Lantgården som hälsoresurs

Grön omsorg som affärsidé - ny kunskap växer fram

Intresset för att utveckla jordbruksbaserade tjänster inom hälso-, utbildning-, arbetsträning och vårdområdena är stort och ny kunskap utgör en viktig grund för ytterligare samarbete och synergier mellan forskning och affärsutveckling inom detta breda område.

En rapport, Grön omsorg - Svenska kommuners behov och attityder, visade att de flesta svenska kommuner inte kände till begreppet grön omsorg. Trots detta trodde hälften av kommunerna att sådana tjänster kan vara ett bra alternativ till befintliga omsorgstjänster, särskilt för användare med funktionsnedsättningar, personer med missbruk, samt barn och ungdomar. Motsvarande erfarenheter finns också i Norge och Danmark.

Den stora efterfrågan på jordbruksbaserade tjänster för utbildning, vård och arbetsträning har resulterat i behovet av att definiera flera begrepp som kan kopplas till användningen av gården som tjänsteleverantör. Exempel på detta är Grönt arbete, Grön omsorg och Grön pedagogik:

• Grönt arbete omfattar jobbträningstjänster på gårdar för personer med mentala utmaningar och missbruk.
• Grön omsorg är användningen av gårdens resurser (djur, växter, skog, landskap och mänskliga resurser) med ett hälsofrämjande och rehabiliterande mål i nära samarbete med hälsosektorn.
• Grön pedagogik involverar skolrelaterade utbildningsaktiviteter.

Var finns gårdarna i Sverige och hur sker kvalitetssäkringen?

Grön Arena-gårdar är ett koncept inom Hushållningssällskapet för utveckling av gårdar som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och hälsoområdet. Aktiviteterna utgår från gårdens arbete med djur, natur och trädgård.

För att en gård ska bli godkänd krävs att den uppfyller en rad kriterier och Hushållningssällskapet genomför ett så kallat godkännandebesök för att kontrollera gården. Besöket inkluderar konotroll av affärsplanen och gårdens riskanalys samt en helhetsbedömning av gårdens lämplighet som Grön Arenagård. Därefter sammanträder en beslutskommitté som avgör om gården blir godkänd. Runt om i Sverige finns idag över 80 gårdar som är godkända Grön Arenagårda

• Se olika exempel på gårdar i Sverige, där man jobbar med djur och natur i sin verksamhet mot olika grupper av människor i samhället (video långversion, 6:14 min, otextad). (Video kortversion, 2:24 min, otextad).

Vilka är målgrupperna för gårdstjänster?

Eftersom gården kan erbjuda både enkla och mer komplicerade aktiviteter kan aktiviteter riktas till ett antal användargrupper både med ett förebyggande och rehabiliterande syfte som kan anpassas till individen.

Majoriteten av användarna kan delas in i tre huvudgrupper:

• Barn och ungdomar: Detta kan erbjudas i samarbete med förskolor och skolor för hela klasser i ett allmänt pedagogiskt sammanhang och för enskilda elever med särskilda behov (kognitiva, beteendemässiga).
• Äldre: Personer med en demenssjukdom eller andra kognitiva problem.
• Personer med psykiska problem: Personer med psykiska, missbruksrelaterade och psykosociala utmaningar.

Vad visar forskningen om brukarna av gårdstjänster?

Människor med psykiska hälsoutmaningar

Användare berättar om god tillfredsställelse, god självförmåga och nya erfarenheter, särskilt av att vara i naturen och att vara med djur, liksom att vara fysiskt trötta och minskade psykiska symtom, som ångest och depression. En annan effekt är relaterad till ökad uppmärksamhetskapacitet, mindre stressliknande känslor och en stödjande miljö från bonden och andra deltagare (Berget med flera, 2008).

Barn och ungdomar

Att använda gården som en pedagogisk resurs ger eleverna praktiska färdigheter och möjligheter att koppla kunskapsmål i olika ämnen till de praktiska uppgifterna. Upplevelse av självförmåga och vägledning genom nära vuxenkontakt från bönderna var av stor betydelse för elevernas sociala utveckling i en studie av Hauge med flera (2015). Andra studier har visat att elever är motiverade att slutföra grundskolan och det förhindrar bortfall i vidareutbildningen.

Äldre och personer med kognitiva problem

Genom att vara i en lantgårdsmiljö med naturliga, stimulerande omgivningar, med möjlighet att delta i organiserade icke-konstruerade aktiviteter, är förhållandena väl lämpade för användare att behålla sina återstående funktioner (www.demensomsorgpagard.no). Ledord är självförmåga och mening, en strukturerad vardag, social träning och stöd i en förutsägbar och naturbaserad miljö.

Pågående forskning

SLU deltar i ett nordiskt projekt ”Anpassad inlärning på gård för elever i årskurs 8–10”, finansierat av Norges forskningsråd under perioden 2018–2022. Huvudmålet i det nuvarande projektet är att utforska fenomenet anpassad lantgårdsbaserad utbildning (Inn på tunet-gårdar i Norge) för elever i årskurs 8–10. Ett av delmålen är att undersöka hur samarbetet mellan lokala skolor och lantgårdar i de nordiska länderna kan utformas för att erbjuda skolelever en alternativ inlärningsmiljö så att de senare framgångsrikt kan slutföra sin gymnasieutbildning.

Det finns begränsad forskning på detta område nationellt och internationellt och dokumentation av gården som en utbildningsarena är avgörande för att validera nyttan och för att skapa optimala strukturen för dessa tjänster, liksom för motivationen från utbildningsinstitutionerna att köpa dessa tjänster i framtiden. 

Se exempel från Inn på tunet-gårdar i Norge (video, 1:13 min, textad).

Forskningsbehovet är stort

Även om det finns flera utvärderingsrapporter om gården som en tjänsteleverantör, samt spridd forskningsaktivitet nationellt och internationellt, finns det ett stort behov av forskningsbaserad kunskap. Analyser av möjligheter inom detta område behövs ur ett brett perspektiv som inkluderar alla resurser relaterade till jordbruk – från skog och andra naturbaserade resurser till odlade växter, husdjur, lantbruksbyggnader och mänskliga resurser.

Områden för framtida forskning:

• Behovet av en gemensam uppsättning teoretiska modeller och omfattande användning av samma forskningsmetoder för att underlätta jämförelse av resultat över olika discipliner som gården innehar.
• Terapeutisk användning av mänsklig kontakt med djur och växter undersöks för lite i förhållande till de stora potentiella fördelar detta har. Kunskap om fungerande mekanismer saknas till stor del.
• En mer övertygande kunskapsbas behövs om sambandet mellan kontakt med naturen och människors hälsa och välbefinnande. Forskningen bör analysera olika mekanismer som fungerar i denna process och undersöka effekterna på olika målgrupper.

Intresserad av mer läsning? Se längst ner på sidan.