt handlar exempelvis om hur biologisk mångfald och kolflöden påverkas av att man ställer om till hyggesfritt skogsbruk och konsekvenserna av vad man gör med träd som har dödats av granbarkborren.
Kontaktpersoner: Joachim Strengbom Thomas Ranius
För att bevara arter på lång sikt är det viktigt att det finns tillräckligt mycket av deras livsmiljöer, men också att de har möjlighet att förflytta sig i landskapet. Vi undersöker betydelsen av hur till exempel skyddade områden är placerade i landskapet och var olika naturvårds- och restaureringsåtgärder bör utföras för att göra störst nytta för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det kan till exempel handla om var naturvårdsbränningar eller död ved är lokaliserade i förhållande till områden där arter förekommer. Vi forskar också om hur miljöer som kan utgöra spridningsvägar för växter och djur, som vägrenar och kraftledningsgator och grönområden i städer, bör utformas och skötas för att gynna biologisk mångfald.
Kontaktpersoner: Erik Öckinger, Aino Hämäläinen, Thomas Ranius
Inom naturvården behöver man kunna identifiera områden med höga naturvärden och följa upp hur naturvärden utvecklas. Biologisk mångfald och naturvärden måste kunna mätas på ett sätt som är både pålitligt och praktiskt genomförbart. Vi forskar exempelvis om:
Kontaktpersoner: Aino Hämäläinen, Malin Tälle, Joachim Strengbom
Vi gör vetenskapliga synteser som är till nytta som kunskapsunderlag i naturvården och som forskare kan bygga vidare sin forskning på. De handlar exempelvis om klimatanpassad naturvård, ekologisk kompensation och naturvårdsrestaureringar, främmande trädslag och naturvårdsanpassningar i skogsbruket.
Kontaktpersoner: Malin Tälle, Thomas Ranius, Erik Öckinger
Vi utvecklar, leder och bedriver utbildning inom ekologi och naturvårdsbiologi. Institutionen för ekologi har flera kurser som helt eller delvis handlar om naturvårdsbiologi:
Insekters diversitet och bevarande
Vi ordnar webbinarier där vi presenterar forskningsresultat som har betydelse för naturvården, särskilt i skog. Vi riktar oss framförallt till dig som arbetar med naturvårdsfrågor men alla intresserade är välkomna.
Nyheter om naturvård och biologisk mångfald
Läs mer om våra projekt och publikationer på forskarnas CV-sidor