Genetisk studie av funktionsdugliga spenar hos grisar födda i Sverige och Tyskland

E. Jonas¹, H. Chalkias¹, C. Neuhoff², G. Lindgren¹ and D.J. de Koning¹

¹ Inst. för husdjursgenetik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, ²Inst. fuer Tierzucht und Haltung, Universität Bonn, Tyskland

Selektion inom grisaveln involverar många aspekter, såsom till exempel tillväxt och köttkvalitet. Det är också av stor vikt att många levande smågrisar föds. Kullstorlek ingår i avelsmålet i avelsorganisationer i många länder, inklusive Sverige och Tyskland. Men för att överleva och ha god tillväxt behöver smågrisar tillräcklig mjölk, särskilt råmjölk, under de första timmarna efter födelsen. Samtliga smågrisar måste ha tillgång till var sin väl fungerande spene för att inte riskera att bli utan råmjölk. För några år sedan utförde forskare i Tyskland en studie med mål att hitta genetiska markörer för att i ett tidigt stadie kunna välja ut suggor utan inverterad spenar (mammillae invertitae). Denna defekt har också studerats i Sverige. Målet med studien i Sverige var att skatta prevalens (förekomst) och arvbarhet för egenskapen inverterad spene. Båda studierna analyserade effekten av enskilda genetiska markörer.

I denna studie tillämpas en kombinerad associationsanalys av SNP-chip data från svenska Yorkshire-grisar och mikrosatellitdata från tyska moderföräldralinjer. En kombinerad studie bör öka chansen att hitta signifikant samband mellan inverterad spene eller funktionsdugliga spenar. Fenotypdata från 130 tyska grisfamiljer (en gris med inverterad och en utan defekt samt både föräldradjuren) och 230 syskonpar från svenska Yorkshire har insamlats. Proverna som genotypats (mikrosatelliter och SNP) i tidigare separata studier analyserades nu gemensamt. Sammanslagning av de olika typerna av dataset möjliggör analys baserad på haplotyper för vissa av kromosomerna. Associationer på kromosomerna 1, 4, 6, 11, 14 och 18 har identifierats.

Denna studie är speciellt intressant då vi kunnat visa hur man kan använda 'gamla' mindre datamängder och kombinera dessa med 'nya' större datamängder för att öka möjligheten att hitta relevanta genetiska markörer i nya associationsstudier. Denna eller en liknande metoder kan användas då finansiering av genotypning av ytterligare djur inte finns tillgänglig.