Kontaktinformation
Marie Rhodin
Forskare, Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi samt Avdelningen för hippologi
Telefon: 018-672194
E-post: marie.rhodin@slu.se
När en häst blir halt får den ett asymmetriskt rörelsemönster vilket veterinären bedömer för att utreda en hälta. Den subjektiva bedömningen har dock visat sig vara svår och därför har teknik utvecklats för att mäta symmetrin i rörelsemönstret hos hästar. I denna studie har rörelseanalyser utförts på ett stort antal hästar i träning som inte upplevs som halta av ägaren för att uppskatta prevalensen av rörelseasymmetrier hos en grupp väl presterande ridhästar.
Forskare från SLU har tillsammans med Royal Veterinary College i Storbritannien har objektivt undersökt symmetrin i rörelsemönstret hos 222 ridhästar med hjälp av ett sensorbaserat rörelseanalyssystem. Hästarna var enligt ägarna ohalta, fungerade väl i träningen och hade inte undersökts eller behandlats för hälta de senaste sex månaderna.
Syftet med studien var att undersöka prevalensen av rörelseasymmetrier i trav på rakt spår hos en population av väl fungerande ridhästar i träning som ansågs ohalta av sina ägare. Vi ville även se hur asymmetrier påverkas vid longering och om det finns någon koppling mellan grad samt typ (bak-/framben, belastning-/påskjuts) av asymmetri och hästens ålder, kön, storlek, tävlingsdisciplin/nivå när hästen travar på rakt spår.
Hela 73% av hästarna hade någon form av rörelseasymmetri. Av de 161 hästarna med rörelseasymmetrier hade 90 stycken samtidiga fram och bakbensasymmetrier. I studien var det 90 hästar med samtidiga fram- respektive bakbensasymmetrier och vi vet inte i vilken utsträckning det rör sig om kompensatoriska hältor eller om de är halta på flera ben. Det kan hända att en kompensatorisk hälta påverkas annorlunda jämfört med en primär hälta vid longering.
Många hästar visade asymmetrier i samma storleksordning som hästar som utreds för hälta. Den använda metoden visar dock inte i vilken omfattning asymmetrierna är smärtutlösta eftersom hästar eventuellt också kan ha medfödda eller upptränade asymmetrier. Därför vet vi idag inte i vilken utsträckning asymmetrierna är smärtutlösta och ett potentiellt djurvälfärdsproblem. Vi vet inte heller om medfödd lateralitet hos hästarna kan ha en effekt på den vertikala rörelseasymmetrin vilket behöver studeras för att förstå om det kan vara medfödda asymmetrier.
Studien visar att det finns en potentiell risk att hästar rids trots smärta att hästar behandlas och döms ut för rörelseasymmetrier som kanske inte är smärtutlösta. Det är idag okänt var gränsen går mellan ett friskt och ett sjukt rörelsemönster, något som veterinärer förväntas avgöra dagligen i samband med hältutredningar och besiktningar av hästar.
Studien är finansierad av Stiftelsen Hästforskning samt Formas.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0176253
Rhodin M., Egenvall A., Haubro Andersen P. and Pfau T. (2017) Head and pelvic movement asymmetries at trot and compensatory movement asymmetries in riding horses perceived as healthy by the owner. PLoS ONE doi.org/ 10.1371/journal.pone.0176253
Marie Rhodin
Forskare, Universitetslektor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi samt Avdelningen för hippologi
Telefon: 018-672194
E-post: marie.rhodin@slu.se