Fågel | Externwebben

Pågående projekt

Förändring av uppväxtmiljön hos föräldradjur som en potentiell metod för att förbättra djurvälfärden hos höns av köttrastyp
Detta projekt har som mål att undersöka effekten av inslag i uppväxtmiljön, som setts främja välfärden långsiktigt hos värphöns i experimentella försök, på gårdar med föräldradjur av köttrastyp. Tillgång till fler eller en variation inom biologiskt relevanta resurser under uppväxten, såsom olika typer av ströer och sittpinnar har setts kunna främja värphöns anpassningsförmåga och motståndskraftighet både beteendemässigt och fysiologiskt.
Biokol i foder till slaktkycklingar
Biokol används idag framförallt som jordförbättring. I djurhållning kan biokol användas som tillsats i ströbädden för att binda vatten och näringsämnen och därigenom minska avgången av ammoniak från ströbädden. Ett annat alternativ är att tillsätta biokolet redan i djurens foder. I det här projektet vill vi ta fram vetenskapligt underlag som underlättar för svenska kycklinguppfödare att avgöra om det är motiverat att tillsätta biokol i kycklingars foder.
Minskad ammoniakavgång i fjäderfäproduktion genom anpassad fodersammansättning
Syftet med projektet är att utvärdera om ammoniakavgången från ströbädden i värphönsstall kan reduceras genom anpassade nivåer av råprotein, aminosyror och olöslig fiber i fodret.
Förbättrad djurvälfärd med lägre ammoniak i fjäderfästallar
Målet med projektet är att utvärdera alternativa strömaterial och fodersammansättningar som strategier för att minska halten av ammoniak i fjäderfästallar.
Återvunnen fosfor som foderråvara till grisar och fjäderfä
EasyMining, SLU och Lantmännen har startat ett innovativt projekt för att testa smältbarheten hos återvunnen fosfor (kalciumfosfat) från EasyMinings Ash2Phos-teknologi hos grisar och fjäderfän. Hypotesen är att den återvunna kalciumfosfaten har samma nivå av smältbarhet som konventionell MCP.
Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
I projektet utvärderas effekten av bioaktiva substanser från brunalger eller svampbiomassa i kycklingens första foder. Slaktkycklingarna i försöken kommer antingen att ha tillgång till foder och vatten direkt när de kläcks, eller få vänta ungefär den tid som det normalt tar innan kycklingar kläckta på vanliga kläckerier får tillgång till foder och vatten.
Brunalger till kyckling
I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen av fågelkött i snabb takt vilket är skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara att möta den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt måste alla delar av produktionen optimeras. Ett sätt att göra detta kan vara genom användning av fodertillskott med bioaktiva ämnen. Ett bioaktivt ämne ger utöver sitt näringsinnehåll ett mervärde till fodret, genom att till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar. Brunalger har ett högre innehåll av bioaktiva ämnen än många andra alger och växter och är därför intressant att utvärdera som fodertillskott till slaktkyckling.
Varför transportera en nykläckt kyckling när den kan resa tryggt i ägget?
I Sverige kläcks årligen omkring 94 miljoner slaktkycklingar och konsumtionen av kycklingkött ökar. Det traditionella tillvägagångssättet att kläcka slaktkyckling på och som i stor omfattning tillämpas kommersiellt i Sverige idag är inte optimalt om man ser till kycklingens biologiska förutsättningar.
Ekologisk slaktkyckling
Är ensilage vägen till minskad förekomst av campylobacter?

Genomförda projekt

Solroskaka som som protein- och fiberkälla till ekologiska värphöns och slaktkycklingar
Hampfrökaka som proteinråvara i ekologisk äggproduktion
Förlängd produktionsperiod hos svenska värphöns
Under många år har det varit gängse att hålla värphönor i produktion till en ålder av omkring 75 veckor. Under senare tid har intresset ökat för att förlänga produktionsperioden avsevärt för värphönor i Sverige såväl som i andra Europeiska länder.
Ökat utnyttjande av raps och åkerböna i foder till slaktkyckling
Värmebehandling i form av pelletering möjliggör en högre inblandning av rapsfrö och vitblommig åkerböna i slaktkycklingfoder.
Välfärdsindikatorer hos värphöns
Syftet med projektet var att bredda kunskapen kring olika sätt att mäta välfärd hos värphöns.
Selektionsmarkörer för förbättrad välfärd hos svenska värphöns
I den aktuella studien kartlades förekomsten av benskörhet hos kommersiella värphönshybrider i Sverige.