Nu ska forskare med hjälp av Gigacow ta reda på vad som är ett bra lynne för en mjölkko. Ska vi avla för att de ska vara lugnare, mer aktiva eller läraktiga?
I ett annat projekt ska värmestress hos kor undersökas. Ett problem som kan antas öka med förändrat klimat.
Efter fem års datainsamlande och finslipning av Gigacow har man nått fram till ett läge där man stödjer allt fler projekt.
Tomas Klingström är civilingenjör i botten och har varit med från början i SLU Gigacow. Karriären började med biobanker innan det blev Big Data om kor. Han är utlånad på deltid som expert åt Växa och Agronod AB.
När han ska beskriva infrastrukturen så blir det så här:
– På ett sätt är den enorm och troligen den största i sitt slag, på ett annat sätt jätteliten. Jag och Ingemar Ohlsson jobbar bara deltid och sedan har vi ett projekt hos SLU IT.
– Anledningen till att den fungerar så bra är bra avtal, dels med Växa, dels med Nordisk Avelsvärdering och att Sveriges lantbrukare är så positiva och lätta att samarbeta med.
Delmål i Gigacow är att hålla koll på teknikutvecklingen i Sverige. Men även att erbjuda lantbrukare insikter och slutsatser från databasen.
Datan samlas in via gårdens driftledningssystem och Växa Kokontrollen, men kommer att kompletteras med allt fler system som till exempel mätningar av inomhusklimat.
Tack vare Gigacow kan parametrar som foder, växtodling och klimat kopplas till korna i en besättning. Det ger fantastiska möjligheter för forskare.
Berätta mer om projektet som ska undersöka lynne hos mjölkkor!
– Ett bra lynne kan vara olika saker, beroende på hur kon hålls. Om det är en gård med mjölkgrop, mjölkningsrobotar med mera.
Tomas Klingström berättar även att lantbrukare tenderar att vara mer förlåtande mot kon om hon mjölkar bra, vilket är ett problem med dagens lynnesvärdering då det innebär att egenskaper korrelerar på ett sätt de inte borde.
Hittills har lynnesbedömning av kor gjorts i samband med exteriörbedömningen. Djurägaren fyller själv i en enkät om lynnet.
Ett annat projekt ska titta på hur värmestress påverkar kor.
46 procent av de forskningsansökningar som använt SLU Gigacow som stöd har godkänts för finansiering. Ovanligt många alltså.
– Datan måste vara till nytta för tillräckligt många projekt för att en sådan här infrastruktursatsning ska vara försvarbar och det är lovande att projekt som använder Gigacow så ofta beviljas.
Finanseringen för Gigacow går ut vid nyår. Hur känns det?
– Det känns okej. Sådan är forskarvärlden. Nu är det dags att söka ny finansiering. Vi har uppnått målen, hållit budget, börjat bidra i projekt och både lantbruk och näringen uppskattar det vi gör.
– Projektet har prolongerats och närmar sig snart fem år. Jag gör de saker jag drömde om i början av min karriär.
Vad är Gigacow?
Gigacow är SLUs satsning på storskalig datainsamling från mjölkgårdar, en universitetsgemensam resurs som även kan användas av utomstående forskare.
Mjölkgårdar har tillgång till en mängd data från mjölkningssystem och kokontrollen. Data samlas även in kring foderkonsumtion, stallmiljö och kons genetik. Gigacow bearbetar data och gör jämförelser möjlig mellan gårdar.
Två mål med Gigacow:
På kort sikt ska infrastrukturen bidra till ökad lönsamhet och hållbarhet för sveriges mjölkproducenter.
På 15-års sikt ska Gigacow bidra till genetisk grundforskning inte bara hos kor utan med hjälp av kvantitativ genetik studera polygena egenskaper och hur vi bättre kan förstå komplexa egenskaper både hos djur och människor.
Tack vare besättningsstorleken hos kor och arbetet med genomisk avelsvärdering ger kor här unika möjligheter för forskare att studera dessa och hur rekombination påverkar ärftligheten.
Hur många kor?
Gigacow monitorerar lika många kor som i det stora EU-projektet SmartCow. Det betyder över 5 000 mjölkkor. Gigacow samarbetar med 15 gårdar.
