Förbättrad hältdiagnostik vid longering

Senast ändrad: 22 november 2024
islandshäst-longeras-på-ridbana

Longering används ofta vid hältutredningar. Det böjda spåret kan underlätta observationen av hälta, men ger samtidigt upphov till komplexa rörelsemönster som kan leda till feltolkningar. Syftet med detta projekt är att skapa en starkare vetenskaplig grund för objektiv rörelseanalys vid longering.

Förutom utvärdering på rakt spår longeras hästar ofta vid hältutredningar. Longering är också en vanlig metod för hästägare att snabbt kontrollera hälta hemma. Den cirkulära rörelsen medför förändringar i rörelsemönster, benvinklar och belastning, vilket kan öka synligheten av hältor. Dock innebär de välkända begränsningarna med visuell bedömning en betydande risk för feltolkningar. Användning av objektiv rörelseanalys kan hjälpa till att minska denna risk, men det är avgörande att förstå hur man korrekt tolkar den data som samlas in under longering. Kompensatoriska mönster har väl beskrivits vid bedömningar på rakt spår. Syftet med detta projekt är att skapa evidensbaserade riktlinjer för tolkning av objektiv rörelseanalysdata för hästar vid longering.

I en population av 150 hästar med en objektivt bekräftad positiv respons på diagnostisk anestesi kommer vi att undersöka kompensatoriska mönster vid longering och om rörelser i manken kan vara till hjälp för att skilja mellan en kompensatorisk huvudnickning och en faktisk frambenshälta. Genom att använda journaldata avser vi att undersöka om hältan är värst som innerben eller ytterben för olika diagnoser eller smärtorsaker – en möjlig kompletterande metod för att lokalisera smärta och minska antalet bedövningsblockader som behövs för att ställa en diagnos. Vi föreslår också en detaljerad undersökning av vilka biomekaniska parametrar som bäst beskriver och särskiljer hältor vid longering. Slutligen planerar vi att studera den hälta på ytterbenet som ofta observeras hos islandshästar.

Ökad kunskap om de komplexa kompensatoriska rörelser som uppstår och spridning av denna kunskap till hästägare och tränare kommer att förbättra tidig upptäckt av hälta. Genom att överföra kunskapen från detta projekt till hästveterinärer kan den ortopediska diagnostiken omedelbart förbättras. Detta kommer att ha en positiv effekt på behandling och rehabiliteringsframgång, vilket i sin tur förbättrar hästvälfärden.

I projektet samarbetar vi med NMBU i Norge, Utrecht Universitetetb i Nederländerna, Tierklinik Lusche i Tyskland och såklart UDS Hästkliniken. I delprojekten om Islandshästars rörelse på volt vid hälta samarbetar vi med kliniker på Mälaren Hästklinik samt ett antal privatpraktiserande veterinärer.


Kontaktinformation

Emma Persson Sjödin
Doktorand vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Avdelningen för anatomi och fysiologi
Telefon: 018-671821
E-post: emma.persson.sjodin@slu.se