CLIMASOMA: Jordbruksmetoder och odlingssystem som bidrar till jordbrukets klimatanpassning

Växternas vattenförsörjning är grundläggande för en god skörd. När klimatet blir varmare och extremväder allt vanligare behöver jordbruket anpassas för att bibehålla viktiga funktioner i marken, däribland markens förmåga att leda och lagra vatten. Trots att mycket kunskap finns om hur jordbruket kan klimatanpassas finns behov av en samlad kunskapsöversikt och tydliga rekommendationer och råd. Projektet CLIMASOMA har studerat hur olika jordbruksmetoder och odlingsstrategier påverkar markens vattenreglering i olika klimat och jordmån inom EU, och pekat ut vägar framåt. 

Resultat

Täckt mark gynnar markens vattenreglering

Projektets genomgång av 36 metaanalyser (totalt 2803 studier) visade huvudsakligen att markens vattenreglering tydligt gynnas av brukningsmetoder som kontinuerligt låter växter täcka marken. Det stärker strukturen och porositeten i jorden vilket förbättrar markens vattenhushållning. Orsaken till det är sannolikt att täckt mark har en högre kolhalt och bättre stimulerar biologiska processer. Även kväveläckaget till grundvattnet minskar. En potentiellt negativ effekt av täckgrödor är att mark- och grundvattenflöden minskar, men det är endast ett problem i torra klimat. Svensk lantbruk skulle därför dra nytta av att utnyttja täckgrödor.

Plöjningsfritt inte enbart positivt

Kunskapsläget är inte självklart vad gäller effekterna av plöjningsfritt jordbruk då evidensen är svag för potentiellt positiva effekter såsom stärkt markstruktur, förbättrad vattenhushållning samt minskat kemikalieläckage. Plöjningsfri odling har flera negativa bieffekter, bland annat minskad skörd och högre utsläpp av växthusgaser, särskilt på styvare jordarter. Att köra mindre ofta och med lättare maskiner är däremot bra då det minskar risken för markpackning. Markpackning har en negativ effekt på jordbrukets vattenhushållning eftersom det bland annat minskar markens porositet och reducerar rottillväxt. 

Organiskt material ger bättre markstruktur

Organiskt material, exempelvis kompost, stallgödsel och biokol, håller ihop jordpartiklar och förbättrar markstrukturen. Användning av organiskt material är därför bra för markens vattenreglering.

Olika jordar och klimat kräver olika brukningsmetoder

Projektets forskargrupp vill understryka att varje jordbruk har sitt unika sammanhang vilket innebär att alla brukningsmetoder inte fungerar överallt. Därför är det viktigt att göra enskilda bedömningar för att landa rätt i vilka jordbruksmetoder och odlingssystem som har bäst effekt.

CLIMASOMA har även undersökt vilka faktorer som gör att lantbrukare avstår respektive genomför olika klimatanpassningsåtgärder. De generella faktorerna visade sig vara: medvetenhet om klimatförändringar, uppfattning om riskerna med klimatförändringar, socialt kapital, finansiering, policy och lagar, användning av och tillgång till tekniska lösningar. Vilka faktorer som gör att lantbrukare avstår eller genomför åtgärder varierar beroende på sammanhang.