Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.
SustAinimal är en centrumbildning finansierad av forskningsrådet Formas med uppdrag att samarbeta för att öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett resilient, hållbart och lönsamt livsmedelssystem i Sverige.
Avslutade projekt
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet var att ta reda på hur man genom att skörda vallgrödan vid olika tidpunkter under första skörden kan påverka konsumtion och hull hos dräktiga och digivande tackor samt tillväxten hos deras lamm vid intensiv lammproduktion med vinterfödda lamm.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Bakgrund: Det pågår en intensiv debatt om vår köttkonsumtion och dess påverkan på hälsa och miljö. Producerat på rätt sätt kan djurhållning och dess produkter medföra stora värden för miljön och samhället. Det är stora skillnader i klimatutsläpp från köttproduktionen beroende på var i världen den sker och framför allt hur produktionskedjan fram till konsumtion är uppbyggd. Det är även stor skillnad på om ett djur bidragit till att bevara vårt kulturlandskap med biologisk mångfald på våra betesmarker, eller gett upphov till skövling av regnskog. Öresund-Kattegat-Skagerrak-området (ÖKS) har ett klimat som passar utmärkt för djurhållning (lämpligt för produktion av gräs), och många av de miljövärden vi uppskattar i landskapet är kopplade till mjölk- och köttproduktion, dvs. betande djur. Det handlar om öppna landskap, biologisk mångfald, en levande landsbygd och regional matkultur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Fullfodersystem, att man blandar alla fodermedel i en foderblandare för utfodring, blir allt vanligare i större fårbesättningar. Det är ett rationellt system som ger lägre arbetsåtgång och möjligheter att skapa foderblandningar anpassade till djurens aktuella behov.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog 1999 utifrån Sven Jeppssons ursprungsidé´ fram den första versionen av ”Fåråret”, en skrift som riktade sig till får och lammproducenter. Skriften har uppdaterats sedan 1999 men den senaste versionen har några år på nacken och har nu uppdaterats i SLU:s regi.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Betesrutiner på svenska fårgårdar varierar mycket och i betesbaserad lammproduktion är ett optimalt utnyttjande av betet avgörande för produktionsresultaten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I detta projekt undersöktes potentialen för getproduktion i Laos, värdekedjan och möjligheter att förbättra produktionen på gårdsnivå genom att använda insamlade foder för gödning av getterna.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Naturbetesmarker är bland de mest artrika markerna i Sverige och är hem för en lång rad hotade växter, svampar, insekter och fåglar. För att denna mångfald ska leva vidare krävs att betesdriften fortgår. Att bevara och utveckla brukandet av naturbetesmarkerna har blivit en fråga av nationellt intresse som berör såväl ansvariga tjänstemän och politiker som den vanlige svenske medborgaren. Kanske berör frågan ändå allra mest de svenska lantbrukarna som med hjälp av sina betesdjur har verktygen och förmågan att hålla naturbetesmarkerna öppna genom beteshävd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
En ökande andel slaktdjur övernattar på slakteriet före slakt. Samtidigt finns det en uppfattning hos många lammproducenter i Sverige om att lamm som övernattar på slakteriet har en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får ut mindre pengar för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Med utgångspunkt i den stora potential som finns för svenskt lammkött tittar branschen på hur man kan göra något för att öka kvaliteten på det svenska lammköttet. 2017 startade Lammlyftet, ett innovationsprojekt inom EIP-Agri, med mål att sälja betydligt mycket mer svenskt lammkött och öka lönsamheten för Sveriges lammproducenter.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kor och får fridfullt betande i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att beta och idissla fodret som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. I detta paradis av natursköna betesmarker finns emellertid även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
SLU har tagit fram ett kursmaterial som ett komplement till Naturvårdsverkets projekt ”Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag”. Målgruppen för materialet är tjänstemän vid länsstyrelsernas naturvårds- och lantbruksenheter samt lantbrukare och deras rådgivare.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet är dels att jämföra den utveckling för det svenska jordbruket vilken förutsågs i en framtidsstudie som Naturvårdsverket gjorde i mitten av 1990-talet och jordbrukets verkliga utveckling fram till 2008, dels att på basis av utvärderingen uppdatera den ursprungliga framtidsstudien.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kalkyler antyder att lönsamheten kan vara god i stora fårbesättningar. Trots detta finns det ytterst få sådana i Sverige. Orsaken kan vara olika avhållande problem vid uppbyggnad och drift av stora fårbesättningar. Vid uppbyggnaden kan intäkterna bli lägre och kostnaderna högre under några år och det kan finnas bestående storleksnackdelar som inte beaktas i kalkylerna, men som kanske kan elimineras med god företagsledning.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Betesrutiner på svenska fårgårdar varierar mycket och i betesbaserad lammproduktion är ett optimalt utnyttjande av betet avgörande för produktionsresultaten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet var att undersöka hur väl proteinet i fodret utnyttjas samt grovfoders och kraftfoders in vivo-smältbarhet genom att utfodra kastrerade baggar, hamlar, vid underhållsnivå. Data från försöken ligger bland annat till grund för smältbarhetsberäkningar i utfodringsprogrammet NorFor.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att undersöka effekt av kvalitet i rundbalat klöver/gräsensilage på konsumtion och hull hos dräktiga och digivande tackor samt på tillväxt och slaktresultat hos deras lamm.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
De flesta får- och lammproducenter har någon gång att ta ställning till om överskottslamm ska avlivas eller födas upp som napplamm om adoption inte är möjlig. För den enskilde producenten ska kunna göra en bedömning om hon/han ska föda upp lamm som napplamm är det värdefullt att ha information om t.ex. kostnader, tidsåtgång och hur uppfödningen kan genomföras för både djur och producent på bästa sätt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Genom en ökad kunskap om vägen till ett svenskt lammkött av hög kvalitet ska vi öka konkurrenskraften för svenska lammproducenter och svenskt lammkött.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Västra Götalandsregionen och SLU har inom ramen för Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna i Västsverige gjort en överenskommelse om en framtidssatsning på tre områden. Ett av områdena är nöt- och lammköttsproduktion. Fokus var under åren 2014-2017 på hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter, under åren 2018-2020 konkurrenskraftig och klimatanpassad produktion och under åren 2021-2024 på att nå tillämpning av nya forskningsrön. Arbetet sker i samproduktion med Agroväst och Hushållningssällskapet Sjuhärad.
