Användningen av köttrassemin till kor och kvigor i mjölkbesättningar har ökat de senaste åren och förväntas öka ytterligare. Det saknas dock kunskap om optimala strategier för produktionen av kött x mjölkraskorsningar för svenska förhållanden. Syftet med detta projekt är därför att bidra till ett mer strategiskt urval av köttrastjurar för korsning med mjölkraskor.
En ökad användning av köttrassemin till mjölkkor är en klimateffektiv väg att öka köttproduktionen från svenska besättningar och därmed bidra till en högre grad av självförsörjning på livsmedel i Sverige. Det kan även gynna lönsamheten för kött- och mjölkproducenter. Det kräver dock att korsningskalvarna fungerar väl i produktionen, både vid födseln och under senare tillväxtperiod. Hur lätt avkommorna föds och deras produktionsegenskaper påverkas bland annat av kön, raskombination och faderns avelsvärde.
Idag sker avelsarbetet till stor del på nordisk nivå, men produktionssystemen för nötköttsproduktion skiljer sig en hel del åt mellan de nordiska länderna. I projektet ”Mer kött på benen vid urval av köttrastjurar för korsning med mjölkkor” kommer vi därför genom intervjuer av lantbrukare och dataanalyser kartlägga olika produktionssystem och behovet av kött x mjölkraskorsningskalvar av olika kön och raskombinationer i Sverige. Vi kommer även göra ekonomiska beräkningar för att undersöka hur dagens avelsindex för köttrastjurar till användning på mjölkkor bör kompletteras för att passa olika produktionssystem. För att svara på det kommer vi jämföra hur väl tjurarnas rankning överensstämmer med deras avkommors prestation.
Projektet som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och är kopplat till kunskapscentret SustAinimal kommer att drivas i nära samarbete mellan SLU, Växa och VikingGenetics. Det förväntas ge en tydligare bild av nuvarande samt framtida efterfrågan på olika typer av kalvar från mjölkbesättningar avsedda för köttproduktion, och ytterligare beskriva mervärdet av dessa kalvar. Denna information är viktig för att ta fram en strategi över vilka köttrastjurar som bör erbjudas till mjölkkor, samt vilken typ av sperma som behövs från dessa tjurar (X-sorterad, Y-sorterad eller osorterad). Vidare förväntas projektets resultat ge svar på hur det nuvarande nordiska avelsindexet NBDI (Nordic Beef on Dairy Index) behöver utvecklas för att passa olika svenska produktionssystem. Resultaten kommer också att visa i vilken utsträckning avelsprogrammen för rena köttraser också ger bra individer för korsning med mjölkkor.
Forskningen finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och är kopplat till SustAinimal.
Projektet startade 1 juni, men fullt ut först 1 september, 2024 och är treårigt.
Projektet leds av Susanne Eriksson vid SLU. Doktorand i projektet är Victoria Ekenberg.