Exempel på examensarbeten och handledare

Antrozoologi

• Relationen mellan hund och ägare - Therese Rehn
• Internationell undersökning om vad ägare uppskattar mest i relationen med sin katt - Therese Rehn
• Internationell undersökning om vad ägare uppskattar mest i relationen med sin hund - Therese Rehn
• Vad ger djurhälsopersonal för råd till djurägare kring problembeteende? - Lena Skånberg, Therese Rehn
• Looking forward to human interactions? Horses’ anticipatory behaviour as an indication of emotional states - Elke Hartman
• Besökares kunskap och lärande i relation till djur på djurpark – Maria Andersson/Lisa Lundin
• Hur kan vi öka kunskapen om djur i samhället? – Maria Andersson och Jenny Yngvesson
• Lastning av hästar – effekter av människors attityder – Maria Andersson, Anna Lundberg och Jenny Yngvesson
• Djurägares förväntningar och effekter på hantering av djur och deras miljö – Maria Andersson
• Exotiska sällskapsdjur och människors attityder – Maria Andersson
• Exotiska sällskapsdjur och djurhållning – Maria Andersson
• Människor och katters interaktioner på kattcafé – Maria Andersson
• Djur på schemat? - Etologi, djurs välfärd och djurskyddslagstiftning i grundskolan – Maria Andersson
• Rena kor – effekter av djurhållares attityder och strategier – Maria Andersson, Rebecka Westin och Frida Lundmark Hedman
• Grisskötares förhållningssätt och attityder till grisar - Maria Andersson
• Hundägares attityder och kunskap om reaktiva hundar – Maria Andersson
• Kunskap om djur och risk för omplacering – Maria Andersson
• Träning av hästar som används i hästassisterade interventioner. Studenten kartlägger hur hästar skolas in och tränas för verksamhet där de ska användas för hästassisterade interventioner och olika former av terapi. Studenten bör vara etolog med goda kunskaper om djurs inlärning och hur man tränar djur i nya situationer. Studenten intervjuar de verksamhetsansvariga och observerar hur hästarna hanteras vid inskolning och träning. Observationerna fokuserar på miljöträning, träning att stå stilla, gå fram, svänga och stanna mm. Studenten behöver ha körkort och vara beredd på fältarbete utomhus - Jenny Yngvesson
• Användning av katt inom äldrevården - Lena Lidfors
• Katt som terapidjur - hur fungerar det? - Lena Lidfors
• Användning av Grön Arena gårdar till hjälp för människor med olika behov - Lena Lidfors
• Hur kan vi öka kunskapen om djur i samhället? – Maria Andersson och Jenny Yngvesson
• Effekt av träningsmetod på häst-människa relation - Elke Hartmann
• Djurägares förväntningar och effekter på hantering av djur och deras miljö – Maria Andersson

Etologi

• Optimization of early social environment and its effects on the behaviour and physiology of dairy calves - Daiana de Oliveira
• Att känna sig trygg: Främja positiv välfärd och motståndskraft hos värphöns - Josefina Zidar
• Vattenintag hos katt - Hur mycket vatten dricker katter? - Anna Lundberg
• Hoppa eller inte hoppa – det är frågan - Anna Lundberg
• Bör man hålla valacker och ston åtskilda? - Jenny Yngvesson
• How is your dog feeling? Developing new ways to assess emotions in dogs with separation anxiety (Master’s thesis) - Else Verbeek
• Påverkas hästars beteende av av behandling av munstatus? - Jenny Yngvesson
• Nosgrimmor och hästars beteende - Jenny Yngvesson
• Hästars sociala beteende i Aktiv grupphästhållning - Jenny Yngvesson
• Träning av grisar för att gå in i nya miljöer - Jenny Yngvesson 
• Not as scared, or just as scared? (Icelandic horses) - Jenny Yngvesson och Maria Vilain Rørvang
• Social habituation in cattle - Jenny Yngvesson och Maria Vilain Rørvang
• The hiding calf - Jenny Yngvesson och Maria Vilain Rørvang
• Beteendeutveckling hos gris – effekt av social miljö under digivningstiden. I ett pågående forskningsprojekt i grisstallet på Lövsta undersöker vi effekter av social miljö under digivning, men även olika sociala miljöer senare under uppväxten, på grisars beteende. Hypotesen är att relevant social träning påverkar utvecklingen av grisars sociala förmågor senare i livet – Anna Wallenbeck
• Beteende och behov - stora kattdjur på djurparker i Sverige - Maria Andersson
• Oönskade beteenden och problembeteenden hos katt – Maria Andersson
• Socialiseringens effekter på problembeteenden hos hund och katt – Maria Andersson
• Behov och beteende hos reaktiva hundar – Maria Andersson
• Lek hos får, grisar eller andra djur - Lena Lidfors
• Valpdödlighet och dess orsaker hos farmade minkar - Lena Lidfors
• Hur klarar får att vistas utomhus vintertid - Lena Lidfors
• Beteende och behov - stora kattdjur på djurparker i Sverige - Maria Andersson
• Stereotypa beteenden hos stora kattdjur på djurparker i Sverige - Maria Andersson
• Beteende och välfärd hos djur på djurparker - Lisa Lundin
• Beteendebehov hos slaktsvin - Maria Andersson
• Onormala beteenden hos hästar - Anna Lundberg 
• Oönskade beteenden och problembeteenden hos katt – Maria Andersson
• Beteende och inhysning - Maria Andersson
• Problembeteenden hos katt – Maria Andersson
• Motivation för födosök hos olika hästraser - Anna Lundberg
• Straw racks - a way of increasing pigs' exploratory possibilities? We have conducted experiments were we want to investigate the impact of providing straw in racks instead of on the floor for commercial finishing pigs. Could this be a way to increase availability of straw and hence also explorative activities? - Torun Wallgren
• Lekbeteende hos lamm – en fältstudie samt analys av videofilmer - Jenny Yngvesson
• Kodning av hästens ansiktsuttryck under tygelspänning genom EquiFACS: The Equine Facial Action Coding System – Jenny Yngvesson och Marie Eisersiö. Projektet är lämpligt för dig som studerar tex till hippolog eller etolog. Datainsamlingen genomförs våren 2019 på Strömsholm men du kommer att kunna genomföra projektet via videofilmer från valfri plats.
• Grisars motivation för tillgång till strö/halm/berikning. Examensarbete för en MSc-student - Jenny Yngvesson. Först görs en grundlig litteraturgenomgång. Grisars motivation för att få tillgång till berikning mäts sedan genom ett operant test. Studenten bör ha goda
  kunskaper inom etologi.
• Cattle olfaction – which odours can cows detect? - Maria Vilain Rørvang
• How could cattle cognition help the daily management of cattle? - Maria Vilain Rørvang
• Behaviour and welfare of pigs during the end of the fattening period - Maria Vilain Rørvang
• Olfactory exploration of pigs and/or cattle kept under semi-natural environments - Maria Vilain Rørvang
• SowNest – i ett pågående forskningsprojekt i grisstallet på Lövsta undersöker vi sambanden mellan suggors bobyggnadsbeteende och överlevnaden hos smågrisen. Vi vill också kartlägga hur bobyggnadsbeteendet kan se ut mellan olika individer och om deras individuella beteende upprepas mellan grisningarna. Suggors beteende studeras både med filmövervakning och aktivitetsmätare. Här finns utrymme för flera examensarbeten - Rebecka Westin

Djuretik

• Agronomens/Djursjukskötarens/Etologens/Veterinärens roll som rådgivare (vid tex val av djurhållningssystem, beslut om vårdinsats eller avlivning) – utmaningar och möjligheter - Helena Röcklinsberg
• Swedish consumers' perception and ethical reflection regarding insects as food - Helena Röcklinsberg 
• Veterinäretik/djursjukskötaretik: vilka etiska dilemman tycker veterinärer och/eller djursjukskötare i klinisk verksamhet är svårast? - Helena Röcklinsberg
• Veterinäretik/djursjukskötaretik: hur hanterar veterinärer och/eller djursjukskötare etiska dimensioner i enskilda fall? - Helena Röcklinsberg
• Moralisk stress – hur påverkar det upplevelsen av arbetsmiljön? - Helena Röcklinsberg
• När uppstår moralisk stress inom veterinär- och eller djursjukskötaryrket? - Helena Röcklinsberg
• Policies för att hantera svåra etiska avvägningar inom veterinär-/djursjukskötaryrket - Helena Röcklinsberg
• Etiska överväganden bakom val av inhysningssystem till häst - Jenny Yngvesson
• Vilken etikundervisning ges inom veterinärprogram och/eller djursjukskötarutbildningar i Europa? Kartläggning och reflektion - Helena Röcklinsberg
• Beteskravet för mjölkkor i svensk djurskyddslag ifrågasätts med jämna mellanrum – vilka är argumenten och värderingarna bakom? Vad talar för bibehållet (eller utökat) beteskrav? - Helena Röcklinsberg
• Vad äter din vovve o din katt? Vilka etiska krav ställs av tillverkare på animaliskt foder till sällskapsdjur, och hur ser det ideala fodret ut, med tanke på djurvälfärds- och hållbarhetsaspekter?- Helena Röcklinsberg
• Vilka djur är värda samhällets skydd? Från vad, varför och hur skiljer sig argumenten i relation till djurslag? Värderingar i djurskyddslagstiftningen och dess förarbeten. Jämförelse mellan den svenska djurskyddslagen från 2018 och den finska djurskyddslagen som kommer 2024, vad gäller etisk grundsyn och fokus - Helena Röcklinsberg
• För 10 år sedan, 2013, skulle EU-direktivet om försöksdjur (Direktiv 2010/63/EU) vara implementerat i alla medlemsstater. Hur har de svenska regelverken kring försöksdjur förändrats på dessa 10 år? Hur ser arbetet mot EU’s mål med utfasning av djur inom forskningen ut? Vilka värderingar kommer till uttryck i förarbeten och regelverk, vilken roll tillskrivs olika organisatoriska system kring försöksdjursanvändning (tex djurskyddsorganen, Sveriges 3Rcenter) och hur ser de på sina uppdrag i relation till direktivet och det svenska regelverket? Vilka värderingar är vägledande? - Helena Röcklinsberg
• Försöksdjursetik och skade-nytta-analys: vilka etiska frågor inkluderas, och vilka hamnar utanför en sådan analys? - Helena Röcklinsberg
• Veterinärutbildningen i Sverige är under omdaning, med lite större fokus på ’mjuka frågor’ än tidigare. Vilken betydelse har undervisning i etik och kommunikation för framtida veterinärers mående och möjligheter till ett hållbart arbetsliv? Belyses i jämförelse med ett antal andra europeiska länders veterinärprogram och veterinärers arbetsmiljö.- Helena Röcklinsberg
• Skillnad på djur och djur? Analys av vilka etiska resonemang som ligger bakom olika synsätt på djur med likartad biologisk förmåga inom t.ex. jakt och fårvallning, liksom mellan djur av samma art som används i olika sammanhang och funktioner, t.ex. möss och kaniner. - Helena Röcklinsberg  

Djurskydd

• Spöanvändning vid hopptävling med ponny och häst - Jenny Yngvesson
• Polishandräckning i djurskyddsärenden – hur, när och varför används det, och hur ser poliser respektive djurskyddshandläggare på syftet med handräckning? Ida Brandt
• Hur arbetar åklagarkamrarna med brott mot djur? Kartläggning av kompetensnivå, arbetssätt, utmaningar m.m. Ida Brandt
• 3R vid olika undervisningsmoment i Veterinärprogrammet - Johan Lindsjö och Anneli Rydén
• 3R i ett vidare sammanhang - kan 3R appliceras på djurhållning/-aktiviteter utanför forskning och undervisning? - Johan Lindsjö
• 3R vid jakt - Elina Åsbjer, Johan Lindsjö
• Djurvälfärd för vilda djur - ett individperspektiv i en populationsbaserad värld - Johan Lindsjö
• Veterinärens roll i djurskyddsfrågor - samhällets syn och förväntningar - Johan Lindsjö
• Förbjudet att använda, men tillåtet att sälja - kartläggning av försäljning av otillåten utrustning för tama och vilda djur - Johan Lindsjö, Katja Lundkvist, Elina Åsbjer
• Övergripande analys av rapporter från offentlig kontroll av djurskydd på slakteri (nöt och gris) - Josefine Jerlström
• Undersöka variationer och associationer mellan djurvälfärd, djurhälsa, slaktflöde och köttkvalitet på slakterinivå- Josefine Jerlström
• Slaktanmärkningar – data från Livsmedelsverket- Josefine Jerlström
• Djurskyddskontroller vid slakt – rapporter från Länsstyrelser, Livsmedelsverket (OV som gör djurskyddskontroller) och Jordbruksverket - Josefine Jerlström

Husdjurens miljö och hälsa (inkl. produktionssjukdomar)

• Sterilisering av RMBD (Raw Meat Based Diets) -vilket näringsinnehåll efterfrågas? - Hanna Lindqvist
• RMBD (Raw Meat Based Diets) Kan tillämpas på både katt och hund - Hanna Lindqvist
• Utfording av sällskapsdjur - hur lätt/svårt är det att uppfylla djurens näringsbehov - Hanna Lindqvist
• Får kaniner rätt balans av näringsämnen genom bara hö? Spelar det någon roll vilket hö man köper? - Hanna Lindqvist
• Hur utfodras Sveriges katter? - hur påverkar val av foder och utfodringsrutiner katternas hull och beteenden? - Hanna Lindqvist och Christina Lindqvist
• Nutritional assessment - Hanna Lindqvist och Christina Lindqvist
• Antinutritionella substanser i vegetabilier- vilka är kända och hur påverkar de hundar och katter - Hanna Lindqvist
• Spannmål till katt –hur farligt är det? - Hanna Lindqvist
• Ska dagens hundar utfodras som vargar? - Hanna Lindqvist
• Vanliga foderallergier hos katter i Sverige - Hanna Lindqvist
• Vanliga foderallergier hos hundar i Sverige - Hanna Lindqvist
• Kvarbliven efterbörd ardenner - Hanna Lindqvist
• Kategorisering av djurägare baserat på foderval - Hanna Lindqvist
• Köttkor i Amazonasregnskog – Jens Jung
• Skötsel av betesmarker - vad avgör lantbrukarnas prioriteringar? - Linda Keeling
• Veterinär bedömning av hälsa hos tjänstehundar - Johan Lindsjö och Lena Lidfors
• Djurvälfärd i kommersiell grisproduktion - utveckling av välfärdsindikatorer för benchmarkingverktyg anpassat till grisproduktion under svenska förhållanden. Studenten arbetar med forskare på SLU och besättningsveterinärer på Gård & Djurhälsan - Anna Wallenbeck
• Kartläggning av inhysningsmiljöer i svensk grisproduktion. Studenten arbetar med forskare på SLU och besättningsveterinärer på Gård & Djurhälsan - Anna Wallenbeck
• Avlivning av hästen och orsaker: en internationell studie - Elke Hartmann
• Slakt av ekologisk kyckling i Sverige (lämpligt för veterinärstudent). Du kommer att göra en kartläggning av hur slakten av ekologiska kycklingar går till i Svergie, vilka är fördelarna med slakten? Förekommer det skador på kycklingarna, vilka är de skadorna och hur har de uppstått? Studenten måste ha körkort och av praktiska skäl gärna ha anknytning till Skåne. Studenten måste vara förberedd på hårt arbete under obekväm arbetstid vid datainsamlingen. Datainsamlingsperioden är ca två veckor. - Jenny Yngvesson
• SowNest – i ett pågående forskningsprojekt i grisstallet på Lövsta undersöker vi sambanden mellan suggors bobyggnadsbeteende och överlevnaden hos smågrisen. Vi vill också kartlägga hur bobyggnadsbeteendet kan se ut mellan olika individer och om deras individuella beteende upprepas mellan grisningarna. Suggors beteende studeras både med filmövervakning och aktivitetsmätare. Här finns utrymme för flera examensarbeten - Rebecka Westin 
• Hur mycket rör sig en gris när den själv får välja? Med aktivitetsmätare jämför du hur aktiva grisar är i olika inhysningssystem, t.ex. suggor i transpondersystem jämfört med om de går i traditionella i boxar eller i krav-besättningar med tillgång till utevistelse - Rebecka Westin

Nöt- och lammköttsproduktion

• Dokumentation ekologiska gårdar
• Skötsel av betesmarker - vad avgör lantbrukarnas prioriteringar? 
  Nöt- och lammköttsproduktion och aspekterna idisslarnutrition, köttvetenskap och produktionsekonomi. Kontakta Anna Hessle om du vill veta vad vi för närvarande har att erbjuda.