Invasiva daggmaskar i norra Skandinavien

Allt fler arter dyker upp utanför sin naturliga livsmiljö, främst på grund av mänskliga aktiviteter, men också på grund av klimatförändringar. Dessa arter skadar ofta den inhemska biologiska mångfalden och påverkar ekosystemens funktion. Vissa av dessa invasioner är synliga med blotta ögat, medan andra är dolda i marken under våra fötter - exempelvis invasiva daggmaskar.

Daggmaskar generellt värdefulla organismer

Daggmaskar betraktas generellt som värdefulla organismer som levererar nyttiga ekosystemtjänster till växtproduktionen i lantbruket. Men daggmaskarnas aktiviteter kan vara mindre gynnsamma i andra miljöer, till exempel boreala skogar.

Sedan de senaste istiderna har de stora skogarna i de nordliga regionerna i stort sett utvecklats utan daggmaskar. Trots detta sprider sig nu invasiva daggmaskar snabbt i dessa skogar och påverkar miljön kraftigt - men hur påverkar de miljön? Och hur stor är maskarnas utbredning?

Kartläggning av daggmaskarnas utbredning och påverkan

Det här projektet syftar till att kartlägga tidigare, nuvarande och framtida utbredning av daggmaskar i Sverige. Det utvärderar även den potentiella effekten av daggmaskar i svenska boreala skogsmarker där de (ännu) inte fått spridning.

Ett av målen med projektet är att ta reda på hur daggmaskar kan förändra markfunktioner (såsom kolinlagring) och hur daggmaskar interagerar med andra organismer, såsom svampar, bakterier och växter.

Fältexperiment som simulerar framtida klimat

För att testa projektets mål om hur daggmaskarna påverkar markfunktioner och interagerar med andra organismer har forskarna etablerat en experimentell trädgård i skogen nära Lunsen och Krusenberg, 5 km söder om SLU:s campus i Uppsala.

Trädgården innehåller mesokosmer (experimentlådor) med ett stycke mark från skogar nära Gällivare, Norrbotten. Platsen ger ett liknande skogsmikroklimat för markstycket som i dess ursprungliga miljö, medan det varmare klimatet i Uppland efterliknar förväntade effekter av klimatförändringarna.

Mesokosmerna innehåller markstycken från en mängd olika platser: från näringsfattiga tallskogar med lavar, kråkbär och ljung, till näringsrikare gran- och björkskogar längs floder, med örtartad växtlighet. Varje stycke mark har minst ett litet träd, antingen tall, gran eller björk. Att inkludera dessa småplantor är viktigt för att behålla ett (nästintill) orört mikrobiellt samhälle med så kallade mykorrhizasvampar i mesokosmerna.

Mätningar sker kontinuerligt

Daggmaskar kommer att placeras i mesokosmerna under försommaren 2024. Eftersom daggmaskar redan finns i skogarna runt Uppsala (till skillnad från i norra Sverige), kommer en potentiell rymning av dem inte att utgöra någon risk för den omgivande miljön. Fram till dess att de placeras i mesokosmerna kan växtrötter och mikrobiella samhällen återhämta sig från skador som orsakats av avverkning under insamlingen av markstycken och den långa resan från Gällivare till Uppsala.

Under de kommande två åren kommer temperatur- och fuktsensorer att kontinuerligt övervaka markförhållandena i mesokosmerna. Även koldioxidutsläppen kommer att mätas regelbundet. Emellanåt kommer forskarna samla in jordprover för att kunna analysera jordens egenskaper, inklusive DNA- och RNA-analys av de mikrobiella samhällena.