Syftet med studien är att utvärdera grisars beteendemässiga och fysiologiska reaktioner på bedövningsmetoden med kvävgasskum samt att studera bedövningsprocessen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Visste du att över 90 % av grisarna i EU är svanskuperade? Under grisens första levnadsvecka kuperas svansen för att göra svansen kortare. Anledningen till detta är att grisar senare i livet kan börja bita varandra på svansen, vilket påverkar både deras hälsa och produktion. En kortare svans minskar risken för svansbitning, men är också förknippat med både akut och långvarig smärta samtidigt som det inte löser det underliggande problemet.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Djurvälfärd vid slakt har fått ökad uppmärksamhet i Sverige det senaste året och är en angelägen fråga för såväl konsumenter, allmänhet och slakteriföretag. Dålig djurvälfärd vid slakt har en negativ extern effekt på de ekonomiska resultaten i slaktindustrin men påverkar även köttkvalitet och konsumentförtroende. Dock saknas det tillräcklig forskning för att kunna påvisa om det finns ekonomiska effekter av förbättrad djurvälfärd vid slakt. Det här projektet är tvärvetenskapligt och inkluderar både husdjursvetenskap och ekonomisk vetenskap.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Grisar letar efter föda för att tillgodose sina näringsbehov, men också eftersom att utforska och leta efter föda är givande i sig. Intensivt uppfödda grisar har dock små möjligheter utföra naturliga födosöksbeteenden. Om beteendebehovet inte tillgodoses från tidig ålder minskar grisens motståndskraft (förmågan att klara av och återhämta sig från utmaningar). Dessutom ökar sjukdomsbenägenhet och oro, vilket leder till produktionsbortfall, minskad ekonomisk vinst och försämrad välfärd.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det behövs mer forskning kring grisbedövning. Enligt djurskyddslagen ska grisar, precis som andra djur, bedövas vid slakt. Bedövning innebär att djuret görs medvetslöst, så att det inte kan känna smärta och stress i samband med den efterföljande avblodning som sedan leder till att djuret dör.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Hur kan framtidens hållbara grisproduktion se ut? Detta projekt handlar om modellering och utvärdering av grisproduktionssystem och vi arbetar med miljömässig och social livscykelanalys.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta projekt är att identifiera strategier som stimulerar födosöksbeteendet hos smågrisar tidigt i deras liv och därmed initierar tidig mognad av tarm och tarmfloran.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med det föreslagna projektet är att hitta kosttillskott som kan förstärka immunförsvarets utmognad hos diande smågrisar, vilket kan leda till ökad motståndskraft mot stress och infektioner.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Att bygga bo inför grisning är ett medfött naturligt beteende hos grisen. I naturen skyddar boet smågrisarna från väder, vind och rovdjur. Genom att bygga bo förbereder sig suggan också inför grisningen. Bobyggnaden är därför så basal för grisens fortlevnad att våra moderna suggor fortfarande gör detta, även om vi idag håller dem i varma stallar där boet egentligen inte behövs.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta projekt är att identifiera hur olika bioaktiva substanser påverkar tarmens mognad, fysiologi och tarmflora samt hur det kan bidra till en bibehållen god tarmhälsa hos gris och andra enkelmagade djur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med projektet är att utveckla en mobil utfodringsanläggning som kan användas både inomhus och på bete där foder kan regleras för varje sugga individuellt.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
EasyMining, SLU och Lantmännen har startat ett innovativt projekt för att testa smältbarheten hos återvunnen fosfor (kalciumfosfat) från EasyMinings Ash2Phos-teknologi hos grisar och fjäderfän. Hypotesen är att den återvunna kalciumfosfaten har samma nivå av smältbarhet som konventionell MCP.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Forskning på olika djurslag har påvisat att tidig hantering minskar rädsla för människor och att det även har en buffereffekt på generell stress senare i livet. Djuren får en ökad förmåga att hantera stressfulla situationer. Förutom att titta på direkta effekter på produktion, hantering och beteende hos gris, tar vi i detta projekt steget längre och undersöker effekter även på individens förmåga att uppleva positiva känslor när de är äldre (genom att studera komplext lekbeteende).
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I naturen har grisar en varierad diet, och smågrisar exponeras tidigt för många olika typer av bakterier. Detta ger en rik variation i tarmfloran. Inom produktionen utfodras dock grisarna med standardfoder och lever i en "ren" miljö, vilket gör att tarmfloran blir mindre varierad och får en förändrad balans. En mer mogen mikroflora accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
