Utmärkande egenskaper hos hållbara kontra högpresterande hästar? Ett nytt redskap för framtidens hästavel

Att födas in i en kropp med goda förutsättningar

Hästvälfärd är på tapeten och i debatten diskuteras bland annat hästens hållbarhet flitigt. Faktorer som påverkar huruvida hästen håller sig frisk eller blir skadad är många. En viktig grund är dock att hästens kropp, och grundläggande fysiska förutsättningar, från start är goda och utvecklade för hållbarhet.

Men vilka egenskaper som ger en hållbar häst, fri från skador, är inte självklart.

• Är det bättre om kroppen är lång eller kort?
  
  
  • Skalan: Lång kroppsform—Kort kroppsform
    
    
• Är det bättre om hästen rör sig mjukt eller har en stramare gång?
  
  
  • Skalan: Mjuka rörelser—Strama rörelser
    
    
• Är det bättre om hästen är av grov modell, eller om den är mer åt det ädla hållet?
  
  
  • Skalan: Grov—Ädel

Det är hur faktorer som dessa påverkar hästar av rasen svenskt varmblod (SWB) som doktorand Sandra Bonow nu tar reda på. En möjlighet till mycket spännande, och betydelsefulla, resultat.

Inriktad avel: Prestation och/eller hållbarhet?

De senaste femton åren har aveln inom SWB-hästar blivit alltmer inriktad, och i vissa fall extrem, för att få fram “superhästen” som presterar väl i olika sportgrenar. De hästar vi idag ser i den absoluta världstoppen i hästsport har bland annat blivit allt mer rörliga: Hopphästen allt mer känslig och reaktionssnabb och dressyrhästen med allt större och “flashigare” gångarter.

Men vilka egenskaper hos hästen som lett till framgångsrika prestationer har inte tidigare varit kartlagt. Där inledde doktorand Sandra Bonow sitt projekt - med att identifiera vilka egenskaper som verkar indikera att en unghäst i framtiden kommer att bli framgångsrik inom någon av de stora ridsportsgrenarna.

– Och där kunde vi se att det skiljde sig mycket mellan egenskaper som kunde kopplas till framgång inom hopphästar respektive dressyrhästar. För hopphästar var framförallt goda egenskaper kopplade till hoppförmåga viktiga, men också exteriör och faktiskt även en elastisk galopp. Och för dressyrhästar var framförallt exteriören samt en god trav betydelsefull, medan exempelvis skritt inte hade alls så stor betydelse för hur väl de kom att prestera senare i livet, säger doktorand Sandra Bonow.

Fokus har därefter flyttats från prestation till hälsa, och vilka egenskaper som är betydelsefulla för att en häst ska få ett långt, skadefritt och hållbart liv. För trots att hästar kan bli uppemot 20-30 år gamla, är det idag många hästar som skadas tidigt i livet, på sätt som kan påverka både livslängd och -kvalitet.

– Lite likt hur olika hundraser idag har fått ett extremt utseende som kanske inte alltid gynnar deras välmående, kan man undra om det finns risker för hållbarheten att aveln på våra sporthästar har gått åt det mer extrema hållet när det gäller prestation inom hoppning och dressyr, säger doktorand Sandra Bonow och fortsätter:
– Vilket gör de här undersökningarna så otroligt spännande.

För varje ny generation hästar finns möjlighet att värna om egenskaper som kan vara kopplade till hållbarhet såväl som prestation. Där kan kommande resultat från det här projektet bli ett värdefullt verktyg. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Överlevnadsanalys - så länge klarar sig olika hästar innan första skadan inträffar

För att besvara den stora frågan har forskargruppen nu fått tillgång till både skadestatistik och egenskaps-beskrivningar från flera tusen hästar.

– Det innebär att vi kan titta på hästar och om det finns tydliga samband mellan vissa fysiska egenskaper hos hästarna och hur ofta de senare i livet blivit skadade, säger Sandra Bonow.

Beskrivningarna av hästarnas egenskaper kommer från unghästtest, där det de senaste femton åren har blivit allt vanligare att hästar inte hara bedöms utan också beskrivs, det sistnämnda utifrån ett 50-tal egenskaper. Det kan handla om allt från hur lång rygg hästen har, dess benställning, rörelsemönster, gångarternas storlek och luftighet, förmåga att hoppa högt - och så vidare. Det här är vad som inom hästvärlden kallas för linjära beskrivningar, där hästen får ett poäng inte utifrån hur bra den är utifrån ett mål - utan var på en skala mellan två extremer som den befinner sig i alla dessa olika egenskaper.

– Och det är genom att jämföra dessa beskrivningar med skadestatistik som vi kan få fram resultat, säger Sandra Bonow och fortsätter:
– I detta nu sitter jag och gör en överlevnadsanalys, vilket enkelt beskrivet är att titta på hur länge hästar klarar sig innan de drabbas av sin första skada. För min del innebär det mycket analys och datorarbete, och väldigt spännande arbete.