Ett vanligt inslag i dagens storskaliga jordbruk är monokulturer, det vill säga odling av en enda sorts gröda på en och samma mark. Att istället odla flera olika typer av grödor har visat sig vara en miljö- och klimatsmart metod för att säkerställa matproduktion. Det här projektet tittar därför närmare på hur grödodiversitet hänger ihop med kolinlagring i åkermark.
Tidigare forskning har kunnat visa att olika odlingsmetoder har olika effekt på markens funktioner och därmed även dess förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster så som kolinlagring. I projektet EnergyLink testar forskarna hypotesen om att grödodiversitet resulterar i en effektivare mikrobiell användning av kol i marken vilket leder till lägre koldioxidutsläpp tillbaka till atmosfären. Därmed förmodas grödodiversitet bidra till en ökad kolinlagringspotential i marken vilket är en klimatfördel.
Betydelse av markmikroorganismernas roll för markens kolcykel
I jorden lever miljontals organismer som driver livsviktiga processer i marken vilka är avgörande för markens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster så som produktion av mat och inlagring av kol. EnergyLink utvärderar markmikroorganismernas roll för markens kolkretslopp i diversifierade odlingssystem i flera olika länder i Europa.
Bidrar till EU:s gemensamma jordbrukspolitik
Förutom att öka förståelsen av relationen mellan grödodiversitet, mikrobiell aktivitet och kolinlagring i åkermark, ska projektet bidra med dataunderlag till utformningen av policyinstrument i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy). Bland annat ska det bidra till utvecklingen av policy relaterad till carbon farming, det vill säga policy om vilka jordbruksmetoder som är gynnsamma för markens kolinlagring.
Projektets mål:
- Öka förståelsen om förhållandet mellan grödodiversitet och kolinlagring i åkermark, med fokus på jordbrukssystem som inkluderar bland annat fång- och mellangrödor.
- Tillföra ny kunskap om markmikroorganismernas roll
- Förse jordbruket och beslutsfattare med nya metoder som säkrar framtida livsmedelsförsörjning och bidrar till lägre växthusgasutsläpp.