Kan vi förbättra värphönskycklingars uppväxtmiljö så att de blir bättre rustade för livet som värphöns? I det här forskningsprojekt undersöker vi hur en trygg och stimulerande uppväxtmiljö kan påverka värphöns välfärd. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan en känsla av trygghet och positiv djurvälfärd där trygghet skapar motståndskraftiga individerna som har en bättre livskvalitet.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Biokol används idag framförallt som jordförbättring. I djurhållning kan biokol användas som tillsats i ströbädden för att binda vatten och näringsämnen och därigenom minska avgången av ammoniak från ströbädden. Ett annat alternativ är att tillsätta biokolet redan i djurens foder. I det här projektet vill vi ta fram vetenskapligt underlag som underlättar för svenska kycklinguppfödare att avgöra om det är motiverat att tillsätta biokol i kycklingars foder.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen av fågelkött i snabb takt vilket är skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara att möta den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt måste alla delar av produktionen optimeras. Ett sätt att göra detta kan vara genom användning av fodertillskott med bioaktiva ämnen. Ett bioaktivt ämne ger utöver sitt näringsinnehåll ett mervärde till fodret, genom att till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar. Brunalger har ett högre innehåll av bioaktiva ämnen än många andra alger och växter och är därför intressant att utvärdera som fodertillskott till slaktkyckling.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med projektet är att utvärdera alternativa strömaterial och fodersammansättningar som strategier för att minska halten av ammoniak i fjäderfästallar.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Detta projekt har som mål att undersöka effekten av inslag i uppväxtmiljön, som setts främja välfärden långsiktigt hos värphöns i experimentella försök, på gårdar med föräldradjur av köttrastyp. Tillgång till fler eller en variation inom biologiskt relevanta resurser under uppväxten, såsom olika typer av ströer och sittpinnar har setts kunna främja värphöns anpassningsförmåga och motståndskraftighet både beteendemässigt och fysiologiskt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet är att utvärdera om ammoniakavgången från ströbädden i värphönsstall kan reduceras genom anpassade nivåer av råprotein, aminosyror och olöslig fiber i fodret.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I projektet utvärderas effekten av bioaktiva substanser från brunalger eller svampbiomassa i kycklingens första foder. Slaktkycklingarna i försöken kommer antingen att ha tillgång till foder och vatten direkt när de kläcks, eller få vänta ungefär den tid som det normalt tar innan kycklingar kläckta på vanliga kläckerier får tillgång till foder och vatten.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I Sverige kläcks årligen omkring 94 miljoner slaktkycklingar och konsumtionen av kycklingkött ökar. Det traditionella tillvägagångssättet att kläcka slaktkyckling på och som i stor omfattning tillämpas kommersiellt i Sverige idag är inte optimalt om man ser till kycklingens biologiska förutsättningar.
Avslutade projekt
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Under många år har det varit gängse att hålla värphönor i produktion till en ålder av omkring 75 veckor. Under senare tid har intresset ökat för att förlänga produktionsperioden avsevärt för värphönor i Sverige såväl som i andra Europeiska länder.
Hennovation var ett projekt som handlade om innovationer (nya, goda lösningar på problem) inom äggproduktionen, med särskilt fokus på fjäderplockning samt hanteringen av hönorna efter värpperiodens slut.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Synen är värphönans viktigaste sinne som hjälper henne när hon utför dagliga aktiviteter som att hitta föda, känna igen andra hönor och att förflytta sig mellan olika nivåer i mer komplexa inhysningsmiljöer.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
