Vete är en av världens viktigaste avsalugrödor, men veteskördarna i Europa stagnerar och "skördegapet" (skillnaden mellan potentiell och verklig skörd) behöver minska om vi ska kunna höja produktionen, i Sverige liksom i andra länder.
Vete är en av världens viktigaste avsalugrödor, men veteskördarna i Europa stagnerar och "skördegapet" (skillnaden mellan potentiell och verklig skörd) behöver minska om vi ska kunna höja produktionen, i Sverige liksom i andra länder. Skördeutvecklingen i Sverige har dessutom varit sämre än för de flesta länder i Västeuropa. Ökade insatser (t.ex. ökad gödsling) ökar dock risken för miljöpåverkan av odlingen.
Det övergripande målet med detta projekt är att anpassa insatserna efter den potentiella skörden av höstvete, som bestäms av lokala väder- och jordförhållanden. Detta kan öka skörden i områden med hög potential och minska miljöpåverkan i områden med låg potential. Projektet baseras på fältförsök och grödmodellering. Syftet med fältförsöken (på fyra platser under 3 år) är att
1) bestämma potentiell skörd under givna klimatförhållanden,
2) observera skördesänkningar pga begränsningar i närings- och vattentillgång eller sjukdomar och
3) bestämma grödans utveckling med sensorer att använda som indata för rekommenderad kvävegödsling.
Grödmodellerna har följande syften:
a) extrapolera observerade värden på potentiell skörd och verklig skörd till andra väder- och markförhållanden,
b) förklara skillnaden mellan potentiell och verklig skörd och uppskatta denna på regional nivå och 3) utvärdera grödsensormätningar för att bestämma grödutveckling och anpassa kvävegödsling med hänsyn tagen till inomfältsvariation.