Aldrig någonsin har så många människor och så mycket vilt delat landskap. Det kan vara en fantastisk upplevelse att möta vilda djur eller se spåren efter dem. Vilt är också viktigt för jakt och ekoturism. Samtidigt leder mötena till konflikter som kostar mycket för samhället. Vilda djur rör sig över stora områden och varje art har sina specifika krav på sin livsmiljö. Det behövs kunskap om deras ekologi. Vår forskning erbjuder en vetenskaplig grund och nya verktyg för bevarande och förvaltning av vilda djur.
Våra viltforskare är baserade på SLU Grimsö forskningsstation som ligger i Bergslagen, Lindesbergs kommun. Forskningsstationen ligger mitt i ett 13 000 hektar stort forskningsområde med framförallt skog, både skyddad och brukad, men också hagmarker, våtmarker och sjöar. Här finns djuren som vi forskar om och följer i viltövervakningen, bland annat rådjur, tranor, vildsvin, varg, lodjur, järv och älg. Vi bedriver också forskning på andra ställen i Sverige och världen. Till exempel har vi ett nära samarbete med norska forskare om arter som korsar gränserna. Vi studerar också snöleoparder i Mongoliet.
Foto: Jenny Svennås Gillner
Vi undersöker och försöker förutsäga hur olika förvaltningsåtgärder (till exempel jaktstrategier) och landanvändning (skogsbruk, jordbruk, infrastruktur, ekoturism) påverkat viltpopulationerna. Då är det viktigt med kunskap om arternas ekologi. Hur rör de sig i skogen? Vilka faktorer påverkar deras val? Vad äter de? Hur varierar överlevnad och reproduktion över tid och på olika platser? Ett exempel är samspelet mellan vargar, älgar, skog (älgens mat) och människor (jägare, skogsbruk).
Viltförvaltning, naturvård och jordbruk har ibland motstående intressen som kan leda till konflikter. Därför handlar vår forskning ofta om konsekvenserna av förändrade populationer av vilda däggdjur och fåglar.
Ett exempel är stora betande fåglar som svanar, gäss och tranor. En kombination av naturvårdsinsatser, mildare klimat och moderniserat jordbruk har gynnat dem. Det är positivt att de har blivit mindre sällsynta samtidigt som det är ett problem att de äter av våra grödor. Ett annat exempel djur som gärna förser sig av våra grödor är vildsvin. Därför forskar vi om djurens beteende, påverkan på biologisk mångfald och hur olika metoder att skrämma eller locka dem bort från fälten fungerar.
Det är viktigt att hitta ekologiskt hållbara lösningar som accepteras av dem som berörs i samhället.
Skandulv - vargar i skandinavien
Grensevilt - varg, järv och älg i gränsområdet
Foto: Johan Månsson
På Grimsö forskningsstation finns ett molekylärgenetiskt laboratorium. Den skandinaviska vargstammen är den bäst kartlagda djurstammen i världen. Det finns ett nästintill komplett släktträd och god kunskap om problemen med inavel. Genetisk kunskap är en viktig grund för att kunna bevara livskraftiga stammar av våra rovdjur.
Foto: Rick Heeres
Viltolyckor på väg och järnväg ökar stadigt. Detta orsakar lidande hos både djur och människor och medför stora kostnader för samhället. Vår forskning syftar till att minska infrastrukturens och trafikens negativa påverkan på vilda djur och biologisk mångfald. Vi studerar hur djur reagerar på och använder sig av åtgärder som stängsel, passager och avskräckande metoder, och hjälper myndigheter att utveckla effektiva motåtgärder. Till exempel kunde vi visa att ljudsignaler som den mänskliga rösten skapar en flygrespons hos vilt som kan användas för att tillfälligt säkra järnvägar strax innan tåget passerar. Detta och andra försök för att separera djur och fordon bidrar till att återskapa djurens rörelsemöjligheter genom landskap och infrastruktur samtidigt som trafiksäkerheten ökas.
Foto: Viltkamera
Forskare på SLU har under många år deltagit i mårdhundsprojektet. Mårdhund som har sitt ursprung i Asien och introducerades i de europeiska delarna av Sovjetunionen 1929-1955 för att öka tillgången på pälsvilt. Idag är arten etablerad i Finland och därifrån vandrar djur in till norra Sverige. Mårdhunden är framförallt ett hot mot markhäckande fåglar och det är viktigt att arten inte får fäste i Sverige. Vi undersöker hur allmänhetens observationer, viltkameror och sändardjur kan kombineras för att effektivt upptäckta mårdhundar.
Vi studerar också vilt i perspektivet ”One health” och överföringen av patogener (både direkt och genom vektorer som till exempel fästingar) mellan vilt, tamdjur och människor. Till exempel har vi undersökt rådjur i Grimsö-området och Stockholms skärgård under flera år och följt både deras hälsa och antal fästingar.
Foto: Chloé Gadacz
I en tvärvetenskaplig ansats studerar vi skärningspunkten mellan viltekologi och politik, särskilt juridik. Vi tittar på hur juridiska instrument kan förändra populationsdynamiken hos olika arter och hur ekologisk kunskap används vid rättsfall och som grund för lagstiftning.
Foto: Carolin Berndt
Inom Viltekologi finns två forskargrupper – en som fokuserar på jordbrukslandskapet och en som framförallt studerar vilt i skog. Här hittar du kontaktuppgifter och mer information om forskarnas projekt och publikationer.
Forskargrupperna för vilt i skog respektive jordbrukslandskap och SLU Viltskadecenter har ett nära samarbete. Det är ett nationellt centrum för kunskap om vilt, viltskador och samhälle.
Foto: Hans Bjurling/Viltskadecenter
Petter Kjellander, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
petter.kjellander@slu.se 0581-697337
Henrik Andren, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
henrik.andren@slu.se 0581-697302, 070-2184406