Miljö- och geoinformatik

Forskningen inom biometri, speciellt miljö- och geoinformatik, pågår längs två huvudsakliga spår; klassisk biometri samt miljö- och geoinformatik. Biometri handlar om att anpassa statistisk metodik, som inferens och hypotestest, till specifika tillämpningsområden. Biometrin är filosofisk till sin natur, där ämnets kärna kan sägas handla om hur mycket vi egentligen kan veta om naturen givet en begränsad mängd information. Dessutom anser biometriker ofta att deras ämne utgör själva kärnan i empirisk naturvetenskap, eftersom den hypotetiskt deduktiva vetenskapsmetoden ytterst handlar om att testa hypoteser.

Den biometri som bedrivs inom miljö- och geoinformatiken handlar om biologiska såväl som icke-biologiska processer. Typiska tillämpningsområden är transport av vattenlösliga substanser (t.ex. närsalter) genom landskap, sjöar och kuster, bekämpningsmedels effekt på mikrobiella ekosystem och på insektspopulationer, fågelpopulationers diffusa förändring, sociala flockdjurs beteenden, och klimateffekter på infektionssjukdomars geografiska utbredning.

I den informatiskt inriktade verksamheten studeras hur teknikutvecklingen inom informationsförsörjning påverkar våra möjligheter att förstå storskaliga miljöförändringar. Här bedrivs framförallt arbete i norra polarområdet, men även bland Skånska äppelbönder. Typiska tillämpningsområden är utveckling av webbaserade infrastrukturer som nationellt och internationellt knyter samman terrestra forsknings- och miljöövervaktningsstationer (SITES och INTERACT), internationella webbaserade infrastrukturer till stöd för stärkt samhällelig beredskap gällande nordliga infektionssjukdomar (CLINF), och beslutsstödsystem för integrerad bekämpning av skadeinsekter i svensk äppelodling (Vecklar-webben). Vi arbetar med mycket agila metoder för systemutveckling, och anlägger i detta arbete ett sant systemperspektiv.