Kontaktinformation
Marie Rhodin
Forskare, Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi samt Avdelningen för hippologi
Telefon: 018-672194
E-post: marie.rhodin@slu.se
Tillsammans har vi publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar för ett långt djurliv i rörelse. Nedan är endast ett axplock av den sammanställda katalogen av artiklar där våra individuella team medlemmar varit involverade. För en komplett lista av individuella publikationer, se individuell CV sida länkad från "Om Oss."
Att se om en häst är halt kan vara svårt och därför finns idag teknik som kan mäta de asymmetrier i hästens rörelsemönster som uppstår vid en hälta. Tidigare studier av olika grupper av hästar i träning har visat att många hästar rör sig asymmetriskt (ca 70%) men det är oklart om det alltid är en smärtutlöst hälta eller om det finns andra orsaker till asymmetrierna. Läs mer här.
När en frambenshalt häst avlastar sitt onda ben nickar den med huvudet. Studier har dock visat att även vissa bakbenshalta hästar kan uppvisa en huvudrörelse som ser ut som huvudnickningen vid en frambenshälta. Vid en hältutredning kan det därför vara svårt att avgöra vilket ben hästen faktiskt har ont i. Läs mer här.
Ortopedisk smärta, där hälta är det vanligaste symptomet, anses vara det största djurvälfärdsproblemet hos våra mjölkkor. Det kan även leda till nedsatt mjölkproduktion, minskat foderintag och sämre fertilitet, med konsekvens att korna ofta skickas till slakt i förtid. Det är viktigt att hälta upptäcks i ett tidigt skede så att rätt behandling kan inledas och kon slipper ha ont. Läs mer här.
Hästar drabbas ofta av ortopediska skador, med hälta som det vanligaste symptomet på ortopedisk smärta. Till vissa typer av smärta, som till exempel kraftig akut ortopedisk smärta, har forskare kunnat koppla förändringar i hästarnas ansiktsuttryck. Om även lindrig ortopedisk smärta ger ändrade ansiktsuttryck är inte känt ännu. Läs mer här.
För att upprätthålla god djurvälfärd är det viktigt att veterinärer och djurägare kan bedöma om hästar har ont, men idag saknas koncensus om hur smärtbedömning bäst görs. Digital, automatisk igenkänning av ansiktsuttryck vid smärta finns för människa och skulle kunna vara till stor hjälp vid smärtbedömning hos häst. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, KTH och två amerikanska universitet beskriver i en översiktsartikel hur de tillsammans arbetar för att ta fram denna typ av metoder. Läs mer här.
Smärta från olika delar av rörelseapparaten är vanligt förekommande hos hästar och visar sig oftast som ett asymmetriskt rörelsemönster, hästen blir halt. Det har dock visat sig att majoriteten av våra ridhästar i träning rör sig asymmetriskt till lägre eller högre grad, och det är oklart vilka av dessa hästar som har ont. Vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt om hästarnas ansiktsuttryck och beteende kan användas för att tidigt upptäcka rörelserelaterad smärta hos hästar. Läs mer här.
Objektiv rörelseanalys med hjälp av sensor- eller kamerabaserade system blir allt vanligare som hjälpmedel vid utredning av hälta hos häst. Enligt nuvarande standard mäts huvudets rörelse för att upptäcka frambenshältor och korsets rörelse för bakbenshältor. Analysen försvåras dock av att bakbenshalta hästar ofta nickar med huvudet för att flytta vikten framåt och avlasta det smärtande bakbenet. Detta kan göra att en bakbenshälta misstas för att vara en frambenshälta. Läs mer här.
Hur ryttaren påverkar hästens rörelser är viktigt vid hältutredningar innehållande ridprov, samt för ryttare som tidigt vill upptäcka eventuell hälta hos sin häst. I den aktuella studien undersökte forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Royal Veterinary College i Storbritannien symmetrin i rörelsemönstret hos 26 ridhästar objektivt med hjälp av sensorer. Läs mer här.
Gångarternas genetik hos colombiansk hästras
Hästrasen colombiansk paso fino är känd för att ha tre extra gångarter utöver skritt, trav och galopp. Gångarterna kallas paso fino, trocha och colombiansk trav, och hästarna delas in i olika avelsgrupper beroende på vilka gångarter de kan utföra. Läs mer här.
Hur påverkar ryttaren sadelns rörelse?
Att sadeln successivt glider åt ena sida under ridning har observerats vid hältutredningar och kan eventuellt vara kopplat till bakbenshälta hos häst. Det är dock inte känt hur sadeln rör sig normalt hos friska hästar och hur sadelns rörelse påverkas av ryttaren. Kunskapen behövs för att avgöra om sadelns rörelse kan vara till hjälp vid hältutredning för att identifiera hästar med bakbenshälta. Läs mer här.
Hur påverkas hästens rörelser av en benlängdsskillnad?
Det är vanligt att hästar har olika höga hovar eller olika höga beslag på sina fyra ben men det är okänt hur detta påverkar deras rörelsemönster och belastningen på benen. Man har hos människa sett att olika långa ben ger en ojämn belastning och ibland belastningsskador som följd, men det är okänt om detta även gäller hästar. Kunskap om hur en benlängdsskillnad påverkar rörelsemönstret är också viktig för korrekt hältbedömning av hästar. Läs mer här.
Hur påverkas skritten av att hästen går på tygeln?
Vid tävling med ridhästar påverkas resultatet bland annat av hur hästen rör sig i olika gångarter och hur den håller huvudet och halsen. Många ryttare ser en svårighet i att få hästen att röra sig regelbundet i gångarten skritt samtidigt som hästen går på tygeln, det vill säga håller huvud och hals i önskvärd position. Det är oklart hur huvudets positioner påverkar rörelsemönstret i olika gångarter. Läs mer här.
Jämförelse mellan visuell och objektiv hältbedömning
Idag används ofta sensorbaserad teknik som hjälpmedel vid hältutredningar för att objektivt mäta symmetrin i hästars rörelsemönster. Huvudet, manken och bäckenets vertikala rörelseasymmetri ger information om eventuell hälta. Det finns dock inga vetenskapligt framtagna gränsvärden för när en asymmetri kan anses vara smärtutlöst och hästen bör klassificeras som halt. Läs mer här.
Hur kan man se om hästens frambenshälta är äkta?
När en häst blir bakbenshalt försöker den avlasta det smärtsamma bakbenet genom att förflytta vikten framåt. Detta leder till en nickrörelse med huvudet som lätt kan misstas för en frambenshälta, och risken finns att veterinären därför börjar utreda fel ben. För att undersöka om de mekanismer som påvisades i den experimentella studien även förekommer vid naturligt uppkommen hälta har forskare från SLU och Royal Veterinary College i London i en nypublicerad studie utfört rörelseanalyser på 163 fullblodshästar hos vilka rörelsemönstret inte manipulerats. Symmetrin i huvudets, mankens och korsets rörelser studerades. Läs mer här.
Prevalensen av rörelseasymmetrier hos ridhästar i träning
När en häst blir halt får den ett asymmetriskt rörelsemönster vilket veterinären bedömer för att utreda en hälta. Den subjektiva bedömningen har dock visat sig vara svår och därför har teknik utvecklats för att mäta symmetrin i rörelsemönstret hos hästar. I denna studie har rörelseanalyser utförts på ett stort antal hästar i träning som inte upplevs som halta av ägaren för att uppskatta prevalensen av rörelseasymmetrier hos en grupp väl presterande ridhästar. Läs mer här.
Hästens "Pain Face"
Att känna igen smärta hos hästar och andra djur är viktigt ur ett medicinskt-, etiskt- och välfärdsperspektiv. Därför har vi valt att utveckla och utvärdera systematiska metoder för att identifiera olika grader av smärta hos häst. En av de mest lovande och känsligaste indikatorerna för smärta hos häst är subtila förändringar i ansiktsuttrycket, ett s.k. ”pain face”. Ansiktsuttryck är en del av det beteende-baserade Equine Pain Scale (EPS) systemet som har utvecklats. Läs mer här.
Objektiva mätmetoder vid hältutredningar
I denna översiktsartikel beskriver forskare mekanismerna bakom de tydligaste tecknen på hälta, huvudnickning och korsets förändrade rörelsemönster, och förklarar sambandet mellan rörelsen och den minskade belastningen av det halta benet. Artikeln innehåller en genomgång av studier där man validerat sensortekniker för att mäta hältor på rakt och böjt spår. Studier av kliniska fall och effekten av böjprov samt diagnostiska bedövningar diskuteras också i artikeln. Läs mer här.
Bedömning av hästars rörelsemönster vid longering
Longering är vanligt vid hältutredningar och besiktningar. Veterinären bedömer symmetrin i hästens rörelsemönster och avgör om hästens är halt. Denna bedömning är svår, framför allt är det svårt att avgöra om hästen är ohalt eller har en bakbenshälta. Detta visar SLU-forskare i en studie där 86 veterinärer bedömt filmer på halta och ohalta hästar som longeras. I genomsnitt var 61% av veterinärerna överens om vilket ben en häst var halt på. För enskilda hästar varierade överensstämmelsen mellan 30 och 93%. Läs mer här.
Hur påverkar longering ohalta hästars rörelsemönster?
Longering är ett viktigt inslag vid hältutredningar då många hästar är ohalta på rakt spår men halta vid longering. För att korrekt kunna bedöma om en häst är halt är det viktigt att veta vad som händer med friska hästar när de longeras. Man måste ta hänsyn till den rapporterade "voltasymmetrin" när man bedömer hältor då den adderas till en eventuell hälta. Den tydligaste asymmetrin som uppstår liknar hälta på det inre bakbenet. Om den voltorsakade inre bakbensasymmetrin är lika stor som en eventuell yttre bakbenshälta kan hästen röra sig med perfekt bäckensymmetri på volt trots att den är halt. Man kan inte förvänta sig att friska hästar rör sig likadant i båda varven då många av hästarna visade en tydlig sidighet. Läs mer här.
Underlagets effekt på halta och ohalta hästars rörelsemönster vid longering
Longering är vanligt vid hältutredningar och besiktningar av hästar. Ofta används olika typer av underlag, hårt eller mjukt, då detta kan påverka graden av hälta. I den aktuella studien undersöktes underlagets effekt på symmetrin i hästens rörelsemönster med objektiv rörelseanalys. 23 hästar deltog i studien, varav 9 var ohalta och 14 var frambenshalta på rakt spår. Läs mer här.
På HästSverige kan du läsa mer om hästforskning från SLU.
Marie Rhodin
Forskare, Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi samt Avdelningen för hippologi
Telefon: 018-672194
E-post: marie.rhodin@slu.se