Klimatmärkt livsmedelsbutik - bakgrund

Olika typer av klimatmärkning av enskilda livsmedel anges ofta som en lösning och flertalet sådana system finns redan i begränsad användning. Konsumtionsforskning har dock visat att livsmedelsinköp till stor del styrs av vanor och gamla invanda beteenden. Miljömärkning på produkter har svårt att tränga igenom till konsumenter av diverse anledningar. Dessutom är klimatmärkning av enskilda produkter svårt att utforma för att den ska bli förstålig för konsumenter, genomförbar i praktiken och faktiskt leda till reella utsläppsminskningar.

 En ”klimatmärkt” butik kan vara ett bättre sätt att stimulera konsumenter till större förändringar i konsumtionsmönster, t.ex. att välja grönsaker efter säsong. Handeln har en unik möjlighet att påverka vad konsumenter köper då de utgör arenan där ett brett utbud av produkter presenteras för konsumenter. Här finns möjlighet att stimulera till de stora förändringar i kostvanor som krävs för en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion. Målsättningen med klimatmärkt butik är, förutom att själva butiken drivs på ett klimatsmart sätt, även att underlätta för konsumenten att göra klimatsmarta livsmedelsval utan att behöva utvärdera märkning av enskilda produkter.

För att kunna informera om klimatsmarta kostval krävs kunskap om matens klimatpåverkan. Lika relevant blir då frågeställningen: vilka är egentligen de klimatsmarta livsmedlen?  Vilka generella samband kan utnyttjas för att undvika komplicerade beräkningar men ändå få fram ett rättvist system? Hur undviks konflikter med andra miljömål? Hur kan befintliga system utnyttjas för att underlätta klimatbedömningar? Vilken utbildning behöver butikspersonalen i dessa frågor?

Projektet genomförs som ett samarbete mellan flera discipliner och organisationer; konsumentforskare från SLU i Alnarp, miljökonsekvensforskare från SLU i Uppsala, miljörörelsen i form av Naturskyddsföreningen och handeln representerad av Coop.