Listigare än fårens parasiter? För en frisk framtid och effektiva mediciner - för både får och människa

Tänk att en dag ge ditt djur medicin mot ett livshotande tillstånd och inse att den inte ger någon effekt. Eller att själv besöka läkaren för en infektion i kroppen bara för att få höra att "vi har medicin, med den är verkningslös".

– I huvudsak handlar det här projektet om att rädda får. Men resistens mot läkemedel påverkar långt ifrån bara boskapsdjur, säger Nanxing Liu och fortsätter:
– Genom att veta mer om resistens kan vi också, i förlängningen, bidra med kunskap som också kan vara viktig för behandlingar till människor. Det gör det här till ett särskilt viktigt projekt.

Vem överlistar vem? Människan vs parasiterna

Att genom avmaskningsmedel skydda får mot parasiter är sedan många år tillbaka något som bönder i Sverige och stora delar av världen tar för givet. Maskar som annars kan "äta upp" fåren inifrån. Den stora boven i dramat, rundmasken Haemonchus contortus, är en parasit som nämligen är mycket vanlig hos får, och som genom att bosätta sig i djurets mage kan det suga blod inifrån, och orsaka både blodbrist, viktminskning och om lämnad obehandlad: död.

Men de senaste femton åren har allt fler svenska bönder råkat ut för att avmaskningsmedlet som ska rädda fåren från parasiterna inte har någon verkan. Maskarna har utvecklat ett större försvar, en motståndskraft vi kallar för "resistens". Och vad gör man då?

Jo, man lär sig att överlista parasiterna tillbaka.

En tidigare studie har visat att uppemot en fjärdedel av svenska gårdar (6 av 26) har problem med att parasiterna som angriper deras får står emot alla de vanligaste sorterna av avmaskningsmedel. Allra känsligast att drabbas av parasiten är lamm och dräktiga tackor. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Från gårdsnivå till gennivå - svaret finns i detaljerna

Därför har nu Nanxing Liu startat sin doktorandtjänst på SLU, för att arbeta i kampen för bättre förståelse kring hur maskarna, parasiten Haemonchus contortus, utvecklar sig för att stå emot medicinerna som är menade att slå ut dem.

Ett arbete som kräver avancerade maskiner, programmering, datorteknologi och timmar framför mikroskop.

Forskargruppen siktar alltså mot att på genetisk nivå upptäcka, se och förstå vad maskarna ändrar på för att stå emot medicineringen som borde slå ut dem helt. Helt enkelt: Hur gör de för att överleva?

Inom projektet deltar får från många olika gårdar. Men det är inte fåren i sig som Nanxing Liu arbetar med, utan prover från deras avföring - där maskarna går att hitta. I projektets första steg har hon därför fått in prover från olika svenska gårdar, och undersöker nu skillnaderna mellan genvariationer hos maskar i de olika proverna. Det kan ge viktiga kunskaper om hur de på DNA-nivå är konstruerade, och dessutom göra Nanxing Liu bekant med de avancerade verktygen hon behöver till sin hjälp.

– Att starta upp har känts så spännande! Men så snart den första glädjen över att ha blivit antagen till projektet hade lagt sig insåg jag också att det inte är så enkelt utan tvärtom en stor utmaning, säger Nanxing Liu.

Det stora målet är för forskargruppen att hitta vilken så kallad "genmarkör", enkelt förklarat en speciell egenskap i maskens DNA, som är kopplad till resistens. Lyckas de hitta markören kan många liv räddas, genom tidig upptäckt hos de får som bär på de extra motståndskraftiga maskarna och därmed behöver särskilda behandlingsåtgärder för att klara sig.