Hoppa till huvudinnehåll

Djurslagsoberoende

Här nedan hittar du information om pågående och avslutade forskningsprojekt som är djurslagsoberoende. Projekten listas i alfabetisk ordning.

Pågående projekt

Avslutade projekt

  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna

    Foto: Händer som håller upp metallbitar som hittats i fält. Enligt Håll Sverige Rent:s markägarenkät 2013 har nedskräpningen ökat i Sverige de senaste åren och det är både jordbruksmark och skogsmark som skräpas ner. Att odla vall intill trafikerade vägar innebär stor risk för inblandning av aluminium i grovfoderkedjan. Skärvor från söndertrasade aluminiumburkar kan leda till att djuren drabbas av åkomman vasst och i förlängningen måste nödslaktas. I projektet "Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna" har 16 mjölk- och nötköttsproducenter samt distriktsveterinärer och besiktningsveterinärer i Västsverige intervjuats i syfte att försöka fastställa om och i hur stor grad aluminiumburkar är ett problem.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Data från djurskyddskontroll: en epidemiologisk analys

    För att hantera risker för dålig djurvälfärd krävs metoder som gör det möjligt att bedöma dem. Hos riskbedömare inom djurvälfärd finns ambitionen att börja utveckla en metod för kvantitativ riskbedömning av djurvälfärd.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    En biologisk metod för förbättrad fibernedbrytning av foder till idisslare

    Närbild på provrör med ensilageprover. Foto. Målet med det här projektet var att öka tillgängligheten för ensilagets biomassa för nedbrytning i vommen för att förbättra produktionen hos mjölkkor.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    FAFSynt - Effektivitet och uthållighet i framtidens animalieproduktion i primärproduktionen

    Foto: SLB-kor står och äter i krubba Jordens befolkning kommer att öka under det närmaste århundradet, och fler människor kommer att äta mer kött, ägg, mjölkprodukter och fisk. Detta kommer att ställa stora krav på att kunna hantera miljöeffekterna av en ökad produktion och konsumtion av livsmedel. Därför är det viktigt att kartlägga nuvarande kunskap inom området Hållbar animalieproduktion.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Fåråret - Informationsmaterial till får- och lammproducenter

    Får i hagen Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog 1999 utifrån Sven Jeppssons ursprungsidé´ fram den första versionen av ”Fåråret”, en skrift som riktade sig till får och lammproducenter. Skriften har uppdaterats sedan 1999 men den senaste versionen har några år på nacken och har nu uppdaterats i SLU:s regi.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Genomförbarhet och potential för odling av vild fisk som matas med bifångster i Sverige

    Torskutfodring. Foto. Odling av vildfångad fisk (hållande för stödutfodring), förekommer idag endast i liten utsträckning i Sverige och i Europa generellt. Det finns flera fördelar med att odla vild fisk jämfört med vanligt fiske, t.ex. att man kan få bättre kontroll över produktionskedjan och ökad lönsamhet. Det här projektet undersöker potentialen för odling av vildfångad fisk i Sverige.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    God djurvälfärd

    Foto: Vit ko med kalv ute i gräset Samhällets krav på god djurvälfärd har lett till diskussioner om kostnaderna för att uppnå och upprätthålla en sådan. Detta är relevant för svensk djurbaserad livsmedelsproduktion, eftersom producenter i Sverige i många avseenden har hårdare krav än i andra länder. De möter därför konkurrens från importerade livsmedel som producerats med mindre strikta djurskyddsbestämmelser. Samtidigt kan gott djurskydd ha ett värde i sig och ge fördelar för djur, lantbrukare och samhälle.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Hållbara matvägar

  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Hållbara proteinflöden och –produkter i livsmedelskedjan

  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Labbodlade nöthudar

    Foto: En hud ligger på en skärbräda med utstansade hål i Det franska företaget Faircraft undersöker möjligheterna odla fram nöthudar på laboratorium. Som bas till cellodlingen behövs hudceller från nötkreatur.
  • Majsskörd kring frost

    Majsfält. Foto. Ofta kommer den första frostnatten tidigt på hösten. Därefter kan det bli varmare igen och majsen skulle kunna fortsätta att växa. Frågan är: - Gör den det?
  • Mindre foderspill vid ensilering

    Vallskörd. Foto. Metod för att studera hur grödans naturliga mikroflora inverkar på varmgången vid öppnandet av silon.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Riskbaserad bedömning av djurvälfärd (RAWA)

    Illustration: Djur ritade på någon form av väv. För att säkerställa en hållbar djurhållning och djurproduktion behöver konsumenters och myndigheters förtroende upprätthållas. Därför krävs en effektiv kontroll och säkring av djurvälfärden. Svensk animalieproduktion måste också kunna kommunicera specifik kvalitet i livsmedelskedjan på ett bra sätt på den internationella marknaden. Det finns därför ett behov att utveckla metoder för att bedöma och övervaka djurvälfärdsrisker, som en del av den offentliga kontrollen. Enligt EG-förordningen 882/2004 ska den offentliga djurskyddskontrollen utföras på ett riskbaserat sätt.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Trädföryngring i betade marker

    Foto: En man klappar ett får ute i en grön beteshage.
  • Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd

    Vitaminer i ekologiskt odlade baljväxter och gräs

    Foto: En kvinna sitter mitt i ett rapsfält. Grovfoder är idisslarnas största naturliga vitaminkälla och det kan finnas mycket att tjäna på att optimera vitamininnehållet i grovfodret. Det är främst de fettlösliga vitaminerna A, D och E som behöver tillföras via fodret och dessa finns bl a i gröna växter. Syftet med försöket är att ta fram rekommendationer för artval, skördetidpunkt och ensileringsmetod för att få högt vitamininnehåll i grovfodret.
Publicerad: 02 juli 2024 - Sidansvarig: josefina.zidar@slu.se
Loading…