Artificiell spindeltråd 2.0: Dags för storskalig produktion av “superfibern”

En fiber som kan hjälpa till att läka nerver i människokroppen? Alternativt bli ett högpresterande material för rymddräkter? Eller ersätta de miljöskadliga platserna i dagens klädesplagg? Ja, möjligheterna för artificiell spindeltråd är många, och storartade. Men för att de ska gå från möjlighet till handling behöver en och samma fråga lösas: Hur kan produktionen skalas upp, från dagens spinnande av enskilda trådar till framtidens jättemaskineri?

– Vi har ju hittat en process för att spinna konstgjord spindeltråd, men det är en lång väg att gå från enstaka tråd till att producera textil - och det sätter vi spinner på är så unikt att vi helt enkelt behöver skräddarsy en lösning, säger Benjamin Schmuck, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som leder projektet.

Att skala upp en skör produktion - för att möjliggöra “superfibern” att komma ut på marknaden

För den som missat bakgrunden till framgångssagan inom spindeltrådsgänget hos SLU började den för 20 år sedan, med forskare Wilhelm Engström och hans doktorand Anna Rising, som sedan startade en egen forskargrupp. Sedan dess har många olika spår undersökts av den mångfacetterade forskargruppen, och flera olika projekt löper än idag parallellt. Unikt för forskargruppen vid SLU är att konstgjord spindeltråd produceras på ett sätt som härmar den naturliga spinningsprocessen hos en spindel, vilket gör fibern både miljövänlig, och (likt spindelns egen tråd) otroligt töjbar och slitstark.

I fem år har forskaren Benjamin Schmuck arbetat inom det stora forskarteamet, och nu står han inför den stora uppgiften att hitta ett sätt att skala upp produktionen, tack vare de 4 miljoner kronor han fått från forskningsrådet Formas.

Skörden efter en hel dags spinnande, utifrån nuvarande metoder. Nu behöver Benjamin Schmuck hitta lösningar för att skala upp produktionen - för att ge supermaterialet en chans att visa vad det går för. Foto: Lisa Chröisty

Tack vare att “superfibern”, artificiell spindeltråd, är miljövänlig, återvinningsbar och skapad helt utan kemikalier är uppfinningen ett efterlängtat tillskott till vår värld, som idag står inför stora utmaningar att ersätta miljöförstörande material, och hitta nya hållbara lösningar.

I dagsläget spinner teamet vid SLU enskilda trådar, i en process som är både tidskrävande och inte särskilt effektiv. Efter en hel dags spinnande kan en bunt fiber, liten nog att rymmas i Benjamins handflata, visas upp. Imponerande, absolut, men för att kunna tillverka produkter av fibrerna behöver produktionen skalas upp många gånger om.

“Kan jag få se artificiell spindeltråd bäras och brukas - under min livstid?”

Många parametrar ska stämma för att den exakta processen med att spinna artificiell spindeltråd, helt utan spindlar, ska fungera. Rätt temperatur, rätt hastighet, rätt material på verktygen, rätt ämnen i rätt koncentrationer… Ja, listan är lång.

Därför är det en utmaning att göra produktionen såväl större som snabbare. För om en ynka parameter i processen ändras, så ändras även egenskaperna hos den konstgjorda spindeltråden.

– Vi behöver alltså hitta en lösning på något som idag inte finns, säger forskaren och fortsätter:
– … både när det gäller processen, och utrustningen som behövs för att den ska bli möjlig i stor skala. Men det är också den typ av forskning som jag gillar och är bra på! berättar Benjamin Schmuck.

Så - när kan uppskalningen av produktionen vara praktisk möjlig? Finns det chans att du och jag får se artificiell spindeltråd bäras och brukas medan vi ännu lever?