Ett forskningsområde som består av tre delprojekt:
Projekt 1 - Regelverk och etiska värderingar som styr den offentliga och den branschbaserade djurskyddskontrollen (avslutat).
Projekt 2 - Upplevelser och förväntningar kring djurskyddskontroll.
Projekt 3 - Metoder för att nå en mer likvärdig djurskyddskontroll.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Djur skapar känslor hos oss människor och används som en del i djurparkernas informations- och utbildningsuppdrag. Hjälper det oss besökare att lättare ta till oss kunskap om vi samtidigt får vara nära djur och hur upplever djuren situationen? Det är frågor som detta projekt ska besvara.
SustAinimal är en centrumbildning finansierad av forskningsrådet Formas med uppdrag att samarbeta för att öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett resilient, hållbart och lönsamt livsmedelssystem i Sverige.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Försöksdjur är viktiga för hela samhället genom sin roll i såväl forskning, kvalitetskontroll som riskutvärdering. Samtidigt är djurförsök en kontroversiell fråga och både användningen i sig och den etiska prövningsprocessen har upprepade gånger ifrågasatts.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Enligt Håll Sverige Rent:s markägarenkät 2013 har nedskräpningen ökat i Sverige de senaste åren och det är både jordbruksmark och skogsmark som skräpas ner. Att odla vall intill trafikerade vägar innebär stor risk för inblandning av aluminium i grovfoderkedjan. Skärvor från söndertrasade aluminiumburkar kan leda till att djuren drabbas av åkomman vasst och i förlängningen måste nödslaktas. I projektet "Aluminiumburkar i ensilage – problem för korna och lantbrukarna" har 16 mjölk- och nötköttsproducenter samt distriktsveterinärer och besiktningsveterinärer i Västsverige intervjuats i syfte att försöka fastställa om och i hur stor grad aluminiumburkar är ett problem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
För att hantera risker för dålig djurvälfärd krävs metoder som gör det möjligt att bedöma dem. Hos riskbedömare inom djurvälfärd finns ambitionen att börja utveckla en metod för kvantitativ riskbedömning av djurvälfärd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Jordens befolkning kommer att öka under det närmaste århundradet, och fler människor kommer att äta mer kött, ägg, mjölkprodukter och fisk. Detta kommer att ställa stora krav på att kunna hantera miljöeffekterna av en ökad produktion och konsumtion av livsmedel. Därför är det viktigt att kartlägga nuvarande kunskap inom området Hållbar animalieproduktion.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog 1999 utifrån Sven Jeppssons ursprungsidé´ fram den första versionen av ”Fåråret”, en skrift som riktade sig till får och lammproducenter. Skriften har uppdaterats sedan 1999 men den senaste versionen har några år på nacken och har nu uppdaterats i SLU:s regi.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Odling av vildfångad fisk (hållande för stödutfodring), förekommer idag endast i liten utsträckning i Sverige och i Europa generellt. Det finns flera fördelar med att odla vild fisk jämfört med vanligt fiske, t.ex. att man kan få bättre kontroll över produktionskedjan och ökad lönsamhet. Det här projektet undersöker potentialen för odling av vildfångad fisk i Sverige.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Samhällets krav på god djurvälfärd har lett till diskussioner om kostnaderna för att uppnå och upprätthålla en sådan. Detta är relevant för svensk djurbaserad livsmedelsproduktion, eftersom producenter i Sverige i många avseenden har hårdare krav än i andra länder. De möter därför konkurrens från importerade livsmedel som producerats med mindre strikta djurskyddsbestämmelser. Samtidigt kan gott djurskydd ha ett värde i sig och ge fördelar för djur, lantbrukare och samhälle.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det franska företaget Faircraft undersöker möjligheterna odla fram nöthudar på laboratorium. Som bas till cellodlingen behövs hudceller från nötkreatur.
Ofta kommer den första frostnatten tidigt på hösten. Därefter kan det bli varmare igen och majsen skulle kunna fortsätta att växa. Frågan är: - Gör den det?
För att säkerställa en hållbar djurhållning och djurproduktion behöver konsumenters och myndigheters förtroende upprätthållas. Därför krävs en effektiv kontroll och säkring av djurvälfärden. Svensk animalieproduktion måste också kunna kommunicera specifik kvalitet i livsmedelskedjan på ett bra sätt på den internationella marknaden. Det finns därför ett behov att utveckla metoder för att bedöma och övervaka djurvälfärdsrisker, som en del av den offentliga kontrollen. Enligt EG-förordningen 882/2004 ska den offentliga djurskyddskontrollen utföras på ett riskbaserat sätt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Grovfoder är idisslarnas största naturliga vitaminkälla och det kan finnas mycket att tjäna på att optimera vitamininnehållet i grovfodret. Det är främst de fettlösliga vitaminerna A, D och E som behöver tillföras via fodret och dessa finns bl a i gröna växter. Syftet med försöket är att ta fram rekommendationer för artval, skördetidpunkt och ensileringsmetod för att få högt vitamininnehåll i grovfodret.
