Populationsstruktur och möjlighet till gemensam avelsvärdering av sporthästar i Danmark och Sverige
Åsa Viklund1, Siri Furre2, Odd Vangen2, och Jan Philipsson1
1Institutionen för husdjursgenetik, SL, Box 7023, 75007 Uppsala; 2Norwegian University of Life Sciences, Department of Animal and Aquacultural Sciences, P.O. Box 5033, N-1432, Ås, Norway; asa.viklund@slu.se
Målsättningen för projektet Nordisk Interstallion är en gemensam nordisk avelsvärdering för sporthästar. De nordiska populationerna använder i stor utsträckning besläktade utländska hingstar, men hingstarna får ofta för få avkommor i respektive land för att det ska vara möjligt att skatta ett tillförlitligt avelsvärde. Alla de nordiska länderna borde därför gynnas av en gemensam avelsvärdering. Den här studien inkluderade tävlingsresultat från hopp- och dressyrtävlingar i Sverige och Danmark till och med 2011. För hoppning bestod data av 28 000 hästar i Sverige (SWB) och 19 500 i Danmark (DW). För dressyr var det 15 200 SWB och 20 800 DW hästar.
Avelsvärden beräknades för livstidsprestation definierad som ackumulerade poäng i hoppning respektive dressyr för varje hästs alla tävlingsår. Den gemensamma härstamningsdatabasen begränsades till sju generationer från tävlande hästar och innehöll 174 000 hästar. Index för härstamningens fullständighet (PEC) var i genomsnitt över 80% för tävlande hästar. Totalt 1074 hingstar hade tävlande avkommor i båda länderna, från en till mer än 100 avkommor i vartdera landet. Den genetiska likheten (GS) mellan SWB och DW beräknades till 60%. Båda länderna bidrog nästan likvärdigt till GS, 52% från Sverige och 48% från Danmark.
Genetiska analyser genomfördes med en bivariat djurmodell där tävlingsprestationen i respektive land behandlades som olika egenskaper. De genetiska korrelationerna mellan prestation i de två länderna var nära ett, 0,99 för hoppning och 0,98 för dressyr. Arvbarheterna för dressyr skattades till 0,23 i både det svenska och danska materialet. För hoppning skattades arvbarheten till 0,34 för det svenska materialet och till 0,30 för det danska. De höga genetiska korrelationerna och den starka genetiska likheten mellan populationerna visar att det sammanslagna datamaterialet lämpar sig väl för gemensam avelsvärdering. Nästa steg är att inkludera tävlingsdata från Norge och Finland.