Examensarbete: Dokumentation av ekologiska gårdar med bra betesdrift

Senast ändrad: 02 oktober 2024

Djur i ekologisk produktion ska beta och ha en betydande del av foderintaget från bete. Bete kan vara ett lönsamt fodermedel om det hanteras på ett bra sätt. Dock saknas bra uppskattningar av betesavkastning och beteskostnader från praktiken.

Mål
Ge underlag för rådgivningsmaterial om betesdrift och testa en metod för beräkning av betesmarkernas avkastning och kostnad som kan användas av rådgivare och lantbrukare.

Metod
Datainsamling och avkastningsberäkning "baklänges". Skattning av beteskostnad.

Samarbetspartners
Datainsamlingen genomförs i västra Sverige under betesperioden 2019 under handledning från Anna Hessle, SLU Skara, och Dan-Axel Danielsson och Birgitta Johansson, Jordbruksverket Skara, och i samarbete med rådgivare från exempelvis Gård och djurhälsan, Växa och Rådgivarna Sjuhärad.

Gårdar
Cirka tio ekologiska gårdar med antingen åkermarksbete, naturbete eller båda delar. Beroende på studentens intresse väljs antingen gårdar med ungnöt eller med dikor.

Datainsamling
Djurens levandevikt skattas med ny digital teknik till mobiltelefon som exempelvis Agroninja BeefieTM och kompletterande vägning vid betessläppning och vid installning.

Betesdriften följs genom att lantbrukaren fyller i en betesdagbok om betesfållor och antal och flyttar av djur. Av den går för varje dag att utläsa hur många djur av en viss kategori som betat en viss fålla.

Tillgänglig betesareal noteras på fållnivå.

Fållornas ålder, antal putsningar under året och eventuell gödsling registreras.

Stängslens längd av olika kategorierna permanenta stängsel och tillfälliga stängsel registreras.

Eventuell tillskottsutfodring registreras. I det fall som det finns analyser på tillskottsfodret används det, annars uppskattas energivärdet i fodret med hjälp av tabellvärden.

Beräkningar
Korrelation mellan den djurvikt Agroninja BeefieTM uppskattar och djurens verkliga vikt.

Beräknad energi från bete: Djurens totala energibehov (underhåll+mjölkavkastning+ viktuppgång/nedgång) - energi i tillskottsfoder. Avkastning i kg ts erhålls genom att dividera energiåtgång med arealen. Anläggningskostnad av betesvallarna beräknas genom att dela betesvallarnas medelålder med en uppskattad generell anläggningskostnad.

Stängelskostnaden beräknas genom att använda generella kostnader för permanenta respektive tillfälliga stängsel.

Kostnaderna för putsning (och eventuell gödsling) skattas genom uppgifterna om putsning och gödsling.

Beteskostnaden beräknas genom att dela kostnaderna för bete med betesavkastningen.

Kontaktinformation