MaxRootC/MixRootC: Vilka odlingssystem och grödor kan öka markens kolhalt och bibehålla skördemängden?

Övergången till ett klimatsmart jordbruk innebär bland annat att jordbruksmarken behöver lagra mer kol i marken utan att påverka skördemängden. En jordbruksmetod som främjar kolinlagring är odling av täckgrödor som plöjs ned efter skörd och på så sätt bidrar till markens kolinlagring. Ett annat sätt att öka kolhalten i marken är att odla flera olika grödor på ett och samma fält, det vill säga en diversifiering av odlingssystemet. Eftersom olika grödor har olika rotsystem utnyttjar de inte samma delar av marken vilket främjar ett effektivt resursutnyttjande samt maximerar kolinlagringen i marken.

Växtrötternas bidrag till markens kolhalt centralt

MaxRootC och MixRootC undersöker hur både täckgrödor och en diversifiering av odlingssystemet kan öka markens kolhalt utan att drabba skördemängden. En central fråga är hur länge kolet stannar kvar i marken och hur det påverkar skörden. Inom projekten kommer forskarna att testa olika vetesorter för deras förmåga att leverera mycket kol till både rötterna och kärnan. Vid SLU kommer en ny mark-växt modell att utvecklas för att kunna simulera hur kolhalten i marken kan kommer att förändras över tid för olika växtsorter och i olika odlingssystem.

Det övergripande målet med projekten är att beräkna växtrötternas betydelse för markens kolhalt. På så sätt kan man ta reda på rötternas potential att bidra till markens kolinlagring. Ett specifikt mål med projekten är införliva resultaten i EU-policyinstrument för carbon farming, det vill säga jordbruk som gynnar markens kolinlagring, vilket ska främja ett klimatsmart jordbruk i Europa.