Mellan Etiopien och Sverige: Nytt virus upptäckt i projekt för en enad värld

Senast ändrad: 01 april 2025
kollage-av-doktorand-julia-bergholm-vid-slu-och-i-etiopien

Virus kan benämnas som små, men har samtidigt visat att de kan orsaka enorma problem, som snabbt kan spridas till global nivå. I ett pågående projekt reser doktorand Julia Bergholm mellan Sverige och Etiopien för att förstå mer om virus, och hittar på vägen ett helt nytt - det nu kallade "Suluviruset". Var kan projektet, som ursprungligen handlar om kalvar, egentligen sluta?

I slutet av augusti 2022 börjar Julia Bergholm sin doktorandtjänst inom ett forskningsprojekt om diarré hos kalvar på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Ganska direkt börjar planerna för projektets fältarbete i Etiopien att ta form och ett knappt halvår senare sitter hon på flygplanen mot Afrikas östra kust.

– Jag hade två resväskor med mig; den ena väskan var min privata och den andra var fylld av labbmaterial, säger Julia Bergholm, doktorand vid husdjurens biovetenskaper.

För att kunna samla in och förvara de prover nödvändiga för projektet har Julia läst på om klimatets förutsättningar och köpt med sig all utrustning i form av både laboratoriematerial och kemikalier som kan tänkas nödvändigt.

Julias uppdrag blev att samla in prover från kalvar både som drabbats av och klarat sig utan diarrésjukdom, förvara proverna på ett sätt som inte riskerar förstöra dem, och starta upp det första undersökande momentet utifrån basen i Etiopien. Men förutsättningarna var inte alltid perfekta. Kylkedjan (vilket håller proverna nedkylda) kunde äventyras - och timtals långa elavbrott kunde uppstå i laboratoriet.

Dessutom krävde arbetet strikta säkerhetsåtgärder.

– Det finns många sjukdomar i Etiopien som vi inte har i Sverige, och de virus vi hanterar i proverna från sjuka djur därifrån är sådana som även kan smitta vidare, bland annat till oss människor. Därför krävdes ett noggrant och säkert arbetssätt, både ute på gårdarna och inne i labbet, berättar Julia Bergholm vidare.

Innan det var dags att resa hem med proverna valde forskargruppen även att inaktivera proverna, för att inget levande material skulle föras över den svenska gränsen. Därefter var det dags att packa ihop det som fanns kvar av provmaterialet, gå på flyget hem och efter landning starta upp de mer avancerade undersökningarna i Sverige.

Varför gör SLU ett projekt i Etiopien?

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har ett flertal pågående samarbetsprojekt med utvecklingsländer i syfte att utveckla samarbeten såväl som att utbyta erfarenheter. 

Under drygt 10 år, mellan 2013-2023, gav Vetenskapsrådet stöd till forskning med betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer. Stödet gick också till samarbeten och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer. Det här projektet, "Förbättring av djur- och humanhälsan genom att identifiera infektionsämnena bakom diarrésjukdomar hos unga idisslare i Etiopien" är ett av dem. Finansieringen kommer att löpa tills projektet har slutförts.

Exempel på andra samarbetsprojekt som pågår vid SLU är:

Kom åter till Sverige: Upptäckte helt nytt virus

Med hjälp av avancerad teknik började Julia Bergholm leta efter vilka så kallade RNA-virus som fanns i proverna från de sjuka djuren. Inte helt överraskande upptäcktes många olika varianter som i andra länder kopplats till just sjuka djur, även om de inte kartlagts tidigare i djur inom Etiopien.

Men så skedde något oväntat.

Ett helt nytt virus dök upp:

– Genom en metod som kallas metagenomik, där man istället för att leta efter särskilda virus ,söker på djupet (med hjälp av så kallad sekvensering) efter allt som kan finnas i provet dök ett helt nytt virus upp, berättar Julia och fortsätter:
– Jag tog hjälp av en forskare som jobbar med att klassificera virus, alltså hålla koll på olika sorter, varianter och familjer, och även han bedömde att det här var något nytt. Vi döpte det till “Suluvirus”, efter området det hittades i.

Att kunna upptäcka nya virus visar att metagenomik är ett kraftfullt verktyg att räkna med för framtiden. Men så kvarstår den stora frågan för det här projektet: Är det Suluviruset, något av de andra hittade RNA-virusen eller något helt annat som orsakar sjukdom och dödlighet hos så många djur i Etiopien?

För att besvara det krävs vidare jämförelser mellan vad som hittas i proverna från de sjuka kalvarna, och från de friska. Och för att göra de resultaten säkrare, planerar nu Julia Bergholm för ytterligare en resa tillbaka till Etiopien, för provtagning av än fler djur.

En lång och viktig resa - för vår gemensamma värld och mot framtida pandemier

De stora anledningarna till att genomföra det här projektet:

De stora anledningarna till att genomföra det här projektet kan listas i flera punkter, så som:

  • Att minska den stora dödligheten hos unga djur (kalvar) i Etiopien, vilket kan ge:
    • Bättre djurvälfärd för kalvarna, de stora huvudpersonerna i fråga för diarrésjukdomar.
    • Bättre ekonomi för såväl enskilda människor som landet i stort
    • Bättre humanhälsa som en konsekvens av bättre djurhälsa, då risken minskar för att eventuella smittsamma sjukdomar spiller över på människor
    • Minskat behov av att använda antibiotika på grund av okunskap om orsakerna bakom diarrésjukdomar - och istället ge säkrare behandlingar
    • En mer hållbar djurhållning i landet. Idag är Etiopien det land med flest boskapsdjur i hela Afrika, och håller en fjärdeplats över antalet kor globalt, vilket har en stor miljöpåverkan. Många djur är idag nödvändigt då många blir sjuka, producerar dåligt och dör, men så behöver inte vara fallet framöver.
    • På lång sikt, bidra till att ta fram nya vaccin, om ett särskilt virus upptäcks och sticker ut hos de sjuka djuren.

 

Men hur blir ett projekt så långt från Sverige relevant och viktigt för oss här i landet? Jo, för att vi lever i en global värld, där allt till syvende och sist faktiskt hänger samman.

– Personligen tycker jag att det är viktigt att inte kategorisera forskning som viktig eller mindre viktig. All forskning är viktig för den globala, gemensamma, världen vi lever i. Allt är sammankopplat, och samarbeten är vad som för oss gemensamt framåt, säger doktorand Julia Bergholm.

Dessutom kan projekt som det här, där virus kartläggs, vara en del i arbetet att övervaka vilka virus som finns och sprids över hela världen. Ett arbete som kan förebygga och förbereda oss på större utbrott som i värsta fall kan utvecklas till något vi alla idag känner väl till: Pandemier.

Utan rädsla och med respekt - nu och framöver

– Jag tycker att virus är så fascinerade för att de är så föränderliga; Å ena sidan små och i behov av en annan levande organism som värddjur, och samtidigt kan de orsaka enorma problem, något vi såg under pandemin när covid-viruset spreds mellan människor, men också inom många olika djursjukdomar, säger Julia Bergholm när det blir dags att runda av.

För henne är det här projektet en start. Och förhoppningsvis något som kan leda vägen för än mer forskning inom området, såväl i Etiopien som andra delar av världen.

Och för egen del finns förhoppningar om fortsatt karriär med fokus på just virus.

– Jag har ett så starkt minne från när jag var tonåring att jag såg Contagion, en film som bara var så realistisk att jag kände "Gud vad coolt, det där vill jag jobba med!" och att det nu blivit min verklighet känns fantastiskt häftigt, säger Julia Bergholm.

Framöver finns drömmar om att kunna kombinera ett praktiskt arbete, kanske inom myndighetsutövning, med att fortsätta forska - för att från flera håll arbeta med att förhindra sjukdomsutbrott. Men trots hoten som virus utgör för oss människor såväl som djuren på vår planet, uttrycker Julia ingen rädsla:

– Jag går verkligen inte runt och är rädd, men jag har en enorm respekt för virus och vilken skada de kan åstadkomma. Det viktigaste tror jag är att vi fortsätter lära oss mer för att både förstå och kunna utveckla fungerande rutiner inför om, eller när, utbrott dyker upp. Något jag tror kan bli än viktigare framöver, när klimatet förändras och sjukdomar vi tidigare enbart sett i varma delar av världen sprider sig till allt större områden, avslutar Julia Bergholm.

Fältstudie i Etiopien Foto Julia Bergholm.jpg"Det är jag som varit där, samlat proverna, tagit med det till Sverige och analyserat datan. Jag har verkligen KUL i det här projektet", säger doktorand Julia Bergholm. Nu: vidare mot nya äventyr! Foto: Julia Bergholm, SLU

Fakta:

  • Doktorandtjänsten finansieras av Vetenskapsrådet och beräknas pågå från 2022-2026.
  • Doktorand i projektet är Julia Bergholm, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
    • Mikael Berg, huvudhandledare samt professor i veterinärmedicinsk virologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    • Anne-Lie Blomström, forskare och docent i molekylär virologi vid SLU.
    • Tesfaye Sisay Tessema, professor vid Addis Ababa University, AAU.

Projektet kan enkelt delas upp i följande del- och slutmål:

  1. Provinsamling från kalvar både med och utan diarrésjukdom i Etiopien under perioden januari-mars 2023.
  2. Screening (undersökning) av proverna, där första stegen genomförs i Etiopien och efterföljande djupare analyser (däribland sökning efter RNA-virus, samt metagenomik) hos SLU i Sverige.
  3. Uppföljande provinsamling för att bredda underlaget till resultaten, vilket återigen genomförs på gårdar i Etiopien under hösten 2025 och därefter undersöks och bearbetas likt tidigare i studien.

Slutmålet är att kartlägga vilka mikroorganismer som cirkulerar i kalvar med diarré, genom att för första gången kartlägga vilka mikroorganismer som ligger bakom diarrésjukdomar hos boskap i Etiopien. Förhoppningsvis kan det leda till möjligheter att framöver kunna sätta in lämpliga åtgärder, som exempelvis vaccination eller andra lämpliga biosäkerhetsåtgärder.


Kontaktinformation

Julia Bergholm, Doktorand
Institutionen för husdjurens biovetenskaper (HBIO), HBIO, Bakteriologi, virologi, livsmedelssäkerhet och veterinärmedicinsk folkhälsa
julia.bergholm@slu.se, +4618672705