Det där med att döda insekter: underlag för en etisk diskussion

I introduktionen under ”Insekternas mångfald” berättade vi hur forskarna samlade in ”26 kg insekter, eller uppskattningsvis ca. 3,3 miljoner insektsindivider”. Sådana historier kan väcka frågor hos eleverna - och det är en viktig diskussion.

Därför erbjuder vi här några ämnen som ni kan fördjupande er i. Och med klassen går det förstås lika bra att titta på levande som döda kryp.

Bakgrund

Professionella forskare jobbar nästa uteslutande med döda insekter. Det betyder att forskarna ofta har ihjäl tiotusentals eller till och med miljontals insekter. Det är de tvungna till, av tre orsaker:

• För det första är insekterna så många.
• För det andra är de flesta insekter så lika varandra att de är omöjliga att skilja i levande tillstånd.
• Och för det tredje är de flesta insekter väldigt fåtaliga i olika insektsprover (det vill säga de påträffas bara på få platser och i låga antal).

Av de här tre orsakerna måste vetenskapen gå igenom miljontals insekter för att hitta dem alla – synpunkter som har vi fört fram i introduktionen kring ”Insekternas mångfald”.

Fotografi är ett alternativ men funkar inte jämt

Bland insektentusiasterna har fotografiet tilltagit – speciellt bland dem som sysslar med relativt stora och färggranna insekter som fjärilar. Man kan göra fantastiska upptäckter med sin kamera. Samtidigt är det viktigt att förstå att vi inte kan undersöka alla världens insekter i levande tillstånd. Det finns ingen person i Sverige (och heller ingen i världen) som kan identifiera ens en bråkdel av världens insekter utgående för fotografier. De flesta insekter är omöjliga att samla in eller undersöka i levande tillstånd. Att då stanna vid de stora och ”lätta” insekterna vore inte så bra. Vad är det som säger att de små följer samma mönster jorden över? Skulle du våga basera dina beslut på bara några enstaka arter?

Som en jämförelse: skulle du vilja basera viktiga samhälleliga beslut kring t.ex. åldrings- eller sjukvård på att fråga två skolelever i Stockholms centrum? Vore det rätt?

Finns det alternativa metoder för att få koll på världens insekter?

För att undvika att samla in så många insekter sysslar forskarna med att utveckla så kallade icke-invasiva metoder. Numera finns det lovande metoder för att samla in insekts-DNA ur till exempel vatten, luft, eller avföring av andra djur. Samtidigt finns det stora begränsningar med dessa icke-invasiva metoder. Att hitta en insekts DNA fritt flygande i luften är något helt annat än att se hur en tidigare okänd insekt ser ut eller vad den behöver för att fortleva. Speciellt det senare är absolut nödvändigt för att vi ska kunna skydda insekterna.

För enklare och mindre artrika insektsgrupper fungerar bildbaserad identifieringsmetoder numera utmärkt. För de mer artrika grupperna sker snabba framsteg genom tillämpandet av olika AI-tekniker – men hittills vi bara tagit de första stegen. Och för att utveckla bildbaserade metoder behöver vi insektsindivider som vi identifierat med säkerhet, så att vi vet vad bilden föreställer. Då man tränar AI-metoder behövs hundratals eller tusentals bilder av samma art. För detta behövs DNA-baserade metoder, det vill säga att döda insekter som vi kan fotografera och DNA-sekvensera.

Kan vi skada insektsbestånd genom att samla för många?

Det finns nästan inga tecken på att vi kan påverka insektstammar genom att samla in individer. De flesta insekter har stor fortplantningsförmåga och kan snabbt bygga upp nya stammar – bara vi ger dem en chans (se nedan under ”Hur ställer du dig själv till insektsliv – och är du konsekvent?”). Ett undantag är synliga insekter (som vissa fjärilar och skalbaggar) som lever inom små och välkända områden. Här kan en insektsentusiast som vill fyll sin samling göra mycket skada. Därför finns det också fridlysta insekter, dvs. insekter som man inte får samla. Det finns också insekter som man inte får exportera eller handla med. Det är viktigt för att samlare i andra världen över inte ska kunna köpa in vackra insekter från tropikerna osv. Handeln med fridlysta arter regleras noggrant genom det s.k. CITES-avtalet 

De mängder av insekter som forskarna samlar låter ofta stora. Här kan en jämförelse ge perspektiv. I sitt arbete med att utreda den svenska insektsfaunan (se [länk till PPTX under ”Insekternas mångfald”] samlade forskarna visserligen ”26 kg insekter, eller uppskattningsvis ca. 3,3 miljoner insektsindivider”. För att ställa dessa siffor i perspektiv kan vi konstatera att fyra arter av trollsländor (alltså en bråkdel av hela trollsländssamhället) äter ca 1 kg insekter och ca 1 miljon insektsindivider kring en enda damm under några månader  – jämfört med cirkaa 100 miljoner insekter kläckta inom samma område. Också om siffrorna verkar store är de därmed bara en droppe i havet jämförd med den total mängden insekter – och omsättningen på dessa insekter.

Hur ställer du dig själv till insektsliv – och är du konsekvent?

När vi funderar över de insektsliv som tas av vetenskapen är det samtidigt viktigt att reflektera över hur vi själva påverkar insekter i vårt vardagsliv. Det konstiga är vi ställer oss så olika till insektsliv beroende på vilka insekter vi talar om. De flesta forskare och skolelever dödar betydligt flera insekter när åker bil eller buss till sportplanen eller sommarstället än vi gör i vårt arbete. Är det då värre att dräpa en insekt för forskning än för nöje?

En annan fråga är varför vi gör skillnad på insekt och insekt? Går vi ut i skogen slår de flesta forskare och skolelever ihjäl en hel massa myggor. Och ställer vi ut en myggfälla i trädgården så blir det rena massmordet. Häller vi ut min regnvattentunna stryker det ofta med ett tusental mygglarver. Varför vore en mygga värd mindre än en fjäril?

Påverkar också på andra sätt

Slutligen är det viktigt att tänka på hur vi indirekt påverkar insekterna genom allt det vi äter och konsumerar. Tänk på hur många insekter vi alldeles avsiktligt tar livet av för att trygga vår mat. De senaste tidernas insektsnedgångar är klart förknippade med ett intensivare jordbruk – och de flesta skördar världen över besprutas fortfarande med insektgifter. Det här är inte något som jordbrukaren själv hittat på. Det är vi som betalar hen för det, som en del av matpris och skatter. Staten ersätter jordbrukaren för en del av utgifterna för gifterna. Och om det finns något som industrin tjänat pengar på under det senaste halvseklet så är det insektgifter.

Kan göra andra insatser

Den allra viktigaste inverkan på insekternas väl och ve är de resurser och miljöer som vi erbjuder dem. Världen över ser vi just nu en snabb nedgång av mängden landlevande insekter. De senaste och mest omfattande undersökningarna tyder på en nedgång på ungefär 1/10 per decennium. Den här nedgången beror främst på att vi människor har tagit största delen av jordens yta i besittning och bruk, och att vi gjort de livsmiljöer som finns kvar allt ensidigare. Vill vi främja insektsliv är det kanske här vi ska göra en insats, genom att värna om mångformiga miljöer med goda resurser för insekterna?

Vill du gå vidare till:

1. Insekternas mångfald

2. Hur samlar man insekter? och 3. Titta på och sortera insekter

4. Hur fungerar DNA-metoder?

5. Att döda insekter - etik