På bänken ligger provrör med blod- och mjölkprover från kor. Laboratorie-lampan kastar sterilt ljus över rummet. När vätskan från en pipett droppas ned i testmallen lyser provtavlan upp och redogör för resultaten.
Smittad. Inte smittad. Smittad. Inte smittad.
Ett smakprov från framtiden.
Foto: Lisa Chröisty, SLU
En cocktail med bakterier
Att förbättra både djurvälfärd och livsmedelsproduktion genom nya upptäckter i labbet, är det möjligt? Svaret är ja, och i det här fallet handlar det om något så simpelt som att hitta bättre sätt att snabbt och enkelt upptäcka bakteriesjukdomar, eftersom djurens välmående faktiskt påverkar hur väl de också producerar livsmedel.
Men låt oss ta det från början. Vad är det här för bakterie-cocktail som det pratas om?
Digital dermatit, en klövsjukdom som är både smärtsam, smittsam och väldigt vanlig bland kor hos både mjölk- och köttbönder. Idag krävs besök av veterinär eller klöv-verkare för att ställa diagnos, en krånglig process där man dessutom ofta missar fall i tidiga stadium.
– Vilket är synd, då det gör att smittan ofta sprids vidare och problemen fortsätter, inleder Lex Roelofs, doktorand i projektet.
Sjukdomen är så kallat multibakteriell, vilket innebär att den består av en kombination av många olika sorts invaderande bakterier.
– Helt enkelt likt en cocktail med bakterier, fortsätter Lex Roelofs.
Men varför har det här blivit så aktuellt just nu? Jo - motsägelsefullt nog på grund av förbättringar av djurvälfärden.
Effekten av bättre regelverk för djurvälfärd: Positiva och problematiska
Regelverken kring lantbrukets djur har på senare år utvecklats för att förbättra bland annat kornas välfärd. En stor förändring är alltså att just kor idag inte längre står uppbundna i bås utan går lösa i grupper, i en slags lösdrift inomhus. Något som förutom de positiva effekterna har visat sig innebära nya utmaningar.
– Eftersom den här sjukdomen smittar via kornas klövar (fötter), sprids smittan snabbt även till friska djur genom att de rör sig på samma yta som en smittad ko tidigare gått på, säger Lex Roelofs.
Så ser den statistiska utvecklingen ut över drabbade gårdar: I Sverige och internationellt
Mer än hälften av de svenska gårdarna med kor beräknas idag ha smittan hos ett antal av sina djur, och både kött- och mjölkdjur drabbas. Sjukdomen finns över hela världen, och internationellt ligger siffran för drabbade gårdar på sina håll ännu högre än i Sverige. Statistik som de senaste åren blivit allt värre, vilket tyder på en utveckling som inte verkar lösa sig självt.
– Förändringarna för hur vi håller lantbruksdjur är alltså BRA förändringar, men vi behöver hitta sätt att snabbare upptäcka smittade djur och förhindra den här smittspridningen, säger Lex Roelofs och fortsätter:
– Och för att det ska ske behöver det bli enklare att upptäcka sjukdomen, även i tidigt stadium.
Internationellt har man gjort försök med att massbehandla korna genom fotbad, för att inte riskera att missa någon infekterad individ. Men det har visat sig tvärtom kunna ge ännu större bakteriespridning, eftersom "fotbadet" sällan byts ut mellan de smittade och de friska djuren, och därför kan bli till en samlad bakteriehärd. Dessutom har behandlingar ofta någon form av biverkningar, vilket friska djur inte bör utsättas för.
– Så skulle vi aldrig göra med människor; riskera att behandla även friska personer och orsaka eventuella följdproblem, säger doktorand Lex Roelofs och fortsätter:
– Men om vi kan sänka tröskeln och göra det lättare att upptäcka och behandla enbart de drabbade djuren, kan metoden förhoppningsvis ersättas av något bättre.
Så, hur kan forskargruppen vid SLU erbjuda en lösning på situationen?
Foto: Lisa Chröisty, SLU