Hästunderstödda insatser

Senast ändrad: 20 juni 2024
Ung kvinna som gosar med en häst, huvud mot huvud, foto.

Hästunderstödda insatser kan bidra till folkhälsan både som hälsofrämjande, terapeutiska och lärande aktiviteter för personer i behov av stöd i sin livssituation där hästen och dess miljö är specifika resurser.

Hästunderstödda insatser

Interaktion med hästar och deras miljö har visat sig vara positivt för människor som har behov av stöd för fysiska, psykiska, psykosociala och lärande funktioner. I Sverige används begreppet Hästunderstödda Insatser (HUI) som en övergripande term för dessa inriktningar.

Olika exempel på hästunderstödda insatser

  • Hästunderstödd terapi (HUT) kan innefatta exempelvis fysioterapi eller arbetsterapi, omvårdnad eller psykoterapi med hästen och dess miljö som resurs.
  • Hästunderstött lärande (HUL) bygger på läroplanen och utformar aktiviteter relaterade till hästar där skolämnen, lärande och utveckling är i fokus.
  • Hästunderstödda aktiviteter (HUA) kan definieras som aktiviteter med hästar som syftar till att förbättra livskvaliteten eller främja hälsan för olika målgrupper". Hästunderstödda aktiviteter kan vara, specialanpassade grupper på ridskola/fritidsanläggningar, coaching eller som en del av aktiviteterna på en gård. Mer om hästunderstödda aktiviteter nedan.

Vad visar forskningen på området?

Forskning om hur hästunderstödda insatser ska utformas är viktig för att vidareutveckla och kvalitetssäkra området där hästen och dess miljö ses som en resurs inom exempelvis hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete och skola. Kunskap om hästens kommunikationsmönster, välfärd och beteende är avgörande i alla hästaktiviteter och därför finns även där ett behov av ny kunskap.


Eftersom hästen är ett socialt djur som svarar på människans kroppsspråk och kan återspegla mänskliga känslor, kan hästen vara en lämplig resurs vid behandling av psykiska störningar. Denna icke verbala kommunikation används också målmedvetet för att åstadkomma mänskliga beteendeförändringar, och som komplement till terapi för alkohol- och drogmissbrukare. Kontakt med hästen kan också ha en lugnande effekt, och barn som fick stöd av hästar visade en minskning av stresshormonet kortisol.

1988 kom den första vetenskapliga studien på området fysisk terapi med hästar, som visade att hästarnas rörelser hade en positiv effekt på spasticiteten vid cerebral pares. Det unika med hästen är att ridning ger samma rörelser i bäcken och höftområdet som vid vanlig promenad. På så vis kan patienter med fysiska funktionsnedsättningar få samma effekt på ryggraden och muskulaturen genom att sitta på hästen när den rör sig. Detta i sin tur kan förbättra rörelsen och ge patienten ökad fysisk funktion.

Det verksamma i insatserna är således att de samtidigt ger fysisk aktivitet, kognitiva utmaningar, social interaktion, känslomässigt engagemang med djur och natur i en unik kombination.
Kontakt med hästen kan ge en upplevelse av socialt stöd och tillhörighet. Ungdomar som deltog i hästunderstödda aktiviteter upplevde ökat socialt stöd, vilket gav dem förtroende att prova nya utmaningar.

Hästunderstödda aktiviteter kan också utföras målinriktat på ridskolor och behöver inte enbart innebära ridning. Att ta hand om hästar och vara delaktig i deras skötsel kan ha en positiv inverkan på unga människors utveckling. Andra har funnit att det som ungdomar har lärt sig i den stabila miljön påverkade de val de gjorde senare i livet och gjorde dem till bra ledare.

Intresserad av mer läsning? Se längst ner på sidan.

Fakta:

Referenser

Bachi, K., Terkel, J. & Teichman, M. (2012). Equine-facilitated psychotherapy for at-risk adolescents: the influence on self-image, self-control and trust. Clin Child Psychol Psychiatry.

Godal, A. K., Brenna, I. H., Kogstad, N. m.fl. (2016). Empirical study. Contribution of the patient–horse relationship to sunstance use disorder treatment: Patients’ experiences. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.

Hauge, H., Kvalem, I. L., Berget, B. m.fl. (2014). Equine-assisted activities and the impact on perceived social support, self-esteem and self-efficacy among adolescents – an intervention study. International Journal of Adolescence and Youth.

Håkanson, M., Moller, M., Lindstrom, I. m.fl. (2009). The horse as the healer – a study of riding in patients with back pain. Journal of bodywork and movement therapies.

Kruger, K. & Serpell, J. (2010). Animal assisted interventions in mental health: definitions and theoretical foundations. I Fine, A.H. (red.), Handbook on Animal-assisted therapy. Theoretical foundations and guidelines for practice.

Pendry, P., Smith, A. N. & Roeter, S. M. (2014). Randomized Trial Examines Effects of Equine Facilitated Learning on Adolescents' Basal Cortisol Levels. Human–Animal Interaction Bulletin.

Relaterade sidor: